SS AL 7. UONESTIRE GISponibie andel, få vänta på penningar i veckor och månader, Ihvarmedelst fördelen af lånen ofta gå förlorad. BroIdren Appelqvists åsigter gillas således äfven af mig; och jag yrkar altså återremiss på de af honom upp: gifne grunder. 1 afseende på omsättningstiden anser jag densamma, böra inskränkas till 3 år, på sätt BankoUtskottet uti dess utlåtande N:o 87 föreslagit Många instämde häri. Vice talmanner Per Eriksson: Jag var ej närvarande då denna fråga i Utskottet handlades. Eljest hade jag reserverat mig mot dess beslut. Jag delar Appelqvists och Hans Janssons Åsigter, äfven i afseende på omsättningstiden, dock skulle jag vilja föreslå, att en sjettedel af lånet bvar G:te månad inbetaltes, hvilket blefve för låntagare mer beqvämligt, jemte det säkerheten för Banken derigenom jemväl afsågs. Fredrik von Zweigbergk från Skaraborgs län: Det är allmänt erkändt, att räntefoten 1 Sverige, jemförelsevis till andra länder, är för hög, och att en nedsättning i räntan är af behofvet påkallad. Jag hemställer, om icke Rikets Ständer nu böra vidtaga en åtgärd, som till berörde ändamål är ledande, och såmedelst till det allmännas båtnad och den enskiltes fördel, bereda banken en större vinst änl den hittills egt. Enskilte kapitalister och privatbanker skola snart följa Bankens exempel. En Hf-J. ligare penningerörelse uppstår samt lemmar tillfälle till odlingsoch industriföretag. Som förhållandet nu är, ligga Bankens tillgångar ofruktbara, utan nytta hvarken för det allmänna eller den enskilde. Jag yrkar återremis. Olof Olofsson från Westerås län: När frågan handlades i Utskottets afdelning, var jag nära nog ensam, som stridde för räntenedsättningen. I plenum uppstod samma förbållande. Endast vid pass 5 röster utföllo, vid anställd votering, för bifall till Appelqvists motion. Jag har visserligon icke reserverat mig mot Utskottets beslut, men kan dock ej biträda pluralitetens mening. Att lånefonden bör utsträckas instämmer jemväl med min åsigt. Åbero-j pade såsom skäl äfven Bankens odisponerade till-1 gångar. Om Bankodiskontens och fastighetslånerörelsen erhöllo större fonder af denna vinst skulle! ovedersägligen lyckliga resultater deraf blifva följ-) den, oberäknadt den behållning, som uppstod för! Banken genom denna utvidgade lånerörelse. Arders Johansson Brissman: På de af Appelqvisi: och von Zweigbergk angifna grunder, yrkar jem4 i väl jag betänkandets återremitterande. En lägre räntefct är både behöflig och rättsenlig, samt skulle för alla, särdeles den mindre bemedlade klassen, som ofta till sina kronoutskylder måste upplånal penningar, medföra stora fördelar. Nils Persson från Södermanland: vi känna alla, att i samma mån folkmängden ökas,isamma mån erfordras kapitaler till jordbrukets och näringsflitensutvidgande, för att bereda en nödig bergningåt den tillväxande populationen. Men detta ändamål vinnes ej omj icke lånvetillgångar finnas att erhålla mot förmånliga vilkor. En hög räntefot lägger hinder i vägen för industriens fortkomst. Att nedsätta den ärl således ett stort steg framåt. En utsträckning af! Bankens lånerörelse är jemväl nödvändig. Öfver) allt i landsorterne klagas öfver brist på lånetillgån: gar. Denna brist kan ej fyllas af privatbankerna,! q emedan en stor del af nationalbankens penningar finnas afsatte såsom grundfonder för dessa banker. Om ej hjelp mellankommer, uppstår en stagnation i allmänna penningerörelsen, som qväfver bågen för odlingsflit och industriel utveckling, Brodren Åppelqvist har uti sin motion uppgifvit medlen till erhållande af denna hjelp. På det BankoUtskottet må bebhjerta dessa förhållanden, torde en återremiss vara af nöden. Per Jönsson från Skåne: i samma anda. Under Riksdagens lopp har jag genom korrespondance med Kamercraren i Malmö lånekontor erbällit den upp-j, lysning, att lånefonden derstädes är i den mån otillräcklig, att flera låneansökningar af personer, , hvilka egt säker vederhäftighet mäst för bristande f lånemedel afslås Behofvet af en ökad lånefond är för Skåne högst nödvändigt. :Förlidet års sommar c försåldes 1 min hemort i mindre partier egendomar I till värde af vid pass 100,000 Rdr mäst till mindre t jordbrukare. Nu skall ytterligare en större fidik-: komissegdndom afyltras. Men tillgång till penningar saknas, emedan privatbanken i Ystad ej kan fylla den hrist, som uppkommer genom lånckontorets ringa tillgångar. Dessa förhållanden torde BankoUtskottet tehjerta, derigenom, att det före-l slår en vidgad lånerörelse, hvartill bankoinkomsten så mycket heldre bör användas, som den tillkommit af de utaf Bankens låntagare inbetalte räntor. Folketle bar bidragit till denra vinst och bör följaktligen l skörda fördelarna deraf. Nils Persson från Örebro län: Jag önskar äfven ie den äskade räntenedsättningen, samt omsättningsti-4 den för Diskontlån bestämd till ett år. MHärige-! nom blifva kostnaderna för låntagare mindre dry-le ga. Nu uppgå dessa jemte räntan till öfver 6 pro-) cent. Att Bankovinsten användes till en utsträckt! f lånerörelse, skall i min tanke befordra både enskildt! och allmänt väl. Jag är således af Appelqviststan-s ka och yrkar återremiss. Återremitterades. ! Derefter biföllos utan diskussion BankolUtskot-I4 tets utlåtanden N:o 83, 85, 86 ech 87, detta sist-) nämnda under åberopande af Ståndets beslut an-l? gående utlåtandet N:o 82. I OA 8 Pm H S Likaledes biföllos följande utlåtanden: LagUtskottets N:o 422 i anledning af väckta motioner om if uppbäfvande elter ändring af Kongl. förordningen n den 9:de Maj 1835, angående hvad iakttagas bör vid h handel om lösören, som köparen låter i säljarens eg vård qvarblifva, samt N:o 128, 129, 130, 1231, 132, o 134, 135, 136 och 137; Statsoch EkonomiUtskotYr tens N:o 41, 42, 43, 44, 46, 47, 48 och 51; samlj mansatta StatsBankooch LagUtskottens N:o 50. Plenum den 40 October. vu Följande Utskotts-Betänkanden förekommo tilllh vandläggning: n Lag Utskottets N:o 123 i anledning af så väl Kongl. fö Maj:ts Nådiga Proposition med förslag till Förorddt ning emot olofliga folksamlinpgar, som ock särskilte or detta ämne väckte motioner. fö De flesta anmärkningarne under denna öfrerläggre ring voro rigtade mot 10 S i detaf Utskottet feamså agda Förslag till upprorslag, hvilken är af föl-22 ande lydelse: Ej vare menighet å landet eller il? stad förment att sammankomma till öfverläggning om mål eller ärende, som den gemensamt ansår IF a vn