RIKSDAGEN.
PRESTESTÅNDET.
Plenum den 46 September.
Först förekom StatsUtskottets försleg till vote-
ringspropositioner i de anslagsfrågor, deri Riks-
Stånden stannat i olika beslut. Mängden af dessa
punkter och af de Talare, som yttrade sig, hvar
och en serskildt, gjorde, att Ref. ej tilliror sig kun-
na fullt tillförlitligt göra reda för hvad hvar och
en deruti yttrade. Det kan imedlertid anmärkas
såsom det enda, hvilket förtjenar någon uppmärk-
samhet, att, såsom förut i korthet blifvit omför-
mäldt i ett post skriptum, åtskillige Talare yrkade
afslag på vissa punkter, deri Borgare- och Bonde-;
stånden fästet vissa vilkor för anslagens beviljarde.
Sådana punkter voro den 4 om ett anslag på 1:a
hufvudtiteln; den 44 om et: anslag för Carolinska:!
Institutet. åtskilliga punkter på 3:e hufvudtiteln;
39 och 40 punkterna, rörande 4:s hufvudtiteln, hvari
nyssvämada Stånd bestämt en viss summa för
hvardera afdelniogen af flottorna, hvilket en del at
S:åndet icke ansåg lämpligt. Likaså vid femte huf-
vudtitelo och 44 punkten, der eit vilkor vid ensla-
get ver fäåstadt, och vid 48:e punkten, angärnde ett
anslag på åttonde, och 56 och 60:e punkterna, rö-
rande 40:e hufvudtiteln. Dessa meningar segrade
äfven, och ifrågavarande punaktsr dels förkastades,
dels återrsmitterades, dels: förklarades böra hvila.
Emot dessa beslu: reserverade sig, i afseende på 21,
22 och 23 punkierna Prostarne Hallström, Lind-
mark, Sandberg, Lundblad, och Ödman.
Sadan alla voteringspropositionernma blifvit expe-
dierade, förekom ett från Ståndets enskilda expe-
ditioops pastoralafdelning ankommet förslag derom;
att af kyrkoböckerna böra afskrifter eller dupletter
på något annat ställe, än hos pastor, förvaras, på
det, 1 fall af olyckshändslser eller de förras förkom-
mande, dessa dupiettor kunde gifva de upplysoia-
gar och den säkerhat, som i flere händelsor kunde
behöfvas; om hvilket förslag var mycken öfverlägg-
ning, serdeles om stället för böckernas eller duplet-
ternes förvarands, och de olikheter, som, i rikets
skiljda orter, vid sådana böckers förande äro gäng-
se; och ble? det derföre återremitteradt, med få-
stadt afseende dervpå, att stiftsstyrelserna borde i
detta afseende bäst efter behof och lämplighet hvar
för sig kunna anordna.
Plenum den 49 September.
Ståndet fortsatte denna dag diskussion om vo-
teriogspropositionerca, hvarvid först förekom
Konstitutionsutskottets memorial JG 34, återre-
miss af J4 48, om 4 S regeringsformen, eller rät-
tare det åer förekommande ordet allenastyrande,
hvarom, med anledning af framställda voterings-
propositioner, yttrade sig:
Biskop Holmström, att har, som, när frågan i
U:sk. förekom, varit frånvarande, föregåonde Riks-
dag i sådane formella frågor deltagit, hvilka af
ett eller annat Stånd ogillats. Utsk. hade då varit
af den tanka, att, emedan ej vid samma Riksdag,
som en grundlagsförändring föreslagits, derom finge
beslutes, icke heller något Stånd serskildt kuade
hafva rätt att en dylik fråga förkasta; hade man
då beslutat, att alla underkännanden ej skulle
komma in i protokollet. Nu deremot ville man
i lika fall skrida till votering i förstärkt Utsk. Af
denna mening var dock icke Tal. Efter att hafva
citerat innehållet af 56 R. O., kunde han ej an-
net än för sin del yrka, det Konst. Uisk:s förän-
dring af dessa formaliteter borde föregå, innan vo-
tering i dylika fall företagas. För att en förän-
dring skulle kunna antagas; fordrades för öfrigt
alla Ståndens samstämmigbet vid tvenne Riksda-
gar. Härl instämde Prostarne Lang och Tyden.
Biskop Nibelius var ej af samma öfvertygelse.
Säkert vore åtminstone, att, i afseende på de Kongl.
Propositionerna, undantag gifvas, och att, em 2
Stånd stadna mot 2, de anses böra blifva hvilande
till nästa Riksdag. Om skiljaktiga meningar fö-
rekomma, vore det Utsk:s skyldighet att samman-
jemnka desamma. Antages nu ej inbjudningen af
2:90 Stånd, skall således, efter Utsk:s mening, vo-
teriog ega rum. Frågan vore verkligen att be-
trakta på tvenne sätt. Prostarne Gahne och Lund-
blad förenade sig. Härvid anmärkte
Biskop Holmström, att först skall sammanrjemnk-
ning ske, och, om oförenliga meningar finnas, skola
dessa sedan framställas till votering i en kontra-
proposition. . Hvyaremot
Biskop Nibelius yttrade, att Utsk. här anmäl
det sådane meningar finnas, och föreslagit, att
Stånd kunde förena sig mot 2.
Prosten Hallström fann sammanjemnkningen här
vara af Utsk. iakttagen; ville ingå på Utsk:s för-
slag.
Biskop Hedren ansåg, att Utsk. verkligen iakt-
tagit grundlagens mening. Om ett grundlagsförän
dringsförslag af alla Stånden afslås, bör det ej få
hvila: man nan vara Tal tveksam. I aftoaanda ni