kamrigt, ty hvad är väl det Förstärkta Utskottet annat än en art af gemensam kammare? Har åter i mitt förslag för stort antal mål blifvit ansedt kunna förfalla; då är detta detaljernas fel, icke hufvudprincipens. I afseende på det andra inkastet ber jag att få förklara, att, om frågan vore om pärskammaredelning, eller om någon annan karaktersskillnad, än mellan cäldres) och yngres kammare, eller om någon större orubblighet af de äldres kammare, än på sin höjd den af Hr v. Hartmansdorff föreslagna, skulle jag varå den första, att godkänna inkastet. Men, då de äldres kammare blir inom fem Riksperioder hel och hållen ombytt, då inom tre sådana dess pluralitet blir utbytt, genom principalers valåtgärder; — fruktar jag ej, det suspensiva Vvetots öfverlemnande i betänkliga mål åt den större erfarenheten. När dessutom säväl hela den yngres kammare, som femtedelen af de äldres, är Riks-. dagsårets valprodukt, och dess röst således alltid skall vara gemensamma kammaren öfverlägsen, ifall de äldres anförda skäl icke lyckas att öfvertala, är det temligen tydligt, att det lokomotiva in-tressets billiga anspråk icke äro förbisedde. Men mot det Norrska systemet har synts mig ett annat inkast kunna ega rum, att nemligen den kammare, som der motsvarar den lokomotiva tendensen, är för stark, och den konservativa inrättningen blott skenbar. Jag vet icke, och kan icke veta, om följderna häraf redan visat sig i Norrige; men för mig synes det klart, att, om partier en gång utbilda sig i en efter Norrsk modell bildad! stat, — sådana partier som funnos i Sverge före. 4772 — skall det parti, hvilket genom folkets egen valåtgärd blott erhållit en lika pluralitet — icke större än att äfven det andras skäl i många fall skulle, just vid en fullkomligt enkamrig författning, ganska ofta kunna verka på målens afgörande, i synnerhet sedan de ensidiga åsigter, med hvilka en del representanter ankommit till Riksdagsorten, kunnat afnötas genom debatterna — ganska snart påhitta den utvägen att behandla valet till mindre kammaren, såsom en utredningsåtgärd, för att långt utöfver folkets egen önskan, komplettera sin seger. Fullkomlig vederläggning af alla de icke obetydliga farhågor, som härpå kunna grundas, tror jag ej möjlig att erhålla, så länge den era kammaren s all väljas af representationen sjelf; förhållandet blir dock bättre, i den mån befattningen att vara ledamot af mindre kammaren blir vigtigare. KonstitutionsUtskottet har icke förbisett detta, och jag hoppas att dess blifvande förslag skall gifva något fördelaktigare resultater, än det ovannämnde Norrska systemet. Huvida ej ännu något i denna väg kan och bör tilläggas, derom får jag tillfälle yttra mig, när det KonstitutionsUtskotts betänkande inkommer, som omnämnes på pag. 66 af detta. I ordningen följer nu den stora frågan om, huruvida vid tillsättandet af de serskilda kamrarne ståndsval bör, eller allmänna val, ega rum. Detta ämne är i Utskottets betankande så utredt, och redan i dag så ytterligare utveckladt, att jag icke serdeles bör inlåta mig deri. Jag skall således uraktlåta den närmare granskning af Professor Thomanders system, som jag hade här ärnat göra, och i mitt skriftliga anförande nämnde; och vill blott yttra den förmodan, att, när försvararne af ståndssystemer en gång skulle utarbeta reglementariska detaljer, s skola de sjelfva finna sig invecklade i en labyrint af svårigheter, ur hvilken de skola få svårare att reda sig, och nödgas till långt flera godtyckliga bestämningar, än man nu förebrår Konstitutionsutskottet. Svårigheten, att bestämma de godtyckliga ståndsgränserna, skall, så snart man det minsta frångår de nuvarande ständsinrättningarne, uppehålla beslutet lika mycket och mer, än alla frågor om en eller flera censussiffror; bibehåller man de nuvarande Ständen, skall man snart finna, att svårigheterna blifvit dolda, men icke häfna. Under en helt annan synpunkt visa sig för mig de förslager, der ståndsvalens princip framställes icke såsom den teoretiskt riktiga, utan såsom oundviklig, att i någon mån godkänna under en öfyergångsperiod. Bland dessa förslager har i synnerhet Hr von Troils förekommit mig ganska skickligt utarbetadt. Om sådant förlikningsförslag, med anspråk blott på temporärt afhjelpande at svärigheterna, måste blifya hela resultatet af hvad som nu förehafves, skulle sammanjemkning af Hrr von Hartmansdorffs och von Troils förslager vara, efter mitt omdöme, lämpligast. Jag skulle dervid från Hr von H:s vilja låna idten om äldres och yngres kammare, såsom lika talrika och likartadt sammansatta, utom i det afseende, att den förre valdes för fem riksdagsperioder, och en femtedel deraf för hvarje sådan förnyades. Deremot ville jag utesluta de af Hr von H:s föreslagne sjelfskrifne, utesluta Utskottens anordnande efter departementalstyrelsens fördelningar, utbyta de förstärkta Utskotten mot sammanträden af hela Riksförsamlingen. eoFrån Hr von Troils förslag ville jag borttaga den för lifstid valde öfra kammaren, men med någon sifferändring bibehålla hans plan, att fördela valrätten. I följe häraf skulle: Ledamöterne af de yngres kammare vara 4120, hvaraf 60 valdes af de 30 distrikter, i hvilka landet var fördeladt, och deribland alltid för hvart distrikt en inom nuvarande Bondeståndet; 30 af Sverges städer, fördelade i 43 distrikter och skyldiga att välja en hvardera inom nävarande borgareklass, slutligen 15 af nuvarande adelsklass, fördelad i 45 distrikter, och 45 af presterskapet. Ledamöterne af äldre kammaren, likaledes 41920, likt fall, om uteslutanden, eller ändring i beloppet. af förra statsregleringens anslagsposter; slutligen sädana frågor om bankens eller Biksgäldsverkets blifvande förvaltning, der det Utskott, som målet handlagt, icke uttrycklige n fordrat, att målet ej må utan hela Riksförsamlingens pröfning förfalla. Till 3:dje klassen, der tredje föredragningen ovilkorligen måste ske, om ock förslaget är vid endera af de två första afslaget, och der föröfrigt behandlingen i de serskilda kamrarne, och slutligen i den gemensamma, är analog med hvad som i åtskilliga enkammarordningar är föreskrifvet angående de tre läsningarne, dock så, att här sker första och andra läsningen inför olika Personaler och am deras föttade heslut Öfver