samt använda deras arbetskrafter. Uti Philadelphi-
ska straffinrättningarne verkställes fångarnes isole-
ring medelst en fullkomlig enslighet; i de Auburn-
ska genom tystnad under deras förening. I Phila-
delphia innesluter man fången vid dess ankomst ut
en cell, derifrån han icke utgår förr än han lös-
gifves, utan när han behöfver hemta frisk luft och
spatsera på serskildt dertill inrättade gårdar. Han:
cell utgör för honom på en gång sängkammeare, ar-
betsrum, matsal, skolrum, sjukrum och andaktsrum
Fängelsets föreståndare, läkare, predikant, vaktmä-
stare och uppsyningsmän äro de enda, som besöks
fången i dess enslighet; han får icke läsa andra
böcker än bibeln och all gemenskap är fången för-
bjuden, äfven med sin familj. Allt meddelande fån-
garne emellan blir alltså omöjligt.
I Auburn deremot tillbringar fången natten ieti
serskildt rum, men om dagen arbetar han tillsam-
mans med de öfriga fångarne i en gemensam arbets-
sal, under iakttagande af den fullkomligaste tyst-
nad. Han intager sina måltider i serskildt rum til-
lika med de öfriga, dock spisa fångarne hvar vid
sitt bord, så att de ej komma i beröring med bvar-
andra. Uti andra straffninrättningar t. ex. i Con-
cord, Boston m. fl. återvänder fången till sin cell
för att spisa. Brott emot tystnaden bestraffas genasi
med kroppsaga.
Sådana äro hufvudreglorna för tillämpningen aj
de olika systemerna, som hvar för sig funnit varms
anhängare.
Det säkraste sättet för bedömande af de båda sy-
stemernas förtjenster vore tvifvelsutan att anställa
en jemförelse emellan resultaterna deraf. Det sy-
stem, som visar sig verksammast att förbättra fån-
gen, är onekligen det bästa, och sådant utrönes vid
jemförelse af de efter båda systemerna behandlade
fångars återfall i brott. Visserligen innehålla se-
nare underrättelser, att förhållandet emellan fångar-
nes antal och sådane, som för itererade brott blifvit
dömda, var i Philadelphia från 138:9 till 1535 som
35: 1, samt uti Auburn från 1517 till Juni 23833
som 27: 1. Men härvid förekommer, att dels är
denna skilnad icke så synnerligen stor, dels ock att
resultaterna visa sig olika vid serskilda straffinrätt-
ninga:, äfven om de höra till samma system. Så
är till exempel ofvannämnde förhållande uti Pitts-
burg, der Philadeilphiska systemet är antaget, såsom
46: 4 eller återfallen i brott mer än dubbelt talri-
ka, än i Philadelphia. Denna proportion är lik-
väl längt under den, man finner i de Europeiska
länderna. 1 Frankrike t. ex. räknar man på 10C
fångar 60 återfalli För öfrigt äga de statistisks
-uppgifterna från Norra Amerika i detta hänseende
icke det värde, som dylika uppgifter från de flesta
Europeiska länder; emedan förstnämnde land består
af flere oafhängiga genom förbund förenade stater
hvilka icke blott hafva serskilda styrelser, utan til)
en del äfven olika lagar och institutioner. Huruvi-
da den, som dömes för brott uti New-York, förut
blifvit straffad i Counecticut, Pensylvanien eller nå-
gon annan stat, derom saknar man vanligen under-
rättelser. Häraf följer att uppgifterna från Norra
Amerika om iteration af förbrytelser öro mycket o-
säkra och långt under verkligheten.
Då man icke i Europa äger någon längre erfa-
renhet om de olika systemernas värde, måste man,
för att derom lemna ett omdöme, hufvudsakligen
fästa sig vid deras beskaffenhet och egenskap.
Det. Philadelphiska systemet synes deri äga ett o-
bestridligt företräde, att fångarne äro så fullkomli-
gen afskiljda, att icke allenast deras försämrande
genom ömsesidiga meddelanden är omöjligt, utan äf-
ven att de ieke efter lösgifvandet kurna uärma sig
hvarandra och förena sig på grund af gammal be.
kantskap, till nya brotts utförande, emedan de un-
der hela fängelsetiden varit för hvarandra obekanta,
Vidare medförer den fullkomliga ensligheten den
nytta, att fången blir mera lydig och undergifven,
samt bindrar uppkomsten af all slags esprit de corps.
Ledsnaden, orsakad genom ensligheten, är så stor,
satt sjelfva arbetet utgör en välgerning för fången
och att han säledes, utan behofaftvångsmedel, der-
till frivilligt använder sina krafter.
Ensligheten tjenar till förökning af straftets in-
tensitet, så att detsamma utan fara kan förkortas,
hvarigenom icke allenast besparing uppkommer för
staten, utan äfven fångens familj förr blifver i åt-
njutande af hans arbetsförmåga till uppfyllande af
familjens behof.
Den fullkomliga isoleringen hindrar äfven smitto-
samma sjukdomar att utbredassig bland fångarne.
De välgörande följderna i detta hänseende visa sig
serdeles, då allmänna farsoler såsom cheoleran härja
landet. :
Slutligen har man anmärkt, att då fångarne be-
finna sig i fullkomlig enslighet, kunna de, som upp-
föra sig väl, erhålla åtskilliga förmåner, utan att
de öfrigas afvundsjuka derigenonr uppväckes,
Anmärkningar saknas likväl icke emot detta sy-
stem; och de, som skatta penningen högre än mo-
raliska intressen, anmärka i första rummet kostna-
den af byggnader, hvilken uppgifves till minst en
tredjedel större än vid de Auburnska straffinrätt.
garne. f)
I afseende på arbetet anmärkes, alt ensligheten
ej medgifver användande af machiner eller införan-
de af sysselsättningar, hvartill fleres förenade ar-
betskrafter erfordras, hvarigenom äfven de mest lö-
nande arbetsföretag måste åsidosättas.
I afseende på systemets inflytande å moraliteten
anmärkes. att genom en fullkomlig isolering är mar
blottställd för att falla i tvenne ytterligheter, nem-
ligen antingen att åsidosätta den religiösa och ele-
mentära bildningen för att göra straffet afskräckan-
de eller ock att göra detsamma helt och hållet il-
lusoriskt, i det man arbetar på fångens förbättring
iy det kan icke anses såsom något straff att arbe-
ta i ett väl eldadt rum, utan saknad af nödiga klä
) Enligt sednare beräkning har man öfver bufvuc
a . . 5) .
taget ansett kostnaderna i Amerika till en Philadel-
nhick arhetsinrättning atonra för hvarie cell 73