SS AL 7. UONESTIRE GISponibie an-
del, få vänta på penningar i veckor och månader,
Ihvarmedelst fördelen af lånen ofta gå förlorad. Bro-
Idren Appelqvists åsigter gillas således äfven af mig;
och jag yrkar altså återremiss på de af honom upp:
gifne grunder. 1 afseende på omsättningstiden an-
ser jag densamma, böra inskränkas till 3 år, på sätt
BankoUtskottet uti dess utlåtande N:o 87 föreslagit
Många instämde häri.
Vice talmanner Per Eriksson: Jag var ej närva-
rande då denna fråga i Utskottet handlades. El-
jest hade jag reserverat mig mot dess beslut. Jag
delar Appelqvists och Hans Janssons Åsigter, äfven i
afseende på omsättningstiden, dock skulle jag vilja
föreslå, att en sjettedel af lånet bvar G:te månad
inbetaltes, hvilket blefve för låntagare mer beqväm-
ligt, jemte det säkerheten för Banken derigenom
jemväl afsågs.
Fredrik von Zweigbergk från Skaraborgs län:
Det är allmänt erkändt, att räntefoten 1 Sverige,
jemförelsevis till andra länder, är för hög, och att
en nedsättning i räntan är af behofvet påkallad.
Jag hemställer, om icke Rikets Ständer nu böra vid-
taga en åtgärd, som till berörde ändamål är ledan-
de, och såmedelst till det allmännas båtnad och den
enskiltes fördel, bereda banken en större vinst änl
den hittills egt. Enskilte kapitalister och privat-
banker skola snart följa Bankens exempel. En Hf-J.
ligare penningerörelse uppstår samt lemmar tillfälle
till odlings- och industriföretag. Som förhållandet
nu är, ligga Bankens tillgångar ofruktbara, utan
nytta hvarken för det allmänna eller den enskilde.
Jag yrkar återremis.
Olof Olofsson från Westerås län: När frågan hand-
lades i Utskottets afdelning, var jag nära nog en-
sam, som stridde för räntenedsättningen. I plenum
uppstod samma förbållande. Endast vid pass 5 rö-
ster utföllo, vid anställd votering, för bifall till
Appelqvists motion. Jag har visserligon icke re-
serverat mig mot Utskottets beslut, men kan dock
ej biträda pluralitetens mening. Att lånefonden bör
utsträckas instämmer jemväl med min åsigt. Åbero-j
pade såsom skäl äfven Bankens odisponerade till-1
gångar. Om Bankodiskontens och fastighetslånerö-
relsen erhöllo större fonder af denna vinst skulle!
ovedersägligen lyckliga resultater deraf blifva följ-)
den, oberäknadt den behållning, som uppstod för!
Banken genom denna utvidgade lånerörelse.
Arders Johansson Brissman: På de af Appelqvis- i:
och von Zweigbergk angifna grunder, yrkar jem-
4
i
väl jag betänkandets återremitterande. En lägre
räntefct är både behöflig och rättsenlig, samt skul-
le för alla, särdeles den mindre bemedlade klassen,
som ofta till sina kronoutskylder måste upplånal
penningar, medföra stora fördelar.
Nils Persson från Södermanland: vi känna alla, att
i samma mån folkmängden ökas,isamma mån erfor-
dras kapitaler till jordbrukets och näringsflitensutvid-
gande, för att bereda en nödig bergningåt den tillväx-
ande populationen. Men detta ändamål vinnes ej omj
icke lånvetillgångar finnas att erhålla mot förmån-
liga vilkor. En hög räntefot lägger hinder i vä-
gen för industriens fortkomst. Att nedsätta den ärl
således ett stort steg framåt. En utsträckning af!
Bankens lånerörelse är jemväl nödvändig. Öfver)
allt i landsorterne klagas öfver brist på lånetillgån- :
gar. Denna brist kan ej fyllas af privatbankerna,!
q
emedan en stor del af nationalbankens penningar
finnas afsatte såsom grundfonder för dessa banker.
