TUillOoritliga, SoH IfOP PUIYMCBICIS HICUGUIGNUG DINVIT? verkställde å bruksegarnes skogar, genom cen vandring, oftast företagen och fulländad på en, högst två dagår, dervid undersökningmännen lätt kunnat af egaren föras just till de rikaste trakter af skogen, . och afhållas från de sämre, hvarå kontrollen alltid: mäste blifva svår för den, som ej fullkomligt kän-: ner trakten. I de allraflesta fallen, lära derföre dessa undersökningar vara att anse såsom endast på: papperet uppgjorda kaikyler, som sällan svara emot rätta förhållandet. Ån mindre inträffar detta vid de tillfällen,. då, till följd af någon öfverenskommelse, smidet skall till någon del grundas på främmande skogar, hvilkas egare, ofta för någon liten ersättning, medgifva, att deras hemmans skogar uppföras: i undersökningsprotokoilet, såsom grund för en ny! anläggning, utan att de dermed ätaga sig någon lagligen bindande skyldighet att till bruket lefyerera: något visst quantum kol. Hela denna beräkning är således alltför löslig, för att kunna antagas såsom någon verklig och tillförlitlig grund för anläggningen. 2:0 Det är för embetsmyndigheterne, efter Utskottets tanka, omöjligt att kontrollera, hvad från början åsyftades med dessa undersökningar, eller att skogen ej mera anlitas än dess bestånd för framtiden medgifver. Så länge det står egaren fritt, så, som det alltid gjort och måste göra, att utom bränvinsbrännerier, tegeloch kalkugnar m. m., sälja skogseffekter, ja sjelfva skogen, till en del eller hel och hållen, utan att det en gång erhållna smidesprivilegium derigenom minskas, så skall hvar och en inse, att hela denna försigtighetsåtgärd ej tjenat till något, och att det är bättre att anförtro sig åt den enskilda omtankan, som i alla fall blir den enda verkliga och säkra vårdaren af skogen. Annu mindre blifver kontrollen möjlig, då bruket är privilegieradt på främmande hemmans skogar, ty om också en orimlig öfverenskommelse skulle ega den lagliga kraft, att verkligen hindra dessa hemmansegare ifrån att sälja kol till någon annan än bruksegaren, så kan ingen lag hindra honom ifrån att un-; derlåta kolningen helt och hållet, och antingen låta den skog, som på det sättet ej betalas efter dess värde, ruttna bort, hvilket ännu är händelsen på ganska många ställen, eller ock använda den på annat mera förmånligt sätt, om tillfälle dertill är för handen. Då nu härtill kommer, att den omtanka, som måste vara den enda rätta garantien för skogens bestånd, först då blifver riktigt väckt, när inga hinder möta för skogens rätta användande, då denna omtanka måste leda till införande af en riktig skogshushållning, hvarigenom vilkoren för den framtida skogstillgången mångdubblas, och då slutligen lagstiftaren ej bör vidblifva föreskrifter, hvilkas efterlefnad icke kunna kontrolleras, och hvilkas ändamäl sålunda uppenbarligen förfelas, så tror Utskottet sig tryggt kunna tillstyrka upphörande af hittills gällande bestämmelser om uppvisande af koltillgång, såsom vilkor för erhållande af smidesrätt. Genom hvad, som nu blifvit anfördt, tror Utskottet det vara visadt: att sedan en öfvergång till en mera allmän smidesfrihet redan genom Kongl. Maj:ts visa åtgärder blifvit förberedd under de sednare 5 åren och serdeles under de trenne, från 4835 till och med 4838, några menliga följder deraf ingalunda visat sig, utan har näringen tvertom vunnit en märklig tillvext och utveckling, under betydlig besparing af kol-åtgång vid tillverkningen, jemte det en början är gjord till en bättre hushållning med skogarne, så att friheten äfven verkat förmonligt på dessas framtida vård och bestånd; Utskottet tror, att endast på denna väg jernhandteringen kan uppnå den höjd af utveckling, hvaraf den är mäktig, och hvartill denmåste uppbringas, om den fortfarande skall -kunna bestå i bredd med andra länders mäktiga fabriks-intresse, och bereda nödig afsättning åt en förutsedd betydligt ökad tackjernsproduktion, och slutligen, att de hittills gållande föreskrifterne om uppvisande af koltillgång, såsom vilkor för vinnande af smidesrätt, helt och hållet förfelat, och alltid måste förfela sitt ändamål; och är det på dessa förenade skäl, som. Utskottet nu anser sig böra tillstyrka, gfull frihet må förunnas åt jeriidiilverkarne inOm jäderneslandet att bedrifva sin väring så, som de med sin iördel finna mest förenligt. med bortiagande af alla hiutisls tryckande band. Då likväl en sådan frihet, på en gång medgifven, : utan ytterligare förberedelse, skulle åstadkomma en måhända alltför häftig brytning i nuvarande förhållanden, byggda på existerande, om också till sin grund oriktiga, lagar, anser Utskottet det vara nödvändigt, att inskränkningen endast successivt uppbörer, och att för öfvergången till friheten bestämmas vissa tider, på det hvar och en må bafva rådrum för de nödiga förberedelserne, genom utvidgande af sina verk och andra åtgärder, som det förändrade förhållandet kan påkalla; under hvilken öfvergångsperiod den hittills gällande skilnaden emellan bruk inom och utom bergslag, äfvensom vilkoret om uppvisande af koltillgång i någon mån måste bibehållas, då åtskilliga jernverk, i deras närvarande skick, äro beroende af det skydd, som af den så beskaffade inskränkningen varit påräknad. Utskottet får således tillstyrka: att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om följan! de stadgande om jernförädlingen i riket: I 4:0 under de nästkommande 5 år. n. beräknade! från och med år 1241. till år 4845, a) medgiflyves för alla utom egentiv bergslag belägne jernverk full och obegränsad vågföringsrätt för allt det stångeller manufaktur-jern, som kan vid nu privilegierade härdar tillverkas; 0) nya stångjernshärdar få, utom tackjermsberyslag, anläggas af den, som visar sig ega en koltillgång af 800 läster för hvarje härd, och erhål) ler då denna härd lika obegränsad smidesratt, som åt de ildre är medgifven; c) äfven för nom d-ruslag belägne stångjernsbruk medgifves full smidesfrihet för hvarje härd, som är previlegierad för 400 Skepp., eller för tvänne härdar, som tillsammans äro privilegierade för nämnde belopp, då de sammanslås, och den ena utrifves, eller ock för ny härd, då en förut odisponerad koltillgång af 800 läster kan uppvisas. 2:0 Under de d.1på följande ö åren från och med 41846 till och Med 4830, a) erhåller, utom bergslag, hvarje Svensk man rättighet att fritt och utan andra vilkor, än styrkt eganderätt till byggnadsplats, iakttagande af lagarna om vyattudämsel samt uppgift till vederbörande embetsmyndighet, anlägga, förändra eller utvidga jernbruk, samt derifrån vågföra allt det