inom Adeln, Presteoch Borgarestanden syarligen: kunna vinnas mera, än sjelfskrifvenhetens upphörande, representationens fördelning på två valda kammare, val inom Stånd jemte medgifven representationsrätt åt de orepresenterade. Bondestånd-t-: pluralitet tyckes erkänna den enkla och otvifvelaktigt i vår tid rigtigare åsigten af allmänna val, men om Ständet vill hafva någon utsigt att i; Förstärkt KonstitutionsUtskott få sin mening gällande, blir det nödigt att Ståndet i någon mån modificerar denna princip antingen på sätt Prosten Öumarn föreslagit med valbarheten inskränkt till vissa Ståndsklasser eller enligt Hr von Trotts förslag angående blandade Ståndsoch allmänna val. Vi anse oss i detta vigtiga ögonblick böra fästa uppmärksamheten vid det orkitiga, som efter vår mening ligger i detta Allehandas räsonnemang. Grundiagen förvarar nemligen tydligt åt hvarje Stånd, att få den mening Ståndet erhåller, i fråga om grundlagsförändring, dragen under omröstning i Förstärkta KonstitutionsUtskottet (se 8 56 Reg. Formen). Bondeståndet kan således, utan att behöfva ingå på hvarken det så kallade Odmanska, eller det von Troilska förslaget, söka göra sin mening gällande angående de samfäldta valen; det äger i detta fall samma rätt, som andra Stånd, att få deras mening under omröstning. En annan fråga är, på hvad sätt eller till hvad grad Bondeståndet bör söka göra sin mening angående den samfälda valrätten gällande. Vi hafve hört omtalas, att i hela åtta dagar en underhandling egt rum emellan ledamöter af Borgareoch Bondeståndet, angående en förändring å Utskottets förslag, som vi anse vara en så väsendtlig förbättring deri, att den synes böra kunna förena dessa begge Stånd i den vigtiga frågan; och vi tro oss ännu böra ega detl hopp, att de begge Stånd som väsendtligen representera majoriteten al Svenska folket, i detta ögonblick icke splittra sina bemödanden, så kärt dem är att få hvilande ett förslag, som, med bifall af såväl städernas som landets inij nevånare, vid nästa Riksdag kunde antagas. Det har nämligen, måhända icke utan skäl, blifvit invändt emot Utskottets förslag, att Ständernas innevånare, med sina mera ömtåliga näringar, sitt större behof af mångsidig bildning, och sitt större beroende af de ekonomiska lagstiftningssystemerna, m. m. fått alltför ringa audel i representationen, genom valdistriktens sam: manblandning med landets, för snart sagdt två tredjedelar af Rikets Ständer. Då, oaktadt alla de vidunderliga yttranden, som sistl. Lördag hördes af enskilte representanter inom Borgar-Ståndet, vi likväl hyse den förmodan, att pluraliteten af detta stånd icke skall svika nationens förhoppningar, och att de flesta skola erkänna den samfäldta valprincipen, utan hvilkens antagande, alla förändringar af de öf-: riga representationsformerna alldrig blifva annat än lappverk och dekorationsförändringar, tro vi oss i denna, genom Ridd. och Adelns votering i Lördags, så högst betydelsefulla period, böra påkalla dess ledamöters synnerliga behjertande till det förslag, som vi känna, att många af BondeStåndets ledamöter framställt, nämligen att med erkännande af principen för samfäld valrätt, låta Städernas valdistrikter blifva indelade för sig; samt alt betrygga åt städerna en passande, efter deras kapitalförmögenhet och rörelse närmare lämpad andel i representationen, genom tilldelandet af t. ex. en fjerdedel, eller omkring 60 valdistrikter af de 230, som utskottet föreslagitatt hela riket skulle innefatta. Om en sådan fördelning antoges, städerna derigenom få en del i lagstiftningen och beskattningsväsendet, som fullt motsvarar deras nuvarande; om såsom vi förmoda, Bonde-Ståndet icke tvekar, att lemna åt Borgare-Ståndet att för städerna efter bästa öfvertygelse besluta direkta eller indirekta val, högre eller lägre egendomsvärde för valrätten, flera eller färre vilkor för representationsrätten, m. m. så synes väl detta påtagligen vara så välbetänkt, så enligt med städernas och det allmännas gemensamma fördel, att Borgare-Ståndet icke borde tveka att bifalla det. l Det behöfver icke sägas, huru oberäkneligt vigtigt det är, att under närvarande omständigheter, Borgareoch Bonde-Stånden förena sig om ett beslut, som kan befordra möjligheten, att få ett förslag hvilande, hvilket tillfredsställer nationen. Kunna väl dessa Stånd vara bedragne på alla de tillkonstlade förslag, som nu framställas i de begge privilegierade Stånden? Kan Borgarståndet i ståndsvalen se ett medel att åt Städernas innebyggare betrygga en framtid, sådan de med. skäl fordra och som korporationsoch skråvalen icke Jängre erbjuda? Kan väl Adelns val inom sig, någonsin anses försäkra nationen om sjelf-. ständiga ombud; eller presterskapets val inom riksdagsprelaturen tillfredsställa den aktningsvärda men inflytelselösa pluraliteten af landtpresterna och skolstaterna? Med ett ord: kan väl något annat, än den samfäldta valrätten, motsvara Svenska folkets fordringar af Rikets Ständer, på ett för framtiden antagligt hvirlande förslag till nationalrepresentationens ombildning: de öfriga representationsformerna må sedan blifa mm KV RR Je MR KK KE AA FA b— — an Rn mn Kr Ks KR va hurudana som heldst? Den utväg, som här ofvan omförmäles, synes då vara den enda som nu kan vidiagas, att förlika det allmännas fördel med den enskilta, och om tillfället att begagna densamma nu släppes, torde det icke så snart återkomma. — Officiella bladet innehöll för några dagar