La vn kante för detta Utgifvaren,, som i sina arti lar i Freja drifver denna sats. Så läser mar nämnde tidning för den 6 September, burul des för två till tre decennier tillbaka Ada Smiths liberala grundsatser i frågan om näri garna, (bestående deruti, att den rätta hushål ningen så väl för Staten som enskilde är a köpa för billigaste och sälja för högsta pris oc att alla konstlade hinder häremot följaktlig leda till förlust) hade avunnit ett sådant väl ;här i Sverge, att de troddes såsom orakelspr: cutan undersökning, utan att man ansåg nödi age skäl för dem och aldraminst göra sig rec för deras grunder., F. d. Utgifvaren berätt: ock mycket bevekligt, att han haft tillfälle a göra denna erfarenhet inom sig sjelf, och ju med afseende på Adam Smiths arbete., — Pi bliken får en intressant upplysning om, hur ban, (f. d. Utgifvaren) redan i gosseåren had Qi Läsning i Blandade ämnen flitigt läst ö ,versättningarne utur Smiths verk och flera ai handlingar i samma tidskrift, hvilka på foster eländska frågor tillämpade och så att säga loks liserade de Smithska grundsatsernan, och hur han, asåsom yngling vid Uaiversitetet, pmed i: aver öfverlemnade sig åt studium af Smiths verk sin (f. d. Utgifvarens?) helhet, hvarvid de agick honom som andra, att ban fjettrades der caf och ej kunde se ditbörande ämnen från nå agon annan synpunkt, än Smiths,. aAlla p aden tiden berömda skriftställare i statshushbåll aningsläran, fortfar han, ahvilka han under des sa och följande år studerade, såsom Jako Soden och Lueder, Say och Maltbus, m. f (det tyckes isynnerhet vara Lueder, hvars åsig ter f. d. Utgifvaren sedan assimilerat)cvoro ock en adast kommentatorer af Smith, och slutligen upp trädde, öfver dem alla upphöjd, Ricardo, hvil eken gaf vetenskaplig bållning och form å aSmiths läror, och ytterligare fästade honom vi dem., Etfter ett sådantstudiumaf sådana beröm da författares skrifter, hvem tror väl Läsaren de var, som först förmådde tumma en sådan man, son f. d. Utgifvaren, till tvifvel om grundernas til lämplighet i Sverge? Jol! ingen annan än aGe neral-Tulldirektören Friberre Sköldebrandp, son öppet förklarade honom, att uwtllståndet hä kinom Tullverket med bevakniog och kon atroller ej vore sådant, att det ännu gic aan att afskaffa förbuden,. — Hvad som se dan tillkom och väckte hans (för detta Utgif varens) tvifvel äfven emot sjelfva grunderna, va aden ytterligare vaksamhet och stränga konseqvens hvarmed ban såg Engelska regeringen och parla mentiet bibehålla restriktionssystemet för alla d näringsgrenar, hvaruti Englands industri och pro duktion kunde befara något af da andra nationer nas konkurrens, oäktadt de Engelska statsmänne och parlamentstalarne med orden öppet bekände sij till Smiths grundsatser och med verklig machia vellism sökte öfvertala och förleda andra folk, at blottställa sin underlägsna industri för den Engel ska öfverlägsenhetens förkrossande medtäflan. Hvac som slutligen fullkomligt stadgade tvillet och rub bade hans hittills hafda åsigter, voro de utomor: den:iligt upplysande diskussionerna I NordAmeri kanska kongressen och NordAmerikanska tidnin garne i slutet af 1820-talet och början af 4830-ta Jet, rörande det så kallade cAmerican systemp, oci framför allt den store statsmannen Mr Clsys klas siska anföranden i tariffrågan till försvar för et pationelt tulloch skyddssystem för inhemska nä ringar. Nu först insåg Förl. ensidigheten af Smith och hans kommentatorers läror och förmådde han kela dess vidd fatta sanningen af den förkastelse dom, som Sveriges och kanske tidehvarfvets stör sta tänkare, B. C. H. Höjer redan för mer än 4 år sedan, i och för denna ensidighets skull, ut talat öfver den statshushållningslära, som de Frsno yska ekonomisterne först uppställt, men som Ad Smith egentligen utbildat. aDenna digression om historien af Författaren statsekonomiska studier, säger han vidare, ckundt väl tyckas temligen öfverflödig; men exemplet ä den erfarenbet, han gjort med sig själf, och gånger af hans egna åsigters utbildning har legat honor närmast ech således varit för honom natulligast at åberopa, vid förklaringen af det förhållande, som ofvanföre