anständigt vid folksamlingar, utan afseende p
någon varning, inpreglar sig i folkets sinne
Den som känner kitsliga persöners maner oc
gjort sig reda för massans sätt att förstå lager
torde till och med befara, att varningens be
stämmande såsom gräns för excesserne tord
bafva den verkan, att de kitslige anse sig dess
förinnan hafva fritt spel och skynda sig utför
sina bragder innan suktoriteterne hinna til
stället.
Hvad förslaget i 9 menar med stadgandet
att embetsman, som vid uppror begår, utor
förbrytelse i embetet, annat brott, skall fälla
till straff för hvarje brott särskildt, så vi
straffen finnas mår, torde väl tarfva en förkla
riag. Likaså synes uttrycket, att militär-befäl
hafvare skall astånda till laga ansvar för de
skada, som af det honom underlydande krigs
manskap föröfvask, hafva blifvit strängare ä
Utskottet troligen velat hvad befälhafvaren angål
ech allt förlindrigt mot manskapet, som af dett
stadgande lätt kunde komma på den inbillnin
gen, att det kan handla strafflöst.
Stadgarne mot menigheters sammankomste
äro både stränga och obestämda; man stöte
der ock på ordet menighet, hvilket är nog dun
kelt till sin betydelse. Att för hvarje samman
komst underrätta offentlig myndighet (?), så ti
digt att den kan infinna sig, är en föreskrif
som leder till olägenhet och trakasseri, och li
ka obestämd och obillig är tillåtelsen att offent
lig myndighet må upplösa en sammankomst d
denna företager sig något olagligt. Då ma
pälägger folket det förödmjukande tvånget, at
hafva en kronobetjent närvarande vid sina öf
verläggningar, måste man äfven genom tydlig
föreskrifter hindra, att denne ej i oträngdt må
deruti inblandar sig. Våra kronobetjenter är
i allmänhet icke lagfarne, och deras åsigt :
hvad lagligt är hvilar derföre oftast på subjek
tiva grunder.
Tolfte i förslaget, motsvarande 5 af
Kap. MissgerningsBalken, bibehåller denna Q
förändrad, utom deri, att ordet spö är utby!
mot ordet kroppsplikt, hvarigenom man kom
mer till visshet derom, att äfven qvinnor är
oObjekter för straffet i denna och kunna stra:
fas med ris för det i 8 angifna brott. Den an
ses likväl af alla lagfarne för en af de mest o
beiänkta och obestämda i hela lagboken, oc
hade väl tålt en starkare modifikation, än de
mot gvinnokönet öfvade stränghet.