deståndets ombud från att öfverröstas i alla de
vigtigaste frågorna? Ligger ej tydligen i hela
detta förfarande en riktning, att tillintetgöra
Bondeståndets inflytelse; att stäcka den kraft,
som denna aktningsvärda, och alltför länge tryckta
allmoge utvecklat, vid valen till de sista riks-
dagarne; att återkasta den i sin gamla obetyd-
lighet, för att kunna förlänga, ja stegra ansprå-
ken på dess uppoffringar till ett dyrt och illa
ordnadt statsskick? Det är visst möjligt, att
denna syftning icke egentligen legat till grund
för besluten, utan att ståndsförsvarne blott sökt
bevara den nuvarande ståndsformen emot tids-
andans anfall, och derföre endast velat med-
gifva denna, att beträda en väg, der ingenting
står att vinna; men resultatet blir i alla fall
detsamma.
Vi spå likväl, att det icke kommer att så slu-
tas. Nationens allvar är en borgen derföre;
skilnaden blir endast, attstriden och spänningen
blifva vida svårare, än de behöft vara.
i otunRäskuinee———s————— nee å
— Vi kunna ej underlåta att fägna förbudssy-
stemets, så väl som den politiska reaktionens
förfäktare här i Sverige, med den underrättelsen,
att de hafva kamrater i Storbrittannien, som ic-
ke gifva dem efter, hvarken i nit eller argumen-
ter. Uti staden Colchester hölls den 43 Oktober
en sammankomst af ledamöterna i Hinckford-
klubben, der, enligt hvad tidningen Globe anmär-
ker, fem K, nemligen: korn, kalfvar, kleresi, kyr-
ka och konservatism bildade ett sällskap, hvars
likhet i osmaklighet är svår att återfinna. Span-
målslagarne, d. v. s. den höga tullen på införsel
af främmande spanmål, försvarades der med ut-
drag ur bibeln och prohibitiftystemet i allmän-
het med Johannis uppenbarelse. Man har häri-
genom fått reda på den der chögre synpunkten,
al näringsfrågorna, som f. d. Utgifvaren här så
dunkelt omtalat, men aldrig riktigt velat ut med.
Till de intressanta detaljerna af denna samman-
komst hör dessutom ett tal af en Hr Smith, som
förtjenar att läggas på minnet af våra devuerade:
Jag har,, sade denne ledamot, walltid varit en
stor verlds- och menniskoforskare, och har all-
tid, så ofta jag såg ett vackert fruntimmer, fun-
nit att det var en konservatif dame. De radi-
kalas fruar hafva en gulaktig hy och äro alldeles
icke aptitliga; helt annat är det med de konser-
vatives fruar, döttrar ock kärestor. )Stort bifall.)
— Mäåinne icke Svenska Minerva, nästa gång hon
formaliserar sig öfver damers närvaro bland åhö-
rarne på Riddarehusläktarn, kunde göra något
vidare af ett så vackert ämne med tillämpning
på våra Stockholmsdamer? Gumman har, som
man vet, sjelf en mycket ren hy, och är således
kompetent att tala i saken.
— Åt Professor Ciampi i Florens, som till
Kongl. Bibliotheket och till Witterhets-Akade-
mien för längre tid sedan öfversändt åtskillige
manuskripter rörande Svenska historien, har Ko-
nungen tillagt ett exemplar i guld af den min-
dre medaljen med omskrift: Su? memores alios-
fecere merendo.
— Den utmärkte Violinisten, Professor Prume,
har tills i morgon åter annonserat en konsert,
der hans stora talang sannolikt finner talrika
åhörare.
En annan berömd Virtuos på samma instru-
ment, Hr Taeglichsbeck, Kapellmästare hos
Fursten af Hohenzollern-Hechingen, har äfven
hit anländt, för att låta höra sig. Afven denne
Konstnär är i utländska musikaliska recensioner
mycket berömd både för sin virtuositet ooh sina
kompositioner.
——