folkfrihet m. m. Derpå svarade Tal., att den, som älskar sitt fadernes!and, han vill framåt. BORGARESTÅNDET. Diskussioner öfver Representations-frågan. Denna diskussion börjades al Hr Petr? med del muntliga anförande, hvilket uti vårt sista Thorsdagsbiad finnes in extenso intaget. De fleste Talarne, som derefter yttrade sig i sjeifva saken, hade längre eller kortare skriftliga anföranden, dem de uppläste. Efter Hr Petre uppropades Hr Grapensirsser, som uppställde ett serskild! förslag, att national-representationen skulle bestå af tvenne kamrar, hvaraf den första skulle utgöras af Adel och Presterskapet, hvilka begge Stånd, genom val inom sig, skulle utse 60 representanter hvardera eller tillsammans 420; till den andra kammaren skulle af borgareStåndet, på nu brukligt sätt, väljas 50 representanter för bergsbruken 5; af BondeStåndet 55, samt, distriktvis, 5 possessionater och 5 ståndspersoner, eller tillsammans 420; Konungens Rådgifvare skulle kunna deltaga i kamrarnes öfverläggningar, men ej rösta. Statsministern skulle vara ordförande i öfre kammaren. Ifall begge kamrarne stannade i skiljaktiga beslut, skulie en kommission söka sammanjemka dessa. Representanterac skulle väljas för trenne Riksmöten. Hr Helsingius uppläste ett skriftligt anförande. Man kunde, med uppmärksamhet på KonstitutionsUtskottets sammansättning, och serskildt på den grefliga ordförandens personlighet, de föranstaltade petitionerna, trosbekännelsen och Norska resan, på förhand beräkna, att Utskottets förslag skulle komma att grundas på fyrdelade Stånds-representationens upphörande och allmänna val; Tal. hade likväl icke förmodat, att nu föreslagna valsätt så väsendtligt skulle skilja sig ifrån Brödrarikets; ehuru stationär för öfrigt, skulle han likväl, i händelse Uskottet framlagt Norges grundlag oförändrad till antagande nästa Riksdag, lemnat sin röst, då han ej ansåg den statsförfattning, vi nu äga, vara något att-hålla på. Men då Utskottets pluralitet, förmodtigen i öfverensstämmelse med ändamålet för dess sammansättning, i den nu föreslagna vallagen ingjutit samma aristokratiska element, hvaraf de tre ofrälse Stånden nu mera finnas uppblandade, då 6 röster blifvit de förmögnare förbehållna, samt större delen af arbetets representanter, BondeStåndet, dels blifvit uteslutna, dels fått nöja sig med en fjerdedels röst, m. m., ville han hellre behålla de närvarande olägenheterna, än underkasta sig det nu föreslagna. Tal, uppställde derefter ett eget förslag tiil ny representation, upptagande 50 ledamöter af Ridderskapet och Adeln genom val, Biskoparne, liksom 4809, sjelfskrifna, och af PresteStåndet, med undantag af Akademierna, så många, att de tillsammans med Biskoparne utgjorde 350; af BorgarecStandet, med uteslutande af Bruksägare, 50; af BondeStåndet, med uteslutande af Frälseägare, 50; af de samhällsklasser, som efter 4809 års grundlag lemnats orepresenterade, Bruksigare, Possessionater, Frälseögare, större Arrendatorer på längre tid, Fabriksidkare på landet, Vetenskapsmän, afskedade Tjenstemän, 30 ledamöter, eller inalles 230, på tvenne kamrar, med lika antal i hvardera; för att vara lIedamot i den äldre, fordrades minst 40 års ålder, och att hafva bivistat ett föregående Riksmöte; för den yngre 30 års ålder. Hr bacge kunde ej gilla, att Utskottet bygt sitt betänkande endast på theoretiska grunder, utan att öfverväga det praktiska; ansåg representations-förändringen icke böra sträckas längre, än att sjelfskrifvenheten upphörde och nu varande orepresenterade inrymdes i representationen; att de valberittigade indeldes i fem klassor, som välja antingen hvar för sig eller i underordnade klasser; lika många representanter, hvilka sammanträda i ett hus och dela sig på tvenne kamrar; i första klassen skulle Ridd. och Adeln, som icke är i Rikets tjenst och skattar 10 Rdr, välja i 36 afdelningar 36 ledamöter; Krigsbefälet 12 ledamöter; andra klassen Biskopar, Kyrkoherdar och Komministrar 36; Rikets 8 Akademier 8; Lektorer vid Gymnasier, som ej hafva prebenden, jemte Rektorerna vid Lärdomsskolorna, 4; tredje klassen städernas Borgerskap 56; Skeppsredare och Fastighetsägare i städerna 19; fierde klassen BondeStåndet 48; femte klassen Possessionater 24; Bruksidkare, fördelade uti 6 valdistrikt, 6; skattlagda fembladiga Sågverks-ägare, en från Svea Rike med Norrland, en från Götha Rike, 2; Disponenter af fabriker å landet 4; Statens ctvila Embetsoch Tjenstemän, som innehafva Kongl. fullmakter 42; summa 240. Hr Levin hade länge insett nödvändigheten af en representationsförändring, men trott sådant icke kunna vinnas, förrän Regeringen tagit initiativet, hvarföre han äfven deltagit i och undertecknat den petition, som förliden Riksdag till Kongl. Maj:t inlemnades. Erkände, att allmänna val till sin princip vore riktigast; men icke de medelbara, på sätt Utskottet föreslagit, utan de direkta, med den modifikation Grefye Spens gjort i sin veservation; men så länge de kommunala institutionerna annu icke voro allmänt införda öthutbildade hos oss, ansåg sig Tal. för denna gång böra räågera sig på deras sida, som önskade klass-valen, ehuru i dess största utsträckning. I afseende på kamrärnesantol-skulle Tal. genast förklarat sig för enkanintär-Systemet, om man endast hade Norges exempel att anföra; men andra exempel kunde Hemtas från andra stater, och Norge borde betraktas såsom ett undantag; det behöfves en återhållande makt inom representationen, och denna kunde ej finnas utan med tvenne kamrar; i afseende på sammansättningen hade kan helst önskat antaga Grefve Epers förslag i denna del; men som denna princip vore för mycket demokratisk, att ännu göra sig gällande, instämde han i Prosten Ödmans. Hr Wern upptog först till besvarande åtskilliga anmärkningar, som blifvit framställda emot Utskottets oetänkande; man hade ordat mycket om städernas privilegier, och att de borde skyddas; det funnes likväl i en annan verldsdel exempel på, att städer uppväxt som svampar, utan att de ägt några privilegier; det vore yttradt, att man icke kunde för kommittenterna bortskänka deras representationsrätt; men Tal. förmodade, att det just var en af anatinNAl-reDresentationens rättioheter aft kanna för