hvaribland 24 för hvarje Riksdag valdes, på sätt, att
valturen för hvarje gang träffade trenne af adels-
distrikterne, trenne af presterskapets, 6 af landtdi-
strikterne, med skyldighet, att välja inom bonde-
klassen, och 6 andra, med rättighet att välja, utan
afseende på klasser, samt slutligen 3 af stadsdistrik-
terne, med skyldighet att välja inom borgarcklassen,
och 53:e andra, med rättighet att välja, utan afse-
ende på klass.
Det härigenom minskade antalet af klasser skulle
kunna föranleda dertill, att vid sjelfva distriktdel-
ningen smärre anomalier blefve af ingen betydenhet,
och att man således ej behöfde på samma sätt som
uti nuvarande stadganden om brukspatrons-distrik-
terne, serskildt för hvarje gång uppgöra delningen.
Man kunde ganska väl, i analogi med hvad Konsti-
tutionsUtskottet för dylikt fall föreslagit, låta hela
denna distriktdelning ske vid hvar tionde Riksdag.
För Presterskapets val kunde man en gång för alla
fästa sig vid stiften, och låta tolf prester väljas stift-
vis, en af Stockholms Presterskap, samt två af Er-
kebiskopen och Biskoparne.
Innan jag lemnar ordet, ber jag att få yttra mig
om formerna för detta betänkandes behandling. Myc-
ket: har i sådant afseende blifvit yttradt; och Ut-
skottet bör naturligtvis, och skall ganska villigt, gå
sina principaler till mötes i allt hvad grundlagen
tillåter. Men ett af tvenne synes mig nödvändigt:
antingen att Stånden uppskjuta med afgörande de-
batterande, och med all förklaring af gemensam tan-
ka, såsom följd af betänkandet Nr 38, till dess att
Utskottets i samma betänkande på pag. 66 utlofvade
nya betänkande inkommer (hvarförutan det enligt
KonstitutionsUtskottets eget förklarande icke kan till
afgörande företagas), och att sedermera hvart och ett
Stånd behandlar saken så väl med afseende på huf-
vudprinciperna, som tillika på detaljerna; — eller
ock, att, om tidigare slutbehandling af betänkandet
beslutes, alla fyra Riksstånden återremittera, och
äfven det eller de Stånd, som kunde vara hågadt att
oförändradt antaga Utskottets förslager, beledsaga
sitt såsom gemensamma tankar uttryckta godkännan-
de med den förklaring, att endast hufvudprinciperne
blifvit granskade, och detaljerne af vallagen upp-
skjutne, för att i sammanhang med det inväntade
nya betänkandet pröfvas; samt tillika med anmodan,
att i fall de fyra Riksståndens,i afseende på hufvud-
principerna, hvar för sig uttryckta gemensamma tan-
kar blefve sins emellan olika; Utskottet må först
inkomma med jemkningsförslag häremellan, på det
att alla de frågor, som på grund häraf komma att
öfverlemnas till Förstärkt KonstitutionsUtskott, må
serskildt blifva definitift afgjorda, och utarbetningen
af detaljer derefter företagas.
Det torde förefalla underligt, att ett förslag till
skiljande af principer och detaljer utgår från en Ut-
skotts-ledamot, som icke reserverat sig mot Utskot-
tets beslut, att på en gång behandla dessa. Jag får
härvid förklara, att jag tvertom af alla krafter un-
derstödt detta beslut, emedan jag ingenstädes i grund-
lagen fann något stadgande, som berättigade Utskot-
tet, att väcka en grundlagsfråga annorlunda än i så
fullständigt skick, att förslaget genast kunde till nä-
sta Riksdag bordläggas; men som grundlagen lika
litet stadgar någon gräns för Riksståndens gemen-
samma tanka, så kan, efter mitt omdöme, sedan Ut-
skottet framställt sin plan komplett, och derigenom
rågan blifvit obestridligen väckt, Riksståndens åter-
remiss framkalla den fördelning, som önskas, emel-
an princip-betänkande och detalj-betänkande.