-— TIER TIO ART SIEVVERU TUVA ILL TAL HUA UH IVL Ti dilltSLva nQv eri någon vigt, vore, att lokal-intressena i sådant fall icke blefve nog representerade; men äfven detta skäl; förfölle, Om. man , ihågkomme, att här icke vore fråga. om . allmänna val, utan att minst 4 eller 5 Stånd inom hvarje distrikt komme att utse representanter, då mån hade all sannolikhet för sig, att lokal-intresset tillräckligt skulle blifva afsedt. I Hr Munck af Rosenschöld N. R.. fann skäl å ömse sidor vara framställda för de olika! valsätten, men för ingen: del ville Tal. hafva bort :dem begge två och de allmänna valen i stället införda. Hr Dalman..W. F. instämde med Frlih. Hamilton. Hvad man anfört om jurnalismens inflytande, korruption och intriger, kunde lika lätt äga tillämpning, om valrätten inskränktes inom distriktet, då! färre antal personer komme i fråga att väljas. Ser-! skildt hvad Ridd. och Adeln beträffade, vore det ingen svårighet att före valen vinna underrättelse om: dem, som tillkörde samma distrikt, och regeringsmyndigheten hade då alltid lättare att verka på) va-j Jen. Tal. trodde icke att detta kunde vara afsigten hos dem, som förfaktade valens inskränkning. Det skäl, som tilläfventyrs talade för inskränkningen inom BondeStåndet, furnes ieke hos Ridd. och Adeln, der de ömsesidiga bekantskaperna och kännedomen; om hvarsandras offentliga lif och enskilda karakter vore mera allmän: Grefve -Frölich framställde jemväl fördelarne af. valens utsträckning och ville, med; sin röst gifva styrka åt Frih. Hamiltons förslag. Hryvon, Gartmansdorff erinrade, i anledning af en Talares anförande, att de af Ridd. och Adeln, som icke lefvat i Stockholm eHer bivistat Riksdagarne, föga kände ledamöterna inom Ståndet. Således hade inom ett län, der Tal. någon tid haft sin embetsmannabefattning, länets possessionater för någon angelägenhet varit. sammankallade, då flera af dem sågo hvarannan för första gången, ehuru de länge. varit. bosatta i samma ort. Tillförene hade man klagat deröfyver, att landt-adeln icke bivistat Riksdagarne. Nu tycktes man deremot vilja ställa så till, att de icke skullle komma dit. Funne man valkretsarne för inskränkta, så kunde man hellre utvidga dem eller sammanslå flere, än att medgifva valräft utom distriktet. Grefve Hamilloh, Henning, biträdde Frih. Hamiltons förslag, Hvad man talat om: pressens befarade inflytande på valen, gällde i ännu, högre grad, om de inskränktes inom distrikten, då landsortsbladen naturligtvis skulle koncentrera sina bemödanden i detta fall, hvart inom sin ört. Det förhållahde, Hr von Hartmansdorff sjelf ömnärthnt, att personer, länge! bosatta inom samma lin, likväl med hvarannan va-: rit obekanta, talade, jemte flere uppgifna skäl, justi för antagande af en friare valrätt. j Afven: Ht Manmerskantz, C. A. Hr af Uhr, G., och Frih. Ridderstolpe, Fr., biträdde Frih. Hamiltons mening; Frih.. Ridderstolpe under tillägg, att i. han förmodade många med honom bibehållit Stånds-: : val, under förutsättning, att de åtminstone inom klassen skulle få vara fria. Efter åtskilliga anmärkningar mot redaktionen af Frih. Hamiltons: förslag framställdes. till afgörande, huruvida, ledamot i. den! kammare, som utses för hvarje Riksdag; må väljas äfven utom yvaldistriktet. Vid anställd votering blef denna åsigt af 89 rö-: ster emot 70 ogillad. Emot beslutet reserverade sig Hr Stuart, C. G., och Frih. Kantzow, J. A Vidare genomgingos flere af de återstående punk-4 terna i Frih. Hamiltöns förstag, hvilka, till följd af förut -fattadt beslut; :dels: kommo att: förfalla, dels förbigingos, hvarefter Ståndet åtskiljdes. Eftermiddagen. Till öfverläggning förekom 8:de punkten af Frih. Hamiltons förslag, af innehåll, att öfra kammarens ledamöter skulle utses genom! val af. nedre kammaren, med rättighet 7att välja inom eller. utom sig. HrNordenseAtiöld, O. G., anhöll, att få Ståndets pröfning understäldt det förslag, han i ett föregående plenum afgifvit, att ,öfre kammarens ledamöter måtte till halfva antalet utses af Konungen för lifstiden. Frih. Spröndiphrten: J; W., hemställde, huruvida Hr Notdenschiölds mening nu mera kunde upptagas, då densamma icke vore: i öfverensstämmelse med l: det förslag, Ridd. och Adeln, såsom gemensam tan: ka, förut godkänt: Å Häruti instämde Grefye Horn, C. F., dock under förklarande, att han ansåg Hr Nordenschiölds förslag till öfre kammarens bildande äga företräde framför 8å väl Frih. Hamiltons, som Hr von Hartmansdorffs. Grefven trodde, att en öfre kammare, ! hvarsledamöter blifvit utsedda för lifstiden, skulle fullkomligen : kunna uppträda. med den moraliska kraft, att) den motsvarade sin bestämmelse. Frih. Boye, L., hemställde, :om man icke varit något för sträng uti sin invändning emot upptagande af Hr Nordenschiölds förslag. I hufvudsaken ansåg Frih., att endast en öfre kammare, sammansatt såsom Hr Nordenschiöla tillstyrkt, i likhet med pärskaminaren i Frankrike, skulle kunna ersätta det konservativa elementet, hvilket man beröfvat representationen, om: Ådelnsi! och, PresteStåndets .sjelfskrifna riksdagsmannarätt kommer att upphöra. Hr. von: Troiy Es trodde, att öfre kammarens iändamål ai utgöra det återhållande och hejdande eiementet i representationen, och derjemte i viss mån vara ett stöd åt Styrelsen, omöjligen kunde ernås, om densammavbestode af samma Styrelses-delegerade, helst dessa skulle salina det moraliska anseende, somvinnes genom förutsättningen. af opartiskhet. Fri, Boye hade Åberopat pärskammaren i Frankrike såsom mönster, Tal. hade visserligen icke genom. yvistande på stället förskaffat sig kännedom om förhållandet, men efter hvad han på -afstånd kunnat inhemtå, Pefårade han att dbana öfre kammare icke motsvarade ändamålet. Man hade väl velat härleda dess svabkhot derifrån , att den tillika agerar såsom Donistot; men! befter Tal:s tanka hade: detta förhållandes:smarare, Hdrdt,! verka .mötsatsen, i anseende till det-begrepp; om opartiskhet,: allmänheten fäster vid domaremakten,; Grefve! Spbnis Gil. ; inståmde i Hö von Troils mening. :; Ebligt:Greffens tanka, hade:representationen i: Sverge hittills mtgått jur. nationens sköte, och dess röst utgjort;folkets, men om Hr Nordenschiölds förslåg blefve antaget, skulle. detta förhållande unp