framställdt för sig, utan allmänheten skulle förvillas om rätta synpunkten, från hvilken alla dessa saker borde betraktas; då uppstod bemödandet, att med fernissan af allmänt intresse öfversmeta de enskilda intressenas anspråk, hvilka då belt enkelt äro förrädiska. aDen Tysk, hvars bragder framdeles skola här visas, och som fanns tjenlig att tjena till mönster för svenska tänkare, var vald med med afseende på hans praktiska användning i fäderneslandet, der han ej såsom tänkare, men som kältare blifvit utsedd, att i ur och skur förfäkta och förgylla desamma intressen, som notskrifvaren härstädes var kallad att med lika oförnuftighet genomdrifva för att förskaffa de beträngda en galgenfrist i stället att med varsam eftergift sammanjemka deras anspråk och behof., Vid sådana omständigheter, vid öfverdriften, som hunnit en verkligen argusisk oförskämdhet i sättet att behandla nationen både i afseende på dess omdömesförmåga och dess verkliga intressen, finner man sig icke mera vid att förlåta, utan tvärtom i högsta måtto befogad att anställa en vidräkning angående de påståenden, som i alla de för ändamålet utgifna skrifterne blifvit framkastade, och deribland äfven angående de anmärkningar, som vid fabrikssocietetens skrift blifvit gjorde och hvilka sökt sig en tillökad betydenhet genom det vetenskapliga sladder, som i sednare skrifter slutit sig till de förra. cTysken var, såsom Mårten Holk, af ingen känd, fördenskull blef det först en nödvändighet, att puffa fram honom inför Svenska publiken, och snart stod han der med kathederpresentation så utpyntad, att fabrikskorpsen klappade händerna af glädje, att sc sin nya försvarare framställd för Svenskarne i en så skinande skepelse. I de tidningar, der notskrifvaren kunde disponera en spalt, utskreks denne List med en enthusiasm af sådan art, att man snart borde kunna vänta sig af hans läror verldens pånyttfödelse.w Innan förf. härefter öfvergår till granskningen af Lists skrifter, som han, i parenthes sagdt, likväl behandlar i en något för kavaljerisk ton, ehuru visserligen Lists sofismer dertill gifva full anledning, besvarar han några argumenter i fabrikssocietetens påminnelser vid tullkommuittgens betänkande. Hvad här anföres om förbudens eller skyddstullarnes olika inflytande i alseende på smugglingen, är visst icke nytt, men klart resonneradt; intressant är i synnerhet hvad som yttras om fabriksindustriens verkan på husfliten, i allmänhet oberoende af den utländska handeln: cEn klagan öfver husflitens förstöring genom import af utländska manufakturer förekommer pag. 43. Det medgifves på sitt sätt; men den inhemska fakrikationen, uppdrifven på samma sätt som hos utlänningen, till industrialism, är lika säkert ett dödsslag för husfliten. Det enda som kan rädda densamma, är på samma gång det enda, som kan frälsa oss ifrån både utländska medtäflares öfvermakt och inhemsk industrialism, nemligen att machinarbetet, så mycket som möjligt ar, förenas med landtfolkets industri. Skulle fabriksinrättningar göras efter sådan plan, så att allt hvad som kan ske förmedelst machiner, tillverkades af egentliga fabrikanter, hvilka tillika voro förläggare till handarbeten, som då borde bedrifvas af desamma personer, hvilka nu endast för hand göra hemslöjd, så skulle tillverkningarne på landet blifva binäringar under sådana tider och stunder, då landtfolket icke påkallade all arbetskraft; priserna skulle utan onatur stå ganska lågt, och ingen serskild lös folkklass tilldanas med vädlig syftning för samhällets fred. Utan att hemslöjden sålunda slås tillsammans med fabrikationen efter machinsätt, kan den förra icke på längd bibehåila sig mot den sednare, antingen den sker inom landet, eller dess produkter utifrån införas. Notskrifvarens eget system, d. v. s. Lists, med manufakturväsendets uppstegring, är således först och främst lika förderfligt för husfliten, som det utländska kramets införsel, och sedan så mycket mera, som den kan lemna sina produkter till bättre pris, än utlänningen sina, efter alla serskilda omkostnader af frakt, assurancce, tull, tolag, expeditionskostnad, m. m. Alltså inner man att husslöjden af la force des choses i närvarande tid är hotad i hvilketdera fallet som heldst. Det återstår för densamma, såsom enda räddningsmedlet, hvad vi nyss anfört, att dess arbeten sammanslås med fabriksoch machinarbetet, och deraf hemtar sitt stöd. Pag. 49, 350 och 314 afhandlar Notskrifvaren, huru manufakturhandeln skall, vid ett friare importsystem, komma att stanna i sämre händer och till största delen komma att ske genom smuggling. Hvarje menniska finner likväl, att detta icke kan biifva en följd af fria handeln, ty smuggling kan aldrig af förbud hindras, tvertom uppkommer den just doraf, och minskas alltid högst betydligt af varans lofgifning, om afgifterna ej äro beräknade att verka såsom förbud, i hvilket fall den första kategorien åter inträder. cExempelvis må vi betrakta förhållandet med bomullen, som notskrifvaren just anfört. Det torde vara nog att anföra, hurusom bomullsgarn nu från utlandet får införas, och att, det oaktadt, bomullsimporten på sednare åren högst betydligt stigit; huru. kan sådant förklaras af Hr Notskrifvaren, som försäkrar oss, att råvaruinförseln skulle afstanna i sam-: ma ögonblick, som förädlade varor finge införas? Det tillkommer nemligen det faktum, att stora anamn san fån HAÄAmalleeninnine Hlifaodst fana on AL