(Insändt.) aRevolutionen i de statselkonomiska vetenskaperne. Det är med denna REVOLUTION såsom med. Dumboms giftermål af bästa sorten, som aej bli af.v — Det är en tröst för dem, som icke på prohibitionsviset följt vetenskapens utveckling, att Freja åberopar Professor Geijers okunnighet i afseende på denna revolution, den Freja i fem serskilda uppsatser försökt göra trolig. Det är något ömkligt i den ton, med hvilken samma tidning, i 2 83 anhäller att cHr G. sjelf ville undersöka förhållandet, för att slutligen komma till en bättre tro. : Imediertid får man af Frejas förenämnda uppsatser intet begrepp om den arevolution, som vi nödvändigt skola tro uppå. Endast det begriper man, att Freja förblandar theori och praktik. Den revolution han omtalar, och som ingen annan menniska hvarken i Sverge eller det öfriga Europa försport, består i tillämpningen af läror, som redan ett halft århundrade varit godkända, och just de af Freja så skarpt fördömda Smithska lärorna. Resonnementet är saledes detsamma som allmänheten förut inhemtat i Lists skrifier, och i noterne tll Fabriks-societeternes påminnelser vid Tullkommitteens arbete. Man är redan så genomtråkad af dessa uppgifter, att man ser dem med leda, så snart man icke har någon fördel af dessa tillskrufvade uppgifter. Att Freja förblandar theori och praktik, och att hela REVOLUTIONEN har Sin upprinnelse deri, skall snart Visa sig. Freja påstår, att den Tyska tullagen hvarken sluter sig till merkantil-systemet eller Smilhska ensidigheten; att den hvarken hyllar handelstvång och införselförbud — Ull förmån för inhemska producenten, eller oinskränkt handelsfrjhet till förmån för inhemska konswnenten. Ur dessa båda ytterligheter förmenar Freja den tredje aprineipen, vara utdragen, och dess ullämpning skall nu ändtligen utgöra revolutionens väsende. Det är detsamma som juste-milien; saledes är juste-milieu och revolution, enligt Freja, liktydig2. Eljest är samma sätt i lags tiftningen för tullväsendet också gällande hos oss. Vi hafva icke merk antilsystemets handelstvång, icke heller oinskränkt handelsfrihet, utan vi hafva en förmedling af båda; följaktligen hafva också vi redan ha ft den lyckliga arevolutionen,, fastän vi icke förut vetat det. Andra menniskor betrakta detta förhållande vara något som rörer tillämpningen celler praktiken, ty en förmedling är tillämpning. Den skilnad från Smithska systemet, som utgör