De i går ankomna utländska poster medförde tidningar från London och Paris af d. 25 och från Hamburg af d. 29 September. Från Alexandria och Konstantinopel äro underrättelserne ej af sednare datum än förra postens. FRANKRIKE. Polisen har gjort husvisitation i Nationals byrå, för att efterspana papper, som kunde! lemna några upplysningar i afseende på arbetarpes associationer; man har likväl icke lyckats göra något fynd. Man påstår att regeringen nu eger fulla bevis i handen, att en viss stor makt icke varit främmande för Ludvig Bonapartes sista företag. Sentinelle de la Marine innehåller en uppgift rörande den Franska Levant-eskadern, som visserligen ser besynnerlig ut vid sidan af de alltjemnt fortfarande rustningarne och fientlige demonstrationerne, men försäkras komma från en ganska trovärdig källa; det är den, att samtliga skeppen med det första vore att återförvänta till Toulons hamn. SPANIEN. Det talas mycket om att drottningen skulle hyst den hemliga afsigt, att med sina döttrar lemna landet; man tillskrifver sådant Ludvig Filips vänskapliga råd; den kungliga familjen skulle inskeppa sig på ett Franskt fartyg från Valencia till Bilbao, och raan vill veta, att den Engelska gesandten skyndat till Valencia just för att motarbeta en dylik plan. Det försäkras äfven, att Drottning Victoria tillskrifvit Spanska drottningen ett egenhändigt bref, deri hon utlofvat att sända henne till bistånd en Engelsk flotta från Gibraltar. I Pamplona har varit en liten emeute, som dock snart blifvit stillad. Man har på vissa orter beslutat extra ordinära penning-kontributioner, för att afbjelpa truppernas mest trängande behof. ENGLAND. Tvenne proklamationer af guvernören på Nya Zeland, Hobson, förkunna, att han d. 5 Febr. innevarande år slutit en traktat med åtskilliga chefer på ön, genom hvilken traktat suveräniteten öfver densamma och tillbörande öar blif-: vit åt Drottning Victoria öfverlåten. — Prinsessan Augusta Sophia, en af Georg III:s döttrar, afled d. 22 Sept. i London, 72 år gammal. ITALIEN. Den 30 Augusti om natten tågade en hop: unga personer, under afsjungande af revolutionära sånger, genom gatorna i Ancona. Det kom till kollision emellan sångarne och militären, hvarvid en brigadier Leoni blef illa sårad jemte 3 eller 4 andra personer, hvilka sedermera aflidit. Äfvenledes i Forli hade oroligheter förefallit, men blifvit stillade. Ett bref! från Livorno, som bekräftar dessa händelser, säger tillika, att antalet af de fallna offren va-: rit ganska stort. Mycken jäsning skall råda öfverallt i Italien, och man väntade nya uppträden inom kyrkostaten. ORIENTEN. Rifaat Bei, som d. 9 Sept. återkom till Kon-!. stantinopel från Alexandria, hade väl medfört något förslag från Mehemed Ali till sakernas uppgörande emellan honom och Porten; men antingen nu Porten ej sjelf fann sig vid att antaga det, eller de 4 makterna ej tilläto några modifikationer i de vilkor, traktaten stipulerar — allt nog Porten anser Mehemeds framställningar liktydiga med en vägran att underkasta sig traktaten, och har redan gått till den ytterligheten att förklara Mehemed utom lagen, d. v. s. fogelfri, och, efter hvad det berättas, äfven satt ett pris på hans hufvud af 4 million piaster. Denna bannlysnings-akt hade biifvit uppläst i de förnämsta moskeerne i Konstantinopel och Smyrna. Det faller af sig sjelf, efter ett sådant steg, att Porten icke mera erkänner: något slags rättighet hos honom, hvarken tilll Egypten eller någon annan provins. Också har nu en serskild i Londonska traktaten, hvil-! ken förut ej varit tryckt, blifvit offentliggjord) i London, af hvilken man ser, att Sultan förbehållit sig att få återtaga sitt anbud till Mehemed Ali af Egypten, i fall han ej inom 20 dagar underkastade sig traktaten. Alla ståtbållarskapen i Syrien hafva af Porten blifvit besatta med nya Paschar, och öfverbefälhafvaren för Turkiska expeditionen emot nämnde land, Izzet Pascha, hade, åtföljd af dem, d. 8 Sept. afgått från Konstantinopel på en Österrikisk ångbåt, för att begifva sig till sin bestämmelse. Antalet af Turkiska trupper, : som samlas på Cypern, för att derifrån landsättas på Syriska kusten, uppgafs till 44,000 man. Engelske och Osterrikiske amiralerne Stopford och Bandiera, hvilka kommendera de förenade eskadrarne utanför Alexandria, hade haft en audiens hos Mehemed Ali, hvilken visat sig ytterst vänlig och bjudit dem till middag andra dagen. En timma före middagen hade han låtit göra sin ursäkt, att han för en åkommen opasslighet ej kunde emottaga dem. Dagen derpå lyftade de båda amiralerne ankar,: och seglade till Syriska kusten. Stopford skall: