-— TIER TIO ART SIEVVERU TUVA ILL TAL HUA UH IVL Ti dilltSLva nQv eri
någon vigt, vore, att lokal-intressena i sådant fall
icke blefve nog representerade; men äfven detta skäl;
förfölle, Om. man , ihågkomme, att här icke vore
fråga. om . allmänna val, utan att minst 4 eller 5
Stånd inom hvarje distrikt komme att utse repre-
sentanter, då mån hade all sannolikhet för sig, att
lokal-intresset tillräckligt skulle blifva afsedt. I
Hr Munck af Rosenschöld N. R.. fann skäl å
ömse sidor vara framställda för de olika! valsätten,
men för ingen: del ville Tal. hafva bort :dem begge
två och de allmänna valen i stället införda.
Hr Dalman..W. F. instämde med Frlih. Hamil-
ton. Hvad man anfört om jurnalismens inflytande,
korruption och intriger, kunde lika lätt äga tillämp-
ning, om valrätten inskränktes inom distriktet, då!
färre antal personer komme i fråga att väljas. Ser-!
skildt hvad Ridd. och Adeln beträffade, vore det in-
gen svårighet att före valen vinna underrättelse om:
dem, som tillkörde samma distrikt, och regerings-
myndigheten hade då alltid lättare att verka på) va-j
Jen. Tal. trodde icke att detta kunde vara afsigten
hos dem, som förfaktade valens inskränkning. Det
skäl, som tilläfventyrs talade för inskränkningen in-
om BondeStåndet, furnes ieke hos Ridd. och Adeln,
der de ömsesidiga bekantskaperna och kännedomen;
om hvarsandras offentliga lif och enskilda karakter
vore mera allmän:
Grefve -Frölich framställde jemväl fördelarne af.
valens utsträckning och ville, med; sin röst gifva styr-
ka åt Frih. Hamiltons förslag.
Hryvon, Gartmansdorff erinrade, i anledning af
en Talares anförande, att de af Ridd. och Adeln,
som icke lefvat i Stockholm eHer bivistat Riksda-
garne, föga kände ledamöterna inom Ståndet. Såle-
des hade inom ett län, der Tal. någon tid haft sin
embetsmannabefattning, länets possessionater för nå-
gon angelägenhet varit. sammankallade, då flera af
dem sågo hvarannan för första gången, ehuru de
länge. varit. bosatta i samma ort. Tillförene hade
man klagat deröfyver, att landt-adeln icke bivistat
Riksdagarne. Nu tycktes man deremot vilja ställa
så till, att de icke skullle komma dit. Funne man
valkretsarne för inskränkta, så kunde man hellre
utvidga dem eller sammanslå flere, än att medgifva
valräft utom distriktet.
Grefve Hamilloh, Henning, biträdde Frih. Hamil-
tons förslag, Hvad man talat om: pressens befarade
inflytande på valen, gällde i ännu, högre grad, om de
inskränktes inom distrikten, då landsortsbladen na-
turligtvis skulle koncentrera sina bemödanden i detta
fall, hvart inom sin ört. Det förhållahde, Hr von
Hartmansdorff sjelf ömnärthnt, att personer, länge!
bosatta inom samma lin, likväl med hvarannan va-:
rit obekanta, talade, jemte flere uppgifna skäl, justi
för antagande af en friare valrätt. j
Afven: Ht Manmerskantz, C. A. Hr af Uhr, G.,
och Frih. Ridderstolpe, Fr., biträdde Frih. Hamil-
tons mening; Frih.. Ridderstolpe under tillägg, att i.
han förmodade många med honom bibehållit Stånds-: :
val, under förutsättning, att de åtminstone inom
klassen skulle få vara fria.
Efter åtskilliga anmärkningar mot redaktionen af
Frih. Hamiltons: förslag framställdes. till afgörande,
huruvida, ledamot i. den! kammare, som utses för
hvarje Riksdag; må väljas äfven utom yvaldistriktet.
Vid anställd votering blef denna åsigt af 89 rö-:
ster emot 70 ogillad.
Emot beslutet reserverade sig Hr Stuart, C. G.,
och Frih. Kantzow, J. A
Vidare genomgingos flere af de återstående punk-4
terna i Frih. Hamiltöns förstag, hvilka, till följd af
förut -fattadt beslut; :dels: kommo att: förfalla, dels
förbigingos, hvarefter Ståndet åtskiljdes.
Eftermiddagen.
Till öfverläggning förekom 8:de punkten af Frih.
Hamiltons förslag, af innehåll, att öfra kammarens
ledamöter skulle utses genom! val af. nedre kamma-
ren, med rättighet 7att välja inom eller. utom sig.
Hr- NordenseAtiöld, O. G., anhöll, att få Ståndets
pröfning understäldt det förslag, han i ett föregåen-
de plenum afgifvit, att ,öfre kammarens ledamöter
måtte till halfva antalet utses af Konungen för lifs-
tiden.
Frih. Spröndiphrten: J; W., hemställde, huruvida
Hr Notdenschiölds mening nu mera kunde upptagas,
då densamma icke vore: i öfverensstämmelse med l:
det förslag, Ridd. och Adeln, såsom gemensam tan- :
ka, förut godkänt: Å
Häruti instämde Grefye Horn, C. F., dock under
förklarande, att han ansåg Hr Nordenschiölds för-
slag till öfre kammarens bildande äga företräde
framför 8å väl Frih. Hamiltons, som Hr von Hart-
mansdorffs. Grefven trodde, att en öfre kammare, !
hvarsledamöter blifvit utsedda för lifstiden, skulle
fullkomligen : kunna uppträda. med den moraliska
kraft, att) den motsvarade sin bestämmelse.
Frih. Boye, L., hemställde, :om man icke varit
något för sträng uti sin invändning emot upptagan-
de af Hr Nordenschiölds förslag. I hufvudsaken ansåg
Frih., att endast en öfre kammare, sammansatt så-
som Hr Nordenschiöla tillstyrkt, i likhet med pärs-
kaminaren i Frankrike, skulle kunna ersätta det
konservativa elementet, hvilket man beröfvat repre-
sentationen, om: Ådelnsi! och, PresteStåndets .sjelf-
skrifna riksdagsmannarätt kommer att upphöra.
Hr. von: Troiy Es trodde, att öfre kammarens iän-
damål ai utgöra det återhållande och hejdande eie-
mentet i representationen, och derjemte i viss mån
vara ett stöd åt Styrelsen, omöjligen kunde ernås,
om densammavbestode af samma Styrelses-delegera-
de, helst dessa skulle salina det moraliska anseende,
som- vinnes genom förutsättningen. af opartiskhet.
Fri, Boye hade Åberopat pärskammaren i Frankri-
ke såsom mönster, Tal. hade visserligen icke ge-
nom. yvistande på stället förskaffat sig kännedom om
förhållandet, men efter hvad han på -afstånd kunnat
inhemtå, Pefårade han att dbana öfre kammare icke
motsvarade ändamålet. Man hade väl velat härleda
dess svabkhot derifrån , att den tillika agerar såsom
Donistot; men! befter Tal:s tanka hade: detta förhål-
landes:smarare, Hdrdt,! verka .mötsatsen, i anseende
till det-begrepp; om opartiskhet,: allmänheten fäster
vid domaremakten,;
Grefve! Spbnis Gil. ; inståmde i Hö von Troils
mening. :; Ebligt:Greffens tanka, hade:representatio-
nen i: Sverge hittills mtgått jur. nationens sköte, och
dess röst utgjort;folkets, men om Hr Nordenschiölds
förslåg blefve antaget, skulle. detta förhållande unp-
