j Som RP Å i I lagen. rigt visar der ingen eller åtminstone föga märkbar: I skilnad från Landslagen. I tagande endast på Kongl. Maj:ts nådiga afgörande 26 Rdr, Nora bergslag 28 Rdr, Linde bergslag 410 Rdr, Grythytte bergslag 93 Rdr, Lekebergs 86 Rdr, Carlskoga 45 Rdr, Lerbecks 47 Rdr och Tåbergs bergslag 20 Rdr mindre än för ett hemman i anI gränsande landslag, hvarjemte Philipstads bergslag, tillika med de ofvan uppräknade, utom Skinnskattebergs bergslag, äro befriade från ordinarie rotering !och derigenom åtnjuta en förmån, motsvarande för hvarje helt hemman, ungefärligen 56 Rår årligen för Philipstads och 27 Rdr årligen för de öfrige bergsDeremot äro alla andra bergslag indelda till ordinarie rotering, och äfven beskattningen för öf(Forts. följer.) — Statsutskottet bar nu inkommit med be-. tänkandet JE 345, angående Adelns och Presteståndens ryktbara afslag på deaf Utskottet framställde voteringsproposilioner, uti memorialet! JE 504, samt återremiss af andra Utskottets allmänna yttrande, rörande de afslagna propositio-nerne, lyder, som följer: cHvad dervid först angår åe fall, der vilkor vid anslag blifvit fästade; så, enär det ankommer på Rikets Ständer att pröfva och bestämma, för hvilka ändamål och till hvad belopp anslag skola beviljas, samt afgörandet deraf mäste blifva oberoende af omdömet, angående ändamålsenligheten af sättet för deras användande, lärer deraf uppenbart följa, att det äfven beror af Rikets Ständer, att, då anslag anvisas, tillika stadga de vilkor, som anses erforderlige för det ändamål, hvilket Rikets Ständer med anslagets beviljande äsyfta, och hvarigenom, äfven om dessa vilkor afse sådane åtgärder, hvilkas vidHi beror, Kongl. Maj:ts grundlagsenliga Pröfningsrätt så mycket mindre kan anses för nära trädd, som det ändock på Kongl. Maj:t ankommer, att pröfva, huruvida det vid anslaget fästade vilkor i nåder godkännes och anslaget således begagnas. En annan tolkning skulle deremot, jemte inskränkning af Ständernes Pröfningsrätt i anslagsfrågor, kunna leda till det menliga förhållande, att, derest vissa Riksständ icke obetingadt ville bifalla ifrågakomne anslag, desamma blefve nödsakade att dem afslå, och dylika anslag komme att förfalla, oaktadt de kunna blifva beviljade under sådane förbehåll, som Regeringen skulle ansett fullt riktiga och antagliga. I I .) har aLämpligheten eller lagligheten af vilkors fästande vid beviljandet af anslag lärer för öfrigt endast kunna blifva föremål för pröfning, vid de tillfällen, då anslagsfrågorna uti vederbörande Riksstånd till afgörande förekomma, hvaremot, då statsregleringsfrågor, enligt 69 regeringsformen, icke kunna förfalla derigenom, att 2 Stånd stanna emot 2, utan, der de stridiga besluten icke kunna sammanjemkas, skola afgöras genom votering i Förstärkt Statsutskott, vid! denna votering de olika Ståndens beslut mäste uppi tagas, sådane de blifvit fattade; och har Utskottet,: på denna grund, jemväl ansett, att ej mindre Utskottets åtgärd vid voteringspropositionernes föreslående, än Riksständens pröfningsrätt, är inskränkt dertill, att tillse, det voteringspropositionerne till alla delar noga instämma med vederbörande Riksstånds beslut, hvilket Utskottet, för dess del, jemväl tror sig hafva behörigen iakttagit. I aVidkommande åter de fall, då, i anledning af Utskottets hemställanden, om underdånig framställning till Kongl. Maj:t, angående vidtagandet af åtskillige förändringar eller indragningar af vissa auktoriteter eller korpser, 2 Stånd bifallit, men 2:e afslagit Utskottets örslag: så, enär anslagen imedlertid blifvit till fulla beloppet uppförde, inverka väl Utskottets förslag icke direkte på nu uppgjorde statsreglerings anslagssummor; men då Utskottets framställningar afsett ej mindre beredande af framtida minskning! uti de ifrågakomne anslagen, än ock att, genom de! tillstyrkte indragningarne, bereda tillgång till andra ; nödige och nyttige utgifter inom samma hufvudtitlar, ! och hvartill Utskottet, med afseende å dylik tillgång, ansett, serskilda anslag icke böra beviljas, lärer dock! icke kunna bestridas, att de ifrågakomne, af 2 Stånd gillade åtgärderne hafva det närmaste inl manhang med statsregleringen och de anvisade anslagens användande, hvarföre ock Utskottet trott, dessa frågor Jättast vara att hänföra till sådane, hvarom, då 92:e Stånd stadna emot två, votering i: Förstärkt Statsutskott borde företagas. I det detaljerade Bet. öfver hvarje punkt jemkar likväl Utskottet sin tanka. Angående 4:de punkten, rörande samtlige slottens ställande under en gemensam auktoritet, anhåller Utskottet, att Adelsoch PresteStanden måtte voteringen medgifva, men hemställer tillika, att. Borgareoch BondeStånden matte låta Utskottets! tillstyrkande — d. v. s. Ståndens egna beslut —!: förfalla. I 6:te och 7:de punkterna, som af Adeln blifvit uppskjutna, anser Utskottet kunna och, till förekom-mande af hinder i statsregleringen, böra af Adeln till votering medgifvas. 43:de punkten anser Utsk. ej föranleda till vidare åtgärd. . 44:de punkten, der två RiksStånd fästat det vilkor vid anslag till Carolinska Institutet, att detta må erhålla en sådan organisation, att pålitliga och praktiska Läkare för alla grenar af medicinal-verket, till I Statens tjenst vid samma Institut kunna danas, och Adeln samt PresteStaåndet detta vilkor afslagit, har Utskottet, anmärkande, att om ett sådant vilkor uteslötes, följden blefve att ett anslag kunde utgå emot Ständernas önskan, hemställt till votering. 18:de punkten, angående pensionsrum för generaler, hvilken blifvit återremitterad och rörande hvilken Utskottet finner stridiga beslut i vissa delar, af Utskottet blifvit försedd med nya voteringspropositioner. 21:sta punktens första proposition, angående unI derdånig framställning till Kongl. Maj:t om åtskilliga förändringar vid Kongl. Svea och Andra Lifgar; i 12 . j desregementena, samt Kongl. Lifgardet till Häst; 1o3:dje punkten, angående minskning af nummerhä starnes antal vid Kronprinsens Hussar-regemente; 4:de punkten, angående indragning af Wermlands Fälljägare-regemente; 26:te punkten, angående indragning af Lifbevärings-regementet; 28:de punkten, 4. ff nad ArGgganRicsgs RA STL MN