TUillOoritliga, SoH IfOP PUIYMCBICIS HICUGUIGNUG DINVIT?
verkställde å bruksegarnes skogar, genom cen van-
dring, oftast företagen och fulländad på en, högst
två dagår, dervid undersökningmännen lätt kunnat
af egaren föras just till de rikaste trakter af skogen, .
och afhållas från de sämre, hvarå kontrollen alltid:
mäste blifva svår för den, som ej fullkomligt kän-:
ner trakten. I de allraflesta fallen, lära derföre des-
sa undersökningar vara att anse såsom endast på:
papperet uppgjorda kaikyler, som sällan svara emot
rätta förhållandet. Ån mindre inträffar detta vid de
tillfällen,. då, till följd af någon öfverenskommelse,
smidet skall till någon del grundas på främmande
skogar, hvilkas egare, ofta för någon liten ersätt-
ning, medgifva, att deras hemmans skogar uppföras:
i undersökningsprotokoilet, såsom grund för en ny!
anläggning, utan att de dermed ätaga sig någon lag-
ligen bindande skyldighet att till bruket lefyerera:
något visst quantum kol. Hela denna beräkning är
således alltför löslig, för att kunna antagas såsom
någon verklig och tillförlitlig grund för anläggnin-
gen. 2:0 Det är för embetsmyndigheterne, efter Ut-
skottets tanka, omöjligt att kontrollera, hvad från
början åsyftades med dessa undersökningar, eller att
skogen ej mera anlitas än dess bestånd för framti-
den medgifver. Så länge det står egaren fritt, så,
som det alltid gjort och måste göra, att utom brän-
vinsbrännerier, tegel- och kalkugnar m. m., sälja
skogseffekter, ja sjelfva skogen, till en del eller hel
och hållen, utan att det en gång erhållna smides-
privilegium derigenom minskas, så skall hvar och
en inse, att hela denna försigtighetsåtgärd ej tjenat
till något, och att det är bättre att anförtro sig åt
den enskilda omtankan, som i alla fall blir den en-
da verkliga och säkra vårdaren af skogen. Annu
mindre blifver kontrollen möjlig, då bruket är pri-
vilegieradt på främmande hemmans skogar, ty om
också en orimlig öfverenskommelse skulle ega den
lagliga kraft, att verkligen hindra dessa hemmans-
egare ifrån att sälja kol till någon annan än brukse-
garen, så kan ingen lag hindra honom ifrån att un-;
derlåta kolningen helt och hållet, och antingen låta
den skog, som på det sättet ej betalas efter dess
värde, ruttna bort, hvilket ännu är händelsen på
ganska många ställen, eller ock använda den på an-
nat mera förmånligt sätt, om tillfälle dertill är för
handen. Då nu härtill kommer, att den omtanka,
som måste vara den enda rätta garantien för sko-
gens bestånd, först då blifver riktigt väckt, när inga
hinder möta för skogens rätta användande, då denna
omtanka måste leda till införande af en riktig skogs-
hushållning, hvarigenom vilkoren för den framtida
skogstillgången mångdubblas, och då slutligen lag-
stiftaren ej bör vidblifva föreskrifter, hvilkas efterlef-
nad icke kunna kontrolleras, och hvilkas ändamäl
sålunda uppenbarligen förfelas, så tror Utskottet sig
tryggt kunna tillstyrka upphörande af hittills gällan-
de bestämmelser om uppvisande af koltillgång, såsom
vilkor för erhållande af smidesrätt.
Genom hvad, som nu blifvit anfördt, tror Utskot-
tet det vara visadt: att sedan en öfvergång till en
mera allmän smidesfrihet redan genom Kongl. Maj:ts
visa åtgärder blifvit förberedd under de sednare 5 å-
ren och serdeles under de trenne, från 4835 till och
med 4838, några menliga följder deraf ingalun-
da visat sig, utan har näringen tvertom vunnit en
märklig tillvext och utveckling, under betydlig be-
sparing af kol-åtgång vid tillverkningen, jemte det
en början är gjord till en bättre hushållning med
skogarne, så att friheten äfven verkat förmonligt på
dessas framtida vård och bestånd; Utskottet tror, att
endast på denna väg jernhandteringen kan uppnå
den höjd af utveckling, hvaraf den är mäktig, och
hvartill den- måste uppbringas, om den fortfarande
skall -kunna bestå i bredd med andra länders mäk-
tiga fabriks-intresse, och bereda nödig afsättning åt
en förutsedd betydligt ökad tackjernsproduktion, och
slutligen, att de hittills gållande föreskrifterne om
uppvisande af koltillgång, såsom vilkor för vinnande
af smidesrätt, helt och hållet förfelat, och alltid må-
ste förfela sitt ändamål; och är det på dessa förena-
de skäl, som. Utskottet nu anser sig böra tillstyrka,
gfull frihet må förunnas åt jeriidiilverkarne in-
Om jäderneslandet att bedrifva sin väring så, som
de med sin iördel finna mest förenligt. med bortia-
gande af alla hiutisls tryckande band.
Då likväl en sådan frihet, på en gång medgifven, :
utan ytterligare förberedelse, skulle åstadkomma en
måhända alltför häftig brytning i nuvarande förhål-
landen, byggda på existerande, om också till sin
grund oriktiga, lagar, anser Utskottet det vara nöd-
vändigt, att inskränkningen endast successivt upp-
börer, och att för öfvergången till friheten bestämmas
vissa tider, på det hvar och en må bafva rådrum
för de nödiga förberedelserne, genom utvidgande af
sina verk och andra åtgärder, som det förändrade
förhållandet kan påkalla; under hvilken öfvergångs-
period den hittills gällande skilnaden emellan bruk
inom och utom bergslag, äfvensom vilkoret om upp-
visande af koltillgång i någon mån måste bibehål-
las, då åtskilliga jernverk, i deras närvarande skick,
äro beroende af det skydd, som af den så beskaffa-
de inskränkningen varit påräknad.
Utskottet får således tillstyrka: att Rikets Ständer
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om följan- !
de stadgande om jernförädlingen i riket: I
4:0 under de nästkommande 5 år. n. beräknade!
från och med år 1241. till år 4845, a) medgiflyves
för alla utom egentiv bergslag belägne jernverk full
och obegränsad vågföringsrätt för allt det stång- el-
ler manufaktur-jern, som kan vid nu privilegierade
härdar tillverkas; 0) nya stångjernshärdar få, utom
tackjermsberyslag, anläggas af den, som visar sig ega
en koltillgång af 800 läster för hvarje härd, och erhål- )
ler då denna härd lika obegränsad smidesratt, som
åt de ildre är medgifven; c) äfven för nom d-ruslag
belägne stångjernsbruk medgifves full smidesfrihet
för hvarje härd, som är previlegierad för 400 Skepp.,
eller för tvänne härdar, som tillsammans äro privi-
legierade för nämnde belopp, då de sammanslås, och
den ena utrifves, eller ock för ny härd, då en förut
odisponerad koltillgång af 800 läster kan uppvisas.
2:0 Under de d.1på följande ö åren från och med
41846 till och Med 4830, a) erhåller, utom bergslag,
hvarje Svensk man rättighet att fritt och utan an-
dra vilkor, än styrkt eganderätt till byggnadsplats,
iakttagande af lagarna om vyattudämsel samt uppgift
till vederbörande embetsmyndighet, anlägga, förändra
eller utvidga jernbruk, samt derifrån vågföra allt det