sen ICcdamot al nIddarnuset. ör LÖNAR DET MÖDAN ATT TVISTA OM SKRÅVÄSENDET? Andra Artikeln. ) Vid samma tid, då vi i en föregående ari kel hade framställt denna fråga till besvarande a erfareubeten och de faktiska förhållandena, sam fått ett fullständigt nej ull svar, inträffade Lär. städes den ryktbara aDeputationen från Göthe. borgs Handelsborgerskap,, för att hos H. M Koovungen yrka motsatsen af hvad erfarenheter och de faktiska förhållandena förkunna, och at på deuna motsats grucda en underdåvig bem. ställning till skråväsendets förmån. Denna bän. d.1se har föranledi oss ati tillägga ett och anrnat til vår förra uppsats. I förbigående kar det ej heller vara så ur vägen att nämna nå gra ord om det ovanliga uppsecude, som D-puationen och dess ändamål åstadkommit. Un. der det a:t en del af Stockholms affandiverksborgerskap, hastat att vid lysande banketter fra ternisera med Sändebuden fån Götheborg, har de. för de i skrå mysterierna oinvigde icke sak. nat sin mörkvärdighet, alt se Depuiationen uppträda nästan vid sigan al dea för Riksdeger varda borgarerepresenialionen, luom hvilken älfVes prikets andra stados har sina fullmäktige Dt ullbör förmodligen ensawt dessa grundlagsenligt tillförordnade Fullmäktiges Kommitierter, att med Deputationens Kommittenier upp göra i hvad mån de sistnämnde varit befogade till ifrågavarande koriigering, på eget besåg, a det Götneborgska riksdagsmannavalet, om än. efter hvad Deputationen underdånigst förmälte. akllandltve ksborgerskapet, i Götheborg icke lyc kals all vid Riksdagen få in anågon represcutant sf sin korpo; äl fvensvm det aukommer på Rikeis Siänder i allmövbet, att tillse, huruvida nyssnämnda vals utgång gaf någon plausibel anleasing för en Deputation från denna enda stad, att orda, icke hlvtt på stadens egna bavdtverkares vägnar, utan för astädernas bandtverksboigerskap, öfverbufvud, och att, midt under riksdagsöfverläggringarne i nästbeslägtade frågor, orsedelbart bos Konungen yrka nya astadgarn. stränga och bestämda, som uarvisa gränsen rvellan stadsoch landtmaennanäringarne ech adrygga dessa yrkenn ( åledes älven landtmunnanäringarne) mut otillbörligt inising och förlåog, (medgilvande alltså att ett tillbörligt in!råvg och förfåry må ega rum). Vi tvifla c heller, att icke de Götbeborgska Riksdagsiullmäktiges Komimillevter, å sin sida, så väl som Rikets Stärder å sin, skola vela att, likmötjg! gruudlagens belgd och sin egen värdighet, håll: denna sidorepreseniation och dess uppbot 9ehörig räknivg för deras omsorger. För oss bar dei varit nog, att här antyda hufvudinnehbållet af ur betrakielser deröfver, som hommit oss iillhanda från mångfa!diga håll, så väl i Stuckholm som landsorterna. Vi återvända bärilrån till vårt ämne, Den förra artikeln öfver detta ämne var kort men del förefaller oss, som om den ä: då skulle bafva Utömt detsamma, bvad hufvudsaken a går; vi ärna deriöre ej bär inlåta oss Öfvel deuna, Frigaor syvs vs8 afgjord, så vidt vässa ofvannämida 2råcgllvare — de foktiska förbålland-rna och erfarenheten — ttillerkärnas någo: vitsord. Af dem blef det svart och ohbestridligt upplyst, att i fall man icke kan lyckas isolera Sverige på Kinesiskt sätt, ifrån al intellektuell och materiell beröring med de öfriga verlden, så låter det nn mere umöjliga förbivdra sig, att seke bandiverkerierna, bär 80:21 i ardra länder med suropsisk bildarng, för va.dlas i alla de fall, hvaci det låter ig göra till fabriker; och följaktligen att skråväsende kominor att likna en f. d. gränstästning, hvit kea genom grägserna, förändring fått sitt lö ge längt 12 i låndst, Den var utan tvilve en brukbar anstalt på sin tid; men är nucer att betrakta som en öde borg, Hvilken sor miste bliva en fullkomlig ruin, af brist på in vånare och uznder håll. ETEN : Si mycket ber alssendet på allmänh sigter och omdöme ändå förmån, även bo bindtverkarna i Göibeborg, att de icke ar H M. Konurgen föda dev gamla bhufvudfäsi