— Enligt hvad på ett par rader nämndes i gårdagsbladet, inträffade det missödet, att andra sidan af tidningen, som innehöll fortsättningen al debatten på Riddarhuset i representationsfrågan, jemte nyheterna för dagen, gick sönder. Då det blef omöjligt att hinna åter uppsätta allt detta, måste vi i stället intaga ett uppsatt stycke af relationen om Högvördige Presteståndets öfverläggningar i samma fråga, ämnadt för ett supplement tills i morgon, men hvarå tiden icke medgaf att läsa sista korrekturet. I följd häraf torde läsaren sjelf benäget rätta åtskilliga smärre tryckfel, som deruti förekomma. — Kongl. teaterns nu varande äldste och en af dess mest förtjente sujetter, Hr Fredr. Kinmansson, har till nästa Måndag annoncerat sin benifice. Det torde icke undfalla någon bland den spektakelbesökande publiken, att den lyriska scenen i närvarande stund till en stor del hvilar på Hr K., såsom dess enda egentlige bassångare, och redan detta vore ett skäl att vänta, det tillfället skall begagnas att gifva honom ett prof på konstvännens aktning och uppmuntran; men så mycket mer tyckes man derom kunna göra sig förvissad, då Hr K., olik så många yngre artister, till sin recett valt ett redan gammalt och bekant stycke, och till och med åtnöjer sig med de vanliga priserna. Man bör hoppas att detta lika litet skall för honom medföra någon förlust i ekonomiskt hänseende, som hans verkliga anspråk förringas derigenom, att han sjelf uppskattar dem så ringa. (SS DAMPTNNNESVEPEENETT KERSTIN