AA TVIULIR MVA Vjvleve MVM via SS MMM DA JC
ett djupt och mäktigt intryck på stad och land. Det
var som en hel tidsålder gick till hvila med den
hederskrönte, åldrize monarken. Folkets kärlek till
honom uttalade sig i skaldernas sånger, i synnerhet
i Ingemanns herrliga dikt: Paa sin Ligseng ligger
Kong Fredrik hvid, — den framstod också, då bön-
derna af egen ingifyelse buro honom till hans sista
hviloställe. I sanning — Fredrik den Sjette var äl-
skad af sitt folk — Danmark ham glemmer ret in-
gen Tid; — velsignet hans Navn skal vorde!, —
Kristian den 8:e besteg thronen. — Jag har visst
mångfaldiga gånger nämnt, att jag aldrig satte nå-
gon tro till, eller fästade några serdeles förhoppnin-
gar vid denna förändring; — en stor del af folket
hade imedlertid gjort det, och en ännu större del
låtsade sig göra det. Om hans son, vår nuvarande
Kronprins, är deremot folkets tänkesätt sådant, att
jag här måste förbigå det. Vid thronbestigningen
strömmade från alia sidor af landet lyckönsknings-
adresser till Konungen — något ovanligt här i Dan-
mark —, men hvad som än mer ovanligt, var, att
nästan samtliga dessa adresser uttalade sig mer eller
mindre bestämdt för en konstitution. Tidningarne
och flera brochurer upptogo äfven medallvar konstitu-
tionsfrågan, i synnerhet Fedredandet, som vid
thronskiftet gick öfver från att vara ett veckoblad
till ett dagblad. Sedan kom Kungens silfverbröllop
och kröningen — vid hvilka tillfällen adresserna
förnyades. I synnerhet utmärkte sig Köpenhamns
borgarerepresentanter för det öppna och fria språk
de förde. Konungen lät borgarerepresentanterna ve-
ta, att de knappast hade uttalat deras önskningar,
som de representerade, och samma dag detta svar
blef bekant, utfärdades en tacksägelseadress till bor-
garerepresentanterne, som under loppet af några
dagar underskrefs af 4253. Nu begynte Konungen
sin resa omkring i landet, och den, som läser våra
danska tidningar, ha deraf kunnat se, att han blef
öfverallt briljant emottagen; — men hvad man icke
kan hafva sett utaf tidningarne — men som likväl
derföre ej är mindre sant — är, att äfven under
hans resa flera petitioner om skattbevillningsrätt,
konstitution, utvidgad tryckfrihet o. s. v. framlem-
nades still honom. Detta var t. ex. händelsen i
Vejle, Århus och Randers. Det var i synnerhet
på sisträmnda stället, som borgarerepresentanterne
hade ett avarmt samtal med Kungen — hvilket
också föranledde honom att i ögonblicket lemna sta-
den. För öfrigt kan man ej neka, det Kristian den
8:de redan har utmärkt sin regeringstid med företag,
som förtjena uppmärksamhet — om de också inga-
lunda kunna sägas hafva tillfredsställt folket, som
väntar och fordrar något annat, och mera. Den 4
Januari gaf han Köpenhamn en temligen liberal
kommunallag, som likväl i det väsendtliga redan var
färdig före Fredrik den 6:s död; — den 2:a Januari
inrättade han ett cnådessekretariat, genom hvilket
den enorma massan af gratialer och pensioner skulle
närmare regleras och inskränkas; — den 44 Maj
utgaf han en förordning, som erkänner det nordliga ;
Schleswigs danskhet, och som närmare skall trygga
dem, genom att påbjuda embetsmännerne dansk rät- )
tegång o. s. v. för detta danska, men under århun-
draden af Tyskarne förtryckta och hånade folket; —
den 20 Maj yttrade han, att det vore ett mål för;
hans bemödanden, att åter upprätta ett Isländskt
Alting, emedan den isländska representationen uti
folkerådet i Roskild ej var tillfredsställande. Det
skulle alltså vara en osanning, om man sade, att
han under sin 44 månaders regering aldeles ingen-,
ting gjort —, men det är dock ingalunda tillräck-
ligt, och det vigtigaste, förberedande steget till en
konstitutionel författning synes han alldeles icke vilja
gå in på. Den 43 Juli sammanträdde Östiftens jemte
Holsteins ständer och förblefvo samlade till den 22
September. Om Holsteins ständer vill jag icke myc-
ket orda, af skäl, att Holstein hörer till Tyskland
och icke till Danmark; — de hafva dessutom denna
gången icke utmärkt sig genom något annat, än sin
bockande och krypande ställning. Om ständerför-
samlingen i Roskild vill jag deremot yttra mig
litet omständligare, emedan jag — oaktadt de
Norska tidningarnes och Aftonbladets yttranden om
densamma med skäl kan påstå, att vi haft både ära
och glädje af denna Ständerförsamling i det heta ta-
get; ty att de uti en enda sak haffva lemnat hugg
på sig, och detta isynnerhet uti tryckfrihetssaken kan
icke ännu betyda mycket, likasom äfven den om-
ständigheten att der ibland församlingens medlem-
mar funnos några, som hela tiden igenom endast
utmärkte sig genom en nästan obegriplig outtrött-
lighet uti att förplumpa sig, såsom till exempel Ju-
stitie-Rådet Skibsted och Kammarherre Kastenskjold!
icke heller är af stor betydenhet. Genast vid för-
sta mötet inlemnade Bankodirektören bang sitt för-
slag till modifikationer uti Ständerförfattningen, och
Assessor Ussiny ett annat om en tvåårig finansbud-
get. Bang vill hafva de Jutländske städerne före-
nade med Östiftens; yrkar liberalare bestämningar
med afseende på vallagen, så att isynnerhet valbar-
heten blifver nästan oinskränkt; — han yrkar vi-
dare Ständernas offentlighet, och att desamma må
få en väsendtlig inflytelse på finansstyrelsen 0. s. Y.
Ussing fordrar, att vid hvarje Ständernas möte en
detaljerad plan för statens inkomster och utgifter ;
under de två nästföljande åren skall meddelas Stän-
derna, hvaröfyer folkrådet sedan har att meddela si-
na betänkanden innan Konungen upphöjer denna
budget till lag; — dessutom vill han, att det naäst-
kommande Ständermötet skall genomgå finansmini-
sterns detaljerade räkenskap öfver de verkliga in-
komsterna och utgifterna, och angående denna af-
gifva sina betänkanden och anmärkningar, innan Ko-
nungen lemnar sin decharge på räkenskapernas af-
slutning. Ussings förslag blef enstämmigt — på
Skibsteds röst när — antaget af folkrådet och ctt
andragande derom ingick till Kungen. Men då straxt
efter folkrådets öppning petitioner till detsamma in-
kommo, af långt större vigt och betydelse än både
Bangs och Ussings förslager, blefvo dessa petitioner
sednare behandlade i förening med Bangs; — de
angingo fullkomlig skattbevillningsrätt för Östiftens,
Jutlands och Sleswigs förenade folkråd, samt konsti-!
tutionella garantier. Dessa petitioner inkommo från
alla delar af riket, med tusentals underskrifter af
foik utaf alla klasser och ständer. Under tiden var:
likväl det konservativa partiet ingalunda overksamt,:
och i cAdressavitesp — ett blad, hvars innehåll förr
bestod af avertissementer om födda och döda, om
tianctcäl ande. auktioner. med mera fälktada Maoi-