inom Adeln, Preste- och Borgarestanden syarligen:
kunna vinnas mera, än sjelfskrifvenhetens upphö-
rande, representationens fördelning på två valda
kammare, val inom Stånd jemte medgifven repre-
sentationsrätt åt de orepresenterade. Bondestån-
d-t-: pluralitet tyckes erkänna den enkla och otvif-
velaktigt i vår tid rigtigare åsigten af allmänna
val, men om Ständet vill hafva någon utsigt att i;
Förstärkt KonstitutionsUtskott få sin mening gäl-
lande, blir det nödigt att Ståndet i någon mån mo-
dificerar denna princip antingen på sätt Prosten
Öumarn föreslagit med valbarheten inskränkt till
vissa Ståndsklasser eller enligt Hr von Trotts för-
slag angående blandade Stånds- och allmänna val.
Vi anse oss i detta vigtiga ögonblick böra
fästa uppmärksamheten vid det orkitiga, som
efter vår mening ligger i detta Allehandas rä-
sonnemang.
Grundiagen förvarar nemligen tydligt åt
hvarje Stånd, att få den mening Ståndet erhål-
ler, i fråga om grundlagsförändring, dragen un-
der omröstning i Förstärkta KonstitutionsUt-
skottet (se 8 56 Reg. Formen). Bondeståndet
kan således, utan att behöfva ingå på hvarken
det så kallade Odmanska, eller det von Troil-
ska förslaget, söka göra sin mening gällande
angående de samfäldta valen; det äger i detta
fall samma rätt, som andra Stånd, att få deras
mening under omröstning.
En annan fråga är, på hvad sätt eller till
hvad grad Bondeståndet bör söka göra sin me-
ning angående den samfälda valrätten gällande.
Vi hafve hört omtalas, att i hela åtta dagar en
underhandling egt rum emellan ledamöter af
Borgare- och Bondeståndet, angående en förän-
dring å Utskottets förslag, som vi anse vara
en så väsendtlig förbättring deri, att den synes
böra kunna förena dessa begge Stånd i den vig-
tiga frågan; och vi tro oss ännu böra ega detl
hopp, att de begge Stånd som väsendtligen re-
presentera majoriteten al Svenska folket, i det-
ta ögonblick icke splittra sina bemödanden, så
kärt dem är att få hvilande ett förslag, som,
med bifall af såväl städernas som landets in- ij
nevånare, vid nästa Riksdag kunde antagas.
Det har nämligen, måhända icke utan skäl,
blifvit invändt emot Utskottets förslag, att Stän-
dernas innevånare, med sina mera ömtåliga nä-
ringar, sitt större behof af mångsidig bildning,
och sitt större beroende af de ekonomiska lag-
stiftningssystemerna, m. m. fått alltför ringa au-
del i representationen, genom valdistriktens sam- :
manblandning med landets, för snart sagdt två
tredjedelar af Rikets Ständer.
Då, oaktadt alla de vidunderliga yttranden,
som sistl. Lördag hördes af enskilte representan-
ter inom Borgar-Ståndet, vi likväl hyse den för-
modan, att pluraliteten af detta stånd icke skall
svika nationens förhoppningar, och att de flesta
skola erkänna den samfäldta valprincipen, utan
hvilkens antagande, alla förändringar af de öf-:
riga representationsformerna alldrig blifva annat
än lappverk och dekorationsförändringar, tro vi
oss i denna, genom Ridd. och Adelns votering i
Lördags, så högst betydelsefulla period, böra på-
kalla dess ledamöters synnerliga behjertande till
det förslag, som vi känna, att många af Bonde-
Ståndets ledamöter framställt, nämligen att med
erkännande af principen för samfäld valrätt, låta
Städernas valdistrikter blifva indelade för sig;
samt alt betrygga åt städerna en passande, efter de-
ras kapitalförmögenhet och rörelse närmare läm-
pad andel i representationen, genom tilldelandet
af t. ex. en fjerdedel, eller omkring 60 valdi-
strikter af de 230, som utskottet föreslagitatt
hela riket skulle innefatta. Om en sådan för-
delning antoges, städerna derigenom få en del i
lagstiftningen och beskattningsväsendet, som fullt
motsvarar deras nuvarande; om såsom vi förmo-
da, Bonde-Ståndet icke tvekar, att lemna åt Bor-
gare-Ståndet att för städerna efter bästa öfverty-
gelse besluta direkta eller indirekta val, högre
eller lägre egendomsvärde för valrätten, flera el-
ler färre vilkor för representationsrätten, m. m.
så synes väl detta påtagligen vara så välbetänkt,
så enligt med städernas och det allmännas ge-
mensamma fördel, att Borgare-Ståndet icke bor-
de tveka att bifalla det. l
Det behöfver icke sägas, huru oberäkneligt vig-
tigt det är, att under närvarande omständigheter,
Borgare- och Bonde-Stånden förena sig om ett
beslut, som kan befordra möjligheten, att få ett
förslag hvilande, hvilket tillfredsställer nationen.
Kunna väl dessa Stånd vara bedragne på alla
de tillkonstlade förslag, som nu framställas i de
begge privilegierade Stånden? Kan Borgarstån-
det i ståndsvalen se ett medel att åt Städernas
innebyggare betrygga en framtid, sådan de med.
skäl fordra och som korporations- och skråvalen
icke Jängre erbjuda? Kan väl Adelns val inom
sig, någonsin anses försäkra nationen om sjelf-.
ständiga ombud; eller presterskapets val inom
riksdagsprelaturen tillfredsställa den aktningsvär-
da men inflytelselösa pluraliteten af landtpre-
sterna och skolstaterna? Med ett ord: kan väl
något annat, än den samfäldta valrätten, mot-
svara Svenska folkets fordringar af Rikets Stän-
der, på ett för framtiden antagligt hvirlande för-
slag till nationalrepresentationens ombildning:
de öfriga representationsformerna må sedan blif-
a mm KV
RR
Je MR KK KE AA
FA b— — an
Rn mn Kr Ks KR -
va hurudana som heldst?
Den utväg, som här ofvan omförmäles, synes
då vara den enda som nu kan vidiagas, att för-
lika det allmännas fördel med den enskilta, och
om tillfället att begagna densamma nu släppes,
torde det icke så snart återkomma.
— Officiella bladet innehöll för några dagar