ATI OLAS 9, ny FO IA BER FPRMMNESN MI FPG VM NS TR
empel än som behöfves och af för långa exem-
pelseg art. Abbreviation, Abcess, Abandonnering,
m. ff. Vi medgifva, att författarens vidlyftig-
bet i deita fall kommer af den eljest högst be-
römliga omsorgen, att meddela exempel, som
hvart för sig innehålla en sakupplysning; men
denna lyx, om den så utföres arbetet igenom,
skall, utom det att den gör detsamma volumi-
nösare, kosta författaren en möda, som bättre
kunde användas på vigtigare delar af företaget;
— -3:0 i upptagande till förklaring och exem-
plifisting af sammansättningar och härlednin-
gar, hvilkas betydelse och bruk för både Svensk
och utlänning äro fullkomligt sjelfklara, så snart
hufvudordet är bekant. Detta är en: af dechul-
vudsakligaste anmärkningar vi hafva att göra
och uibedja oss författarens synnerliga upp-
märksamhet derpå. Således borde till exempel
Abe-gosse, Abc-pojke väl upptagas, men hvar-
ken beledsagas med förklaringar eller exempel,
so i alla fall mer åsyfta att visa skilnaden
mellan orden Gosse och Pojke i sallmänhet, än
emellan uttrycken Abe-gosse och Abec-pojke
serskildt, eiler ock, på sin höjd, förses med. en
gerbensam kort antydning af bemärkelsen och
för öfrigt hänvisning till de enkla orden. Nä-
stan samma förhållande är det med de under Ab-
dominal iörekommande sammansättningar. Dessa,
som nu upptaga två och en half spalt, kunde
mycket väl få rum på en enda, utan att någor
af de nödvändiga begreppsförklaringarne . ellet
försveaskningsförslagen behöfde uteslutas. Sam-
mansältoingarne af Aborre. skulle, efter enahan-
da. princip, upptaga högst em half spalt; i stäl-
let för en hel, och så vidare.) Verbala sub:
stantiver på -ing och -ande borde endast an-
märkas för att visa att de finnas och brukas;
ty deras användande är för öfrigt fullkomligt
likformigt, och således föremål för grammatisk,
icke för lexikal behandling. ..Det förstås af sig
sjelft, att när något undantag från denna regel
eger rum, sådant bör anmärkas och med exem-
pel förtydligas. På detta vis skulle en nästan
oräknelig mängd artiklar af samma beskaffenhet
som Åbalienerande, Abalienering, Abandonne-
rande, Abandonrnering etc. etc. i: stället för sex
till sexton rader, komma att upptaga högst två
åa tre; — 4:0 slutligen i upptagande af sådant
främmande ord, om hvilka författaren sjelf med
rätta anmärker, att de högst sällan nyttjas. (V.
skulle i de flesta fall: vilja säga aldrig.) 7Seart
Abjuration, Aboliera, Abordera m. fl.
Om alla de sammandragnirgar vidtoges, hvilka v
här entydt, skulle arbetet icke få hälften af der
vidd, hvarmed det nu hotar; det skulle blifva lät:
tare båda att åtkomma och handtera och derige
nom erhålla en vidsträcktare verkningskrets, obs
räkgadt tillfredsställelsen att i ett verk af dennis
ert finna den sammanträngdhet, hållning och meo:
thöd, som ämnats beskaffenhet påkallar.
Några ensidigheter bafva vi dernäst att anmärka
Dit räkne vi först och främst öfverdriften af Hoeri
K:s avenskhetsifver. Man måste besinna att Tan:
ken är vigtigare än Ordet, och att i de fall, de
ett ur främmande språk lånadt uttryck mera lef
vande än ett inhemskt framställer min mening, de
förra har ett ovilkorligt företräds för det sednare
Aatet odladt språk, af dem vi hafva oss tillräcklig
bekanta, har kunnat undvika lån och om än et
språk genom tidig riktning att bobålla sig oblan
dadt (såsom Isländakan) fill en förvånande grac
lyckats deri, så roåste vi ihågkomma, hvilken stil
nad det är emellan, att under språkets barndomsål
der bilda och böja det efter godtycke, — och at
inom ett redan utbildadt och snart sagdt fullväx
tungomål, utrota deoinympningar, som under århun
dradens lopp hunnit sammanflyta med dess väsen
de. Vi se af Tyskans exempel hvartill ordsmid
nidgsraseriet slutligen leder: till förbistring oct
karakterslöshet. Den mångskrifvande, för öfrig
såsom författare ganska aktningsvärde, Campe fich
på äldre dagar det infallet att utmönstra alla fräin-
mands ord ur sina skrifter; den första följden blel
att han gjorde sig obegriplig och ofta löjlig, der
andra att han insåg omöjligheten och upphörde med
försöket. Hr K:s bemödanden i samma väg, ehuru
har deruti ej tyckes vara mindre virtuos än Cam-
pe, usfalla stundon föga lyckligt. Så föreslår han
oss att öfversätta Abandonnering af varor med eAf-
slåelser och Abdominalfunktion med aBukförrätt-
ning, de fulaste ord Ref. sett sedan den ablanka
fernförtjusningens, tid. Härmed vilje vi visst icke
karakterisera Hr K;s försvenskningar i allmänhet;
tvertom hafva vi i det föregående uttryckt vår be-
undran öfver bans skicklighet att sjelf skrifva ett
7) En ännu radikalare inskränkning än den vi bär
föreslå, bar vi hört påyrkas afdefleste. De vilja
nemligen icke att sådana ord som Aborrfjell, Aborr-
fiske och dylika, eller i allmänhet sjelftydliga sam-
mansättningar, skola få någon plats i Ordboken.
De anmärka med rätta, att i alla fall någon ab-
solut fullstärdighet omfattande alla möjliga uttryck
i språket icke kan åstadkommas, i abseende till
den frihot hvarmed i ott Jlefvasde tungomål, af
den karakter som vårt, ordsammanställningar nä-
stan stundligen göras och till len del åter för:
svinna, samt att då en sådan fullständighet icke
kan efdås, det skulle vara alldsles ändsmålslöst
att öfrärlasta on Ordbok med ord, som man icke
här pågon enledning att der söka. Viinstämma
icke helt och hållet i denna konklusibn. frå:
gavarahde lexikon är väl äfven tillinågon del
gjordt för utlärningen, och för horom kan det
ofta vara af vigt att få s2, om en viss ordbild-
ning förekommer 1 språket eller. ej; hvarföre v
änse bila möjliga sammansättningar, som kunna
öfferkommas., böra i Ordböken upptagas, menu