MVM PMM RMv Ulf TELL BUT LV Pe mm LEE SF VEER UTVUSMA MM
motiv var, så vidt jag förstår, alldeles välgrundadt,
och borae således med full rättvisa bestämma be-;
slutet. Har man någon verkriy kännedom i detta!
och närslägtade ämnen, och har man med ett upp- :
märksamt öga under någon längre tid följt dessa;
vår hufvudstads auktoriteters ätgöranden vid ran-!
gerandet af stadens materiella angelägenheter —:
man syarar ovilkorligen nej! till hvurj)e projekt i.
denna väg, projektet må, för sig
vara aldrig så rimligt; under övertygelse aut en
annan tid med andra seder förr eller sednare måste
linträda!
Nu, och nu först, sedan äfven de yttre sinnena
kunna tagas i anspråk, synes tiden vara jnne att
yttra ett förnuftigt ord i detta ämne. Således försi
om saken, sedan om sättet och så om verkställig-
heten.
Ar en total omläggning af hufvudstadens gator,
successivt verkställd i mån af medel, af behofvet
påkallad ? Härtill svarar, efter hvad jag hörer,
hvarje ofångadt menniskoförstånd ja! Godt, vi äro
således ense om saken, det är ändock något, ehuru
icke mycket.
En ändamålsenlig gatuläggning kan ogörligen i-
soleradt verkställas. Arbetet måste fortgå öfver ga-
tans Arta bredd, på många ställen utefter dess te
fa längd. Våra gator tarfyva mångenstädes sänk-
ning. annorstädes höjning, dels med afseende till
deras egen felaktisa buktighet, dels med afseende
på kringligganue tvärgator och trakt.
Arbetets blifvande försvarliga beskaffenhet kräf-
ver vidare: att sedan rännstenarne behörigen blif-
vit afvägde och formerade, utmed deras yttre sida
lägges, allt efter gatans bredd, 2 å 5 rader större
gatusten, dels för att stärka både rännsten och ga-
tuhvälfning, dels för att tjena de gående till en
espece trottoir. Häremellan formeras nu den öpp-
na jorden, nårortunda fast och med fullkomtiiy
kuinming. Som sedan betäckes med ett cirka 4
tum tjockt lager af strid sand eller finare grus,
och så sker öfverhvälfningen med ungefär jemn-
stor sten, hvaribland dock icke får begagnas så
små sten, som mängenstädes i är härför blifvit
använd, Gatornas hittills nästan totalt försumma-
de nivellering är i alla afseenden högst förderfligt;
den legera och kommoda fason som nu begagnas,
hvarigenom, vid nedstötningen, stenen efter behag
sänkes ett qvarter eller ett tum, duger platt intet.
Projekten om öfvertäckta rännstenar, der det fry-
ser 6 månader af året, och om murade trottoirer,
såsom af mänga anledningar på de flesta ställen
tills vidare overkställbara, lägga vi till handlin-
garne. Detta i största korthet om sättet, och hvil-
ket icke är nedskrifvet för stadsingenieuren; han
vet detta a. b. ec. lika väl som vi, men han lärer
icke vi,u veta det. Det är äfven för denna apa-
thie som läkemedel måste användas.
Men på sättet att verkställa och medel dertill
ankommer slutligen allt! -
Stadens husegare anmoda Hr Öfverståthållaren,
att dem för detta ändamål, under sitt presidio, på
lämplig lokal sammankalla (jag ser ingen anled-
ning hyvyarföre man skulle betvifla hans villfarighet
härtill) och besluta:
1:0 All från landsorten, (dika mycket från hyad
håll, blott ej från Stockholm) tillkauuas nn tör sis sar
välkänd, ven Olliorliliiy ingenivur eller tondimä
tare. nviken, emot Olbräckiij veiderjälning, åta
ycr siy ifrågavarande bestyr. Detta måtte väl ej
anses vara någon svårighet underkastadt för sta-
dens husegare en corps. De verkställda arbeten
besigtigas, approberas eller kasseras af stadens
ingenieurer.
2:0 Uwalja ibland sij 6, hövst 8 härtill i al:o
Qvalificerad: personer för alt under Öfverståctvål
rurens Ldniny med horom uti detta ämne att
frumyert samråda. Till behörig qvalifikation hän-
för jag äfven det välböjda i viljan samt det nöd-
vändiga i förmågan att, utan all vedergällning, för
ändamalet kunna uppoffra en för- eller eftermid-
dag i veckan.
3:0 All närdäll nödija medel förvaltas, emot be-
hört,en alleslerade verifikationer utbetalas och Te-
dovisas af stadens brun dvalus-kassas administration
Nu komma vi ändtligen dit, hvarifrån medlen
till alltsammans böra tagas, och detta lärer väl,
I efter vanligheten, vara de ömmare tonerna, kan
jag tänka. Man utgär här från den riktiga prin-
I cip. att gatuhållningsskyldigheten i Stockholm ålig-
ger husegaren casamt. Man har orerat mycket
för en motsatt princip; bevisat alltför litet och
slutligen funnit sina spekulationer hamna i ände
lösa trakasserier. Det är mycket, mine Herrar,
som i theorien och på papperet kan synas rätt
och bra, men som har det ohjelpliga fel att icke,
utan fullt motsvarande, ofta öfvervägande olägen-
het i annat afseende, låta verkställa sig. Den ide
här hyllas, hvilken lyckligtvis på samma gång har
.mängdens röst, som de vida öfvervägande skä-,
len för sig, har ännu derutöfver en annan högst
fördelaktig position, den nemligen att vara i kon-
formitet med hvad i stad och land, sedan urminnes
tider, varit lika lagenligt som öfligt. För öfrigt har
man visst icke förglömt honom, som i föregående
konferenser öfver denna fråga yrkade: att intet be-
slut borde fattas förr, än utredt blefve, hvilken den-
na skyldighet, enligt lag, ålegat, från och med Bir-
ger Jarls anläggning och reglering af Stockholms
stad. Det kan man i sanning kalla en grundlig:
motionär. Troligen vurm af antiqvariska forsknin-
gar, låta vi honom härmed sysselsätta sig under
det att stadens öfrige husägare, vägledda af det in
vära Gagar gängse menniskoförstånd, imedlertid be-
sluta:
I
A:0 AU hela imkostnaden, med undanta al.
dn j0r de allmänna etter möj tijen oförsäkrade )
l
husen. brtrid s af sladens Brandforsäkrings- kontor :
ran Och med nästkominande år, 1841.
S
Att här, för en och hvar, göra påtagligt: Konto-
rets öfverflödiga tillgångar för ifrå: zavarande behof:
tillrackligheten af dess redan samlade fond: rent af!X
skadligheten af dennas ökande utöfver en viss pro- d
portion: dess ändå växande behållning till dennald
snart epphunna punkt, C. Cc., — alldeles oafsedd lr
den stora fördel, att på detta sätt uteblifva obehag-i
ligheterna och kapitulationerna med halfva staden, lr
i afseende på deras inom flere eller färre år nylagdal,
gatudelar: ett kapitel, hvilket jag i andanom ser
komma att blifva rätt uppby gligt, och der småsin-
o