Tas, men hans borgerliga rätt och makt icke sträc-
ka sig ait med skatter beviljands utplundra den
behållanes penningskrin. Iagen serskild klass bör
ha öfverhandena genom Statsförfattaingens förvållan-
de. Huru stor likhet som råder emellan de rika-
stes och de fattigastes öfvervälde, det kan man lä-
ra al Tocqueville och Sismondi i fall man icke vet
det af annat: särskildt äro båda dessa styrelss-
former lika frikostiga med allmänna medel och lika
konservativa. I de tre Sweitzorkantoner, der alla
48 åriga medborgare hafva lika politiska rättighe-
ter, är mana så konservativ, att man icke kan vara
det fuliständigare: man hyllar tortur, censur, och
äfven raenniskohandel såvida som man med nöje
säljer sin egen friborna person för att skjuta ned
andra som kämpa för friheten.
Rådat är nu detia: Gif politiska rättigheter åt
alla dem, som nu befiana sig förutan dem; men in-
rätta valkretserna sä, att de för hv lkas politiska
uppfostran man minst har någon säkerhet, Icke ör-
verflygia de öfriga.
Vore detta steg verkligen så halsbrytande? Vo-
re det et så dödligt språng som mången befarar ?
I Frankrike utan tvifvel, der valcensus för en val-
man är så hög, att om våra riksdsgsmäns för:jsn-
ster skulle mätas med den alnen, skulle hvarenda
ledamos af Bondeståndet, hvarenda vald ledamot af
Prestssiåndet och mänga ledamöter afdetvenae öf-
riga Siåaden förklaras ovärdiga ati ens afgifva en
röst till riksdagsman. I Frankrike, der valbarhe-
ten är bunden vid sådana vilkor, dem ingen afbi-
skoparne och ganska få afadel och borgerskap upp:
fylla, der skulle det visserligen vara äfventyrligt att
låia dem, som der hänga öfver brovärnen fårdiga att
snart sagdt när som helst hoppa i strömmen utan
hot om någon återkomst, så der med ens hoppa ia
i Kammarnp. Och vågar den nationen en gång det
hoppet, så hoppar hon väl aldrig mer: äsmiastone
hoppar hon väl icke så lätt tillbaka upp igen. Man
är det i vårt rike väl så omöjligt att finna valmän
både i stad och på land, bvilkes fiaanciella qvick-
silfvar befianer sig på nollpunkten eller derinun-
der? Jeg är sjolf vald ifrån en landsort, som bör
räknas till de förmögnaste i landets, och jag kan
försäkra, att flera af mina valmän kunde obesedt
byta ekonomiskt välstånd med en välbestä!d daga-
karl i Eagland eller i Förenta Staterna; ja, jag
känner pastorater i Skåne, hvilkas inkomster jag ic-
ke skule tilltro mig på samvete uppgifva på en
god del när så stora som en dylik daglönares. Om
nu än den sednare jemförelsen något brister i så
måtto som lefnadskostnaden i Eagland och Fören-
ta Siaterne är ansenligt större än hos oss, så gäl-
ler detta icke om Frankrike, åtminstone icke om
det sydliga, enligt bestämda uppgifier som jag ör-
skaffat mig ifrån der boende bekanta.
Man kunde väl invända att här är mycket för-
möget folk i landet, något som icke kan nekas, samt
att väljares fattigdom hörer till undantagen, hvar-
till dock kan svaras, att dessa undantag i småstä-
derna, serskildt handtverksklassen, äfvensom uti
bondeståndet äro lika litet fåtaliga som hugnande.
Hvad vinner man, heter det, på ett sådant por-.
tarnes upplåtande? Jo, först och främst gör man
den största vinst en stat kan göra och hvilken be-
står deruti, att helt enkelt lyda rättvisans kraf
och ingenting vidare; för det andra undviker man
.derigenom alla de skakningar, som censustvisten
väckt och måste väcka inom konstitutionella stater,
utan att i stället äfventyra dem, som folkväldet i
sina lägsta organisationer medför, ty rättigheten un-
der dessa förhållanden medgifven, blir efter största
sannolikhet icke med någon alltför vådligt brin-
nande lystenhet begagnad just derföre, att den po-
litiska uppfostran hos oss ieke är bragt till denna
höjd, utan man blir endast småningom uppmärksam
på sjelfva rättighetens vigt; för det fjerde, gifves
det få medel, som i större grad än innehafvandet af
borgerliga rättigheter kan göra menniskor benägna
till svåra uppoffringar för fäåderneslandet i nödens
stund. Och den stunder kunde komma, då man
kunde ångra att icke hafva begagnat ett så oskyl-
digt medel. ,
Man kan invända: Rättigheten är icke begärd.
Om så vore, så svaras: Den rättighet ett och annat
stånd åtnjuter, har också tillkommit utan petitio-
ner. Det är i sanning i sådana stycken säkrare
att förekomma än förekommas.
Måhända fruktar man tumultuariska uppträden
vid sockenstämmorna. Sjelf har jag, icke tvingad
af författningarna, men af sakernas beskaffenhet,
hvilken ock emellanåt lär förtjena något afseende,
hållit sockenstämmor i helt ömtåliga frågor, der
alla de här ifrågavarande och ännu flera, nemligen
kronans manskap, som i detta mål måste anses lika
med legohjon, tillstädesvarit. Icke har det varit
vådligt. (Forts. e. a. g.)
EIENRSNINTTRINNR ON NERUGNE RA DPS
,— Uti förstärkta Stats-Utskottets sednaste
voteringar innefattas äfven följande beslut:
Genom 11:e voteringen bestämdes följande inne-
mor mr Mä II GA 2 IA AM MAT MMA ss