jarl StadSiMliiltarcns Spruta, så att elden ej nan bryta ut genom taket. Ett snusvarulager oc jinnanredningen 1 tvenne boningsrum var det er Ida, som förstördes. Elden tros hafva uppkorr mit från någon torkinrättning för tobaksblader samma hus. cKONCESSIONERNA OCH SYSTEMETS TIDNINGAR. Vi nämnde i Lördagsbladet att Svenska Mi nerva hade i afseende på en af hufvudfrågorn för dagen, utlåtit sig på ett ganska välberäk nadt sätt, för att verka på dem som tro skol och vi återkomma i dag, efter löfte, till ett när mare skärskådande af denna artikel. Hvad är det, som under innevarande Riks dag utgör det, att vi så må säga, mest prakt ska föremålet för majoritetens anspråk blan de valda representanterna, likasom för opposi tions-pressens? Hvilken var den första och lifli gaste af de önskningar, hvarmed de väljande landet togo farväl af sina ombud när de hit reste? Att en förändring i regeringssysteme måtte inträda, och att för sådant ändamål, Ko nungen i sin rådkammare måtte varda omgif ven med personer lifvade af en sannt konstitu tionell anda, och både genom sina offentlig ådagalagda grundsatser och sin enskilda karak ter så beskaffade, att de kunde anses såson nationens mänca; allt detta såsom enda vilkore för möjligheten till återställandet affolkets rub bade förtroende till styrelsen. Man må var af huru olika tankar om sättet huru denna opi nion uppstått, eller om giltigheten af dess grun der, så lär emedlertid ingen, icke en gång Mi nerva sjelf neka, att den existerade vid riks dagens början, äfvensom att den allt sedan vi sat sig fortfarande ihällig ända tills nu inon Borgareoch Bondestånden, nästan enhälligt ut nära hälften af Presteståndet, samt jemväl början af riksdagen då landt adeln var talrika: re tillstädes på Riddarhuset, och sedermera ho: en betydande minoritet derstädes, så att någor tvetydighet om representationens tänkesätt här utinnan icke kan äga rum. Ett svårt probler uppstod nu härigenom för kamarillapressen, At kunna uppmuntra ull fortfarande i det gamle: systemet, utan att förvärra ställningen se de den uppgift, som den nu har att lösa. De gick då icke an att vidare uteslutande begagn: den gamla taktiken, Den fullföljdes väl och fullföljes ännu der, hvarest systemet kan räknsg majoriteterna på sin sida, nemligen på Riddarhuset och i Presteståndet, hvilket visar att systemet är lika gediget som det varit hafver Den stränga purifikationsprincip, som råddt vid majoriteternas val på Riddarhuset till förstärkta Statsoch Konstitutions-Utskott, der ickt en gång personer med den ringaste anstrykning af opposition fingo komma med på hoflistan. visar till och med att man, om möjligt, sökt förskansa sig ytterligare emot all smitta a de öfriga majoriteternas grundsatsår. Äfvenså har den servila pressen snarare stegrat än förminskat sina anfall på de verksammaste och mest ansedde bland de riksdagsmän, som tillhöra sistnämnde majoriteter. Men förstärkta Stats-Utskottet har icke velat gifva med sig, och de två stånd som egentligen representera de näringsidkande klasserna, tyckas ännu icke vara beredde till någon öfvergång och en annan operationsplan måste derföre anlitas. Det är den sednare delen häraf som framträdt i Minervas artikel benämnd koncessionerna. För att vinna ändamålet uppställdes nemligen först på fri hand en förteckning på de fordringar af reformer som förmäldes uttrycka majoritetens fordringar, och hvilka uppstufvades så väl på grund af vissa bland Utskottens förslag som af majoriteternas redan fattade beslut. När nu dessa reformer blifvit utstyrda med den form och färg som kamarillan sjelf ville gifva deråt, hvarigenom en påtalig öfverdrift deruti måste framlysa: så lät man den frågan omedelbarligen följa härpå, om Konungen skulle kunna, med landets bestånd och under vårdnad om rikets bästa, gå in på sädane reformer, som t. ex. att genom armeens indragning göra landtförsvaret omöjligt. att sälja bort hela flottan, att beröfva de inrikes näringarna allt skydd emot utländsk medtäflan m. m., af hvilka postulater intet enda j sjelfva verket blifvit gjordt af Ständerna. Efter detta preliminära försök, att förbereda sinnen: med vrängda framställningar om hvad majort terna önska och begära i afseende å sak, hvilket likväl möttes af ett förargligt hinder ut den upplysning, så väl Aftonbladet som strax derefter Dagligt Allehanda lemnade om rält: beskaffenheten, följde i Lördags ett dylikt försök i afseende på frågan om personerna. Med den beskedligaste och mederaste mn verlden tager Minerva der majoritetens önskar om en förändring i den gamla rådgifvarepersonalen såsom en chose averte, en erkänd sak och gör icke den ringaste invändning deremot men leder sig genom en kedia af vanställnin gar härefter till den frågan om icke Konunger redan i det afseendet uppfyllt allt hvad oppo sitionen begärt, och hvad kan han väl mer: göra? Det blir kanske nödigt, att in extenst citera allt det hufvudsakliga af detta stycke: ,Huruvida icke så väl bereivilicheten att gör contessioner i detta afseende, som äfven det factun alt Konungen rverkliven cjort sådana, bevisas af Ko nungens åtgärde 4:0 att afskeda den gamla Mi nisteren, vid det första allvarsamma tecken till miss