Tas, men hans borgerliga rätt och makt icke sträcka sig ait med skatter beviljands utplundra den behållanes penningskrin. Iagen serskild klass bör ha öfverhandena genom Statsförfattaingens förvållande. Huru stor likhet som råder emellan de rikastes och de fattigastes öfvervälde, det kan man lära al Tocqueville och Sismondi i fall man icke vet det af annat: särskildt äro båda dessa styrelssformer lika frikostiga med allmänna medel och lika konservativa. I de tre Sweitzorkantoner, der alla 48 åriga medborgare hafva lika politiska rättigheter, är mana så konservativ, att man icke kan vara det fuliständigare: man hyllar tortur, censur, och äfven raenniskohandel såvida som man med nöje säljer sin egen friborna person för att skjuta ned andra som kämpa för friheten. Rådat är nu detia: Gif politiska rättigheter åt alla dem, som nu befiana sig förutan dem; men inrätta valkretserna sä, att de för hv lkas politiska uppfostran man minst har någon säkerhet, Icke örverflygia de öfriga. Vore detta steg verkligen så halsbrytande? Vore det et så dödligt språng som mången befarar ? I Frankrike utan tvifvel, der valcensus för en valman är så hög, att om våra riksdsgsmäns för:jsnster skulle mätas med den alnen, skulle hvarenda ledamos af Bondeståndet, hvarenda vald ledamot af Prestssiåndet och mänga ledamöter afdetvenae öfriga Siåaden förklaras ovärdiga ati ens afgifva en röst till riksdagsman. I Frankrike, der valbarheten är bunden vid sådana vilkor, dem ingen afbiskoparne och ganska få afadel och borgerskap upp: fylla, der skulle det visserligen vara äfventyrligt att låia dem, som der hänga öfver brovärnen fårdiga att snart sagdt när som helst hoppa i strömmen utan hot om någon återkomst, så der med ens hoppa ia i Kammarnp. Och vågar den nationen en gång det hoppet, så hoppar hon väl aldrig mer: äsmiastone hoppar hon väl icke så lätt tillbaka upp igen. Man är det i vårt rike väl så omöjligt att finna valmän både i stad och på land, bvilkes fiaanciella qvicksilfvar befianer sig på nollpunkten eller derinunder? Jeg är sjolf vald ifrån en landsort, som bör räknas till de förmögnaste i landets, och jag kan försäkra, att flera af mina valmän kunde obesedt byta ekonomiskt välstånd med en välbestä!d dagakarl i Eagland eller i Förenta Staterna; ja, jag känner pastorater i Skåne, hvilkas inkomster jag icke skule tilltro mig på samvete uppgifva på en god del när så stora som en dylik daglönares. Om nu än den sednare jemförelsen något brister i så måtto som lefnadskostnaden i Eagland och Förenta Siaterne är ansenligt större än hos oss, så gäller detta icke om Frankrike, åtminstone icke om det sydliga, enligt bestämda uppgifier som jag örskaffat mig ifrån der boende bekanta. Man kunde väl invända att här är mycket förmöget folk i landet, något som icke kan nekas, samt att väljares fattigdom hörer till undantagen, hvartill dock kan svaras, att dessa undantag i småstäderna, serskildt handtverksklassen, äfvensom uti bondeståndet äro lika litet fåtaliga som hugnande. Hvad vinner man, heter det, på ett sådant por-. tarnes upplåtande? Jo, först och främst gör man den största vinst en stat kan göra och hvilken består deruti, att helt enkelt lyda rättvisans kraf och ingenting vidare; för det andra undviker man .derigenom alla de skakningar, som censustvisten väckt och måste väcka inom konstitutionella stater, utan att i stället äfventyra dem, som folkväldet i sina lägsta organisationer medför, ty rättigheten under dessa förhållanden medgifven, blir efter största sannolikhet icke med någon alltför vådligt brinnande lystenhet begagnad just derföre, att den politiska uppfostran hos oss ieke är bragt till denna höjd, utan man blir endast småningom uppmärksam på sjelfva rättighetens vigt; för det fjerde, gifves det få medel, som i större grad än innehafvandet af borgerliga rättigheter kan göra menniskor benägna till svåra uppoffringar för fäåderneslandet i nödens stund. Och den stunder kunde komma, då man kunde ångra att icke hafva begagnat ett så oskyldigt medel. , Man kan invända: Rättigheten är icke begärd. Om så vore, så svaras: Den rättighet ett och annat stånd åtnjuter, har också tillkommit utan petitioner. Det är i sanning i sådana stycken säkrare att förekomma än förekommas. Måhända fruktar man tumultuariska uppträden vid sockenstämmorna. Sjelf har jag, icke tvingad af författningarna, men af sakernas beskaffenhet, hvilken ock emellanåt lär förtjena något afseende, hållit sockenstämmor i helt ömtåliga frågor, der alla de här ifrågavarande och ännu flera, nemligen kronans manskap, som i detta mål måste anses lika med legohjon, tillstädesvarit. Icke har det varit vådligt. (Forts. e. a. g.) EIENRSNINTTRINNR ON NERUGNE RA DPS ,— Uti förstärkta Stats-Utskottets sednaste voteringar innefattas äfven följande beslut: Genom 11:e voteringen bestämdes följande innemor mr Mä II GA 2 IA AM MAT MMA ss