Om ej hjelp mellankommer, uppstår en stagnation i
allmänna penningerörelsen, som qväfver bågen för
odlingsflit och industriel utveckling, Brodren Åp-
pelqvist har uti sin motion uppgifvit medlen till er-
hållande af denna hjelp. På det BankoUtskottet
må bebhjerta dessa förhållanden, torde en återremiss
vara af nöden.
Per Jönsson från Skåne: i samma anda. Under
Riksdagens lopp har jag genom korrespondance med
Kamercraren i Malmö lånekontor erbällit den upp-j,
lysning, att lånefonden derstädes är i den mån o-
tillräcklig, att flera låneansökningar af personer, ,
hvilka egt säker vederhäftighet mäst för bristande f
lånemedel afslås Behofvet af en ökad lånefond är
för Skåne högst nödvändigt. :Förlidet års sommar c
försåldes 1 min hemort i mindre partier egendomar I
till värde af vid pass 100,000 Rdr mäst till mindre t
jordbrukare. Nu skall ytterligare en större fidik-:
komissegdndom afyltras. Men tillgång till pennin-
gar saknas, emedan privatbanken i Ystad ej kan
fylla den hrist, som uppkommer genom lånckonto-
rets ringa tillgångar. Dessa förhållanden torde
BankoUtskottet tehjerta, derigenom, att det före-l
slår en vidgad lånerörelse, hvartill bankoinkomsten
så mycket heldre bör användas, som den tillkommit af
de utaf Bankens låntagare inbetalte räntor. Folketle
bar bidragit till denra vinst och bör följaktligen l
skörda fördelarna deraf.
Nils Persson från Örebro län: Jag önskar äfven ie
den äskade räntenedsättningen, samt omsättningsti-4
den för Diskontlån bestämd till ett år. MHärige-!
nom blifva kostnaderna för låntagare mindre dry-le
ga. Nu uppgå dessa jemte räntan till öfver 6 pro-)
cent. Att Bankovinsten användes till en utsträckt! f
lånerörelse, skall i min tanke befordra både enskildt!
och allmänt väl. Jag är således af Appelqviststan-s
ka och yrkar återremiss. Återremitterades. !
Derefter biföllos utan diskussion BankolUtskot-I4
tets utlåtanden N:o 83, 85, 86 ech 87, detta sist-)
nämnda under åberopande af Ståndets beslut an-l?
gående utlåtandet N:o 82. I
OA 8 Pm
H
S
Likaledes biföllos följande utlåtanden: LagUtskot-
tets N:o 422 i anledning af väckta motioner om if
uppbäfvande elter ändring af Kongl. förordningen n
den 9:de Maj 1835, angående hvad iakttagas bör vid h
handel om lösören, som köparen låter i säljarens eg
vård qvarblifva, samt N:o 128, 129, 130, 1231, 132, o
134, 135, 136 och 137; Stats- och EkonomiUtskot- Yr
tens N:o 41, 42, 43, 44, 46, 47, 48 och 51; sam- lj
mansatta Stats- Banko- och LagUtskottens N:o 50.
Plenum den 40 October.
vu
Följande Utskotts-Betänkanden förekommo tilllh
vandläggning: n
Lag Utskottets N:o 123 i anledning af så väl Kongl. fö
Maj:ts Nådiga Proposition med förslag till Förord- dt
ning emot olofliga folksamlinpgar, som ock särskilte or
detta ämne väckte motioner. fö
De flesta anmärkningarne under denna öfrerlägg- re
ring voro rigtade mot 10 S i detaf Utskottet feam- så
agda Förslag till upprorslag, hvilken är af föl-22
ande lydelse: Ej vare menighet å landet eller il?
stad förment att sammankomma till öfverläggning
om mål eller ärende, som den gemensamt ansår IF
a
vn