tiden vore ännu ej inne för denna stora reform
icke heller kunde af pressen väntas någon säkerhet
Det vore således ett förhastadt steg att antaga nå
got, hvarför ej funnes några pålitliga garantier. Tal
slutade med ett förklarande, att han hoppades på
våra fäders Gud, som äfven i denna maktpåliggand
och vigtiga sak skall vara med oss, om vi äro mec
honom.
Professor Baolmer hade ett betydligare anförande
men Ref. kunde ej uppfatta det. I få ord gick de
ut derpå, att i allmänna t nkesättet vore en kla.
san. Enligt Utskottets förslag hade dock allmänn:
valrätten ej blifvit medgifven åt flera än de, son
förut dertill hade rätt; icke ens åt så många. Or
i samhället familjen vore den första föreningen, så fanr
Tal. i ståndsbildningen den andra, och, såsom hej
dande egoismen, nödvändiga. Tal. instämde i för
kastelsedomen öfver Utskottets förslag; föreslog el
jest, att alia medborgare, som äro skickliga att del.
taga i representationen, få rätt dertill; att iagarne för
sammanträdena och sjelfva arbetssättet måtte förän-
dras.
Professor Grafström ansåg sig, då han nu gick
att yttra sig öfver ifrågavarande ämne, mindre iakt-
taga en rättighet än uppfylla en skyldighet. Tal.
gillade hvad åtskillige Tal. redan yttrat. I afseende
på valcensus, kunde ändring lätt ske, hvad beräk-
ningen anginge; men det närvarande lemnade större
latitud. Principen, som Utskottet först antagit, hade
det sedan frängått. Betraktas nu staten som en lef-
vande organism, så måste hvad som representerar
den, uttrycka detta lif. Klassvalen vore då säkraste
garantien för bevakande af det helas väl, och Stån-
den för folket frihet. 1 sakens natur låge äfven, att
ståndsprincipen måste göra sig gällande: och om
man noga betraktade förhållanderna, skulle man
finna, att bristerna ligga mindre i stånden, än i sät-
tet, hvarpå deras verksamhet yttrar sig. Detta kunde
hjelpas genom ordning; äfvensom kostnaderna kunde
minskas. De orepresenterade kunde också upptagas
i ett femte Stånd, eller på de andra fördelas. Stånds-
principen borde för öfrigt bevaras, och kunde det
äfven. Politiska friheten skulle ej bevaras genom
fri val. Då Tal. således ogillade förslaget, respek-
terade han majoritetens åsigt, såg en ny tid för fä-
dernesilandet, och bad till Gud om sådane beslut,
som kunde befordra rikets väl och sannskyldiga nytta.
(Forts. följer.)