framställdt för sig, utan allmänheten skulle förvillas
om rätta synpunkten, från hvilken alla dessa saker
borde betraktas; då uppstod bemödandet, att med
fernissan af allmänt intresse öfversmeta de enskilda
intressenas anspråk, hvilka då belt enkelt äro för-
rädiska.
aDen Tysk, hvars bragder framdeles skola här vi-
sas, och som fanns tjenlig att tjena till mönster för
svenska tänkare, var vald med med afseende på hans
praktiska användning i fäderneslandet, der han ej
såsom tänkare, men som kältare blifvit utsedd, att
i ur och skur förfäkta och förgylla desamma intres-
sen, som notskrifvaren härstädes var kallad att med
lika oförnuftighet genomdrifva för att förskaffa de
beträngda en galgenfrist i stället att med varsam ef-
tergift sammanjemka deras anspråk och behof.,
Vid sådana omständigheter, vid öfverdriften, som
hunnit en verkligen argusisk oförskämdhet i sättet
att behandla nationen både i afseende på dess om-
dömesförmåga och dess verkliga intressen, finner
man sig icke mera vid att förlåta, utan tvärtom i
högsta måtto befogad att anställa en vidräkning an-
gående de påståenden, som i alla de för ändamålet
utgifna skrifterne blifvit framkastade, och deribland
äfven angående de anmärkningar, som vid fabriks-
societetens skrift blifvit gjorde och hvilka sökt sig
en tillökad betydenhet genom det vetenskapliga slad-
der, som i sednare skrifter slutit sig till de förra.
cTysken var, såsom Mårten Holk, af ingen känd,
fördenskull blef det först en nödvändighet, att puffa
fram honom inför Svenska publiken, och snart stod
han der med kathederpresentation så utpyntad, att
fabrikskorpsen klappade händerna af glädje, att sc
sin nya försvarare framställd för Svenskarne i en så
skinande skepelse. I de tidningar, der notskrifva-
ren kunde disponera en spalt, utskreks denne List
med en enthusiasm af sådan art, att man snart bor-
de kunna vänta sig af hans läror verldens pånytt-
födelse.w
Innan förf. härefter öfvergår till gransknin-
gen af Lists skrifter, som han, i parenthes
sagdt, likväl behandlar i en något för kaval-
jerisk ton, ehuru visserligen Lists sofismer
dertill gifva full anledning, besvarar han nå-
gra argumenter i fabrikssocietetens påminnel-
ser vid tullkommuittgens betänkande. Hvad
här anföres om förbudens eller skyddstullar-
nes olika inflytande i alseende på smugglin-
gen, är visst icke nytt, men klart resonne-
radt; intressant är i synnerhet hvad som yt-
tras om fabriksindustriens verkan på husfli-
ten, i allmänhet oberoende af den utländska
handeln:
cEn klagan öfver husflitens förstöring genom im-
port af utländska manufakturer förekommer pag. 43.
Det medgifves på sitt sätt; men den inhemska fakri-
kationen, uppdrifven på samma sätt som hos utlän-
ningen, till industrialism, är lika säkert ett dödsslag
för husfliten. Det enda som kan rädda densamma,
är på samma gång det enda, som kan frälsa oss i-
från både utländska medtäflares öfvermakt och in-
hemsk industrialism, nemligen att machinarbetet,
så mycket som möjligt ar, förenas med landtfolkets
industri. Skulle fabriksinrättningar göras efter så-
dan plan, så att allt hvad som kan ske förmedelst
machiner, tillverkades af egentliga fabrikanter, hvil-
ka tillika voro förläggare till handarbeten, som då
borde bedrifvas af desamma personer, hvilka nu en-
dast för hand göra hemslöjd, så skulle tillverknin-
garne på landet blifva binäringar under sådana ti-
der och stunder, då landtfolket icke påkallade all
arbetskraft; priserna skulle utan onatur stå ganska
lågt, och ingen serskild lös folkklass tilldanas med
vädlig syftning för samhällets fred. Utan att hem-
slöjden sålunda slås tillsammans med fabrikationen
efter machinsätt, kan den förra icke på längd bibe-
håila sig mot den sednare, antingen den sker inom
landet, eller dess produkter utifrån införas. Not-
skrifvarens eget system, d. v. s. Lists, med manu-
fakturväsendets uppstegring, är således först och
främst lika förderfligt för husfliten, som det utländ-
ska kramets införsel, och sedan så mycket mera,
som den kan lemna sina produkter till bättre pris,
än utlänningen sina, efter alla serskilda omkostna-
der af frakt, assurancce, tull, tolag, expeditionskost-
nad, m. m. Alltså inner man att husslöjden af la
force des choses i närvarande tid är hotad i hvil-
ketdera fallet som heldst. Det återstår för densam-
ma, såsom enda räddningsmedlet, hvad vi nyss an-
fört, att dess arbeten sammanslås med fabriks- och
machinarbetet, och deraf hemtar sitt stöd. Pag. 49,
350 och 314 afhandlar Notskrifvaren, huru manufak-
turhandeln skall, vid ett friare importsystem, kom-
ma att stanna i sämre händer och till största delen
komma att ske genom smuggling. Hvarje menniska
finner likväl, att detta icke kan biifva en följd af fria
handeln, ty smuggling kan aldrig af förbud hindras,
tvertom uppkommer den just doraf, och minskas all-
tid högst betydligt af varans lofgifning, om afgifter-
na ej äro beräknade att verka såsom förbud, i hvil-
ket fall den första kategorien åter inträder.
cExempelvis må vi betrakta förhållandet med bom-
ullen, som notskrifvaren just anfört. Det torde va-
ra nog att anföra, hurusom bomullsgarn nu från ut-
landet får införas, och att, det oaktadt, bomullsim-
porten på sednare åren högst betydligt stigit; huru.
kan sådant förklaras af Hr Notskrifvaren, som för-
säkrar oss, att råvaruinförseln skulle afstanna i sam-:
ma ögonblick, som förädlade varor finge införas?
Det tillkommer nemligen det faktum, att stora an-
amn san fån HAÄAmalleeninnine Hlifaodst fana on AL