ad a Vv Uva HITMISAV BMVESKUNASE PSFYBDBDY? FIRJUNS
ännu på ruinerne af deras boningar, den 20, då
staden togs i besittning, fastän konsulsrne sjelfve
lamnat densamma. Amerikansks konsulsthuset hade
mest lidit, så väl genom bombardementet, som de
egyptiska soldaternes plundring efter bombarde-
mentet. Afren dö engelska köpmännens magasiner
hade blifvit plundrade.
Intagandet af Dschibel och Batrun.
Redan den 49 September befunno sig blott 2:e
engelska krigsskopp utanför Boirut, hufvudsakligen
för att afskäåra kommunikationen med Alexandria
till sjös. Alla de öfriga skeppen, hvilka till större
delen redan förut lemnat Beirut, lågo för ankar i
Dscbuni- eller Anurata-viken, midt emot lägret
vid Jouna, hvarest sedan den 44 hufvudsakliga in-
trosset af operationerne koncentrerat sig. Den
ställning, som der blifvit intagen, afsåg befordran-
det af insurrektionen bland bergsfolket, och det
har redan ofvanföre blifvis omnämndt, att straxt
efser landstigningen en hop af dem slutit sig till
de turkiske trupperne. E:t af hufvudhindren för
en obehindrad kommunikatien med det inre af
landet var likväl ett af 300 Arnauter bagatt fäste,
40 engelska mil nordligara vid kusten, kelladt
Dschibel (det skall vara de gamles Gebal), och
man kunde icke räkna på, att insurrektionen
skulle utbreda sig bland bergsfolket, innan detta
fasto vore i de allierades våld. Ea expedition emot
detsamma anordnades derföre den 42, och tveans
engelska fregatter ech ett ångfartyg afgingo dis.
Dax sednare hade ombord 200 marinsoldater
och 200 Syrier, hvilka nyss erhållls vapen, och
skulle begagnas att storma fästet. Då fartygen
ankommo utanför Dschibdel, befannos Arnauterne
hafva dragit sig in i citadellet och utrymt sjeifva
staden. De båda fregatterne började genast be-
skjuta fästet, af hvilket öfra delen blef förstörd på
tvenne timmar, man nedre delen motstod helt och
hållet eldens verkan. Sedan kanonadsna upphört,
landsattes de Brittiske marinsoldaterne, och befäl-
hafvaren på ångfartyget, kapten Austin, öfvertog
befälet öfver dem. Syrierne, som äfven blifvit land-
saite, ryckte väl fram jemte marinsoldaterne, men
utan mycken ordning, och voro derföre af ringa
nytta. Marinsoldaterne marcherade genom en liten
skogsdunge, som ligger emellan kusten och fästet,
utan att blifva anfslline; men då de kommit det
sednare på pistolskett vära, öppnades på dem en
häftig eld, utan att de kunde med någon framgång
besvara den, emedan inga fisnder syntes, och ei-
den kom från skotigluggar helt nära besis af sjelfva
fästet. Soldaterne fingo derföre befallning att vän-
da om, och sedan ännu en rekognosering skett, mena
förgäfves, för att finna en punkt tjenlig för anfall,
blefvo de på aftonen åter inskeppade. Dagen der-
på erfor man, att Arnauterne under natten aftågat,
och att Turkiska fleggan svajade på fästet. Då Ea-
gelsmännen togo detsamma i besittning, befanns det
vara så starkt, att det alldeles icke varit möjligt
taga dets genom sn coup de main. Företaget ko-
stade Esgelsmännen fem döda och sexton särade,
bland de sednare två officerare. Besistningen af
deita fäste öppnade förbindelsen med det inre af
landet, och redan den 43 utdeltes, undar loppet af
ett par timmar, 3500 musköser åt det i stor mängd
tillströmmande bergsfolket. Den 44 utdeltes vidare
4000 gevär, hvilka under tiden blifvit hemtade från
flottan, och minst 4000 Syrier infunno sig ytterli-
gere för att erhålla vapen. Annu lifligare var til-
loppet af bergsfolk i lägret vid Jouna, hvilket un-
der tiden blifvit så väl befästadt och utvidgadt, att
det kunde inrymma 6000 man. Här hade, till den
46, 4 å 5000 man af bergsfolket infunnit sig, hvil-
ka alla biifvit försedda med vapen, en tilväxt i
den baväpnade styrkan, som ansenligt blifvit be-
fordrad genom förstörandet af fästet Batrun, hvil-
ket i förening med Dschibel hämmade gemenskapen
med det inre af landet, och hvilket fäste den 45:
blifvit nedskjutet a? en Eagelsk fregatt och en ång-
båt. Serdeles vigtigt i detta hänseende är, att E-
mir Beschirs brorsson den 46 infann sig och hyl-
lade Sultan. Lägret vid Jouna, som den 46 erhöll
en förstärkning af 500 Österrikare och den 49 af
800 Turkar, hvilka arkommo på Österrikiska trans-
portfartyg, åtföljde af den nye ståthållaren öfver Sy-
rien, Izzet Pascha, var sedan den 49 så väl befä-
stadi, ait ett anfall af lorahim Pascha på detsam-
ma icke befarades. Lägret stod under Kommodore
Napiers befäl och han hade i detsamma upphissat
sin Kommodoreflagga; dei bastod den 49 af 6,500
Turkar, 4,500 Engelska och 300 Österrikiska ma-
rinsoldater, 3000 beväpnade bergsboer och en af-
delning Eogelska artillerister, sapörer och minö-
rer, inalles nära 42.000 man. De voro uppställda
i trenne befästade linier; i den första, fisnden när-
mast, stedo 4500 Turkar, i centern 2000 Turkar,
och i den innersta förskansningen resten af de re-
gullera trupperne jemte borgsboerne. Ibrahim Pa-
scha höll med 14,000 man bergsryggen tätt ofvan-
för de alliorades iäger besatt, och man såg ofta
skärmytslingar förefalla emellan Ibrahlms trupper
ech de beväpnade Maroniterne. Oenighet sades rå-
da emellan Ibrahim och Soliman Pescha; de be-
sökte ej bvarandra, ehuru den sednare ännu stod i
grannskapet af Beirut. Et uppsoappadt bref från
Emir Beschir erkänner, att de Egyptiske trupper-
ne ej äro att lita på; 300 Egyptier hade redan de-
serterat och begifvit sig ombord på de Turkiska j
krigsskeppen; en heil förpest af 80 man, under ba-
fål af en Polsk major, på en gång. Enligt dessa
dasertörers utsago, skulle de Egyptiske trupperna
vara mycket missnöjde, ty de behandlades med
hårdhet och u!fingo ej sin sold i rättan tid. Blott
på Albaneserne kunde Ibrahim lita, emedan dej
fingo plundra fritt. Den 48 begärde Soliman Pas-
cha en vapenhvila På två dygn, men fick till svar:
Nej, icke ens på två timmar,, Intill den 20 Sep-
tember skola 8 å 12.000 Syrier hafva erhållit va-
pen. Operationsiinien på kusten sträckte sig ifrån
Sidon till Tripolis, en sträcka af 35 Engelska mil.
Tvenne Enge!ska linieskepp lågo den 20 vid myn-
ningen af Hundfladen, emellan lägret och Beirut,
för att tillintoigöra hvarje Egyptiernes försök emot
detsamma.
————— AE!
I
STOCKHOLM den 17 Okt.
— Åtskillige handlande, bruks- och såg-!
verks-egare, jemte riksdagsfullmäktige från Norr-
och Westerbottens län hafva hos regeringen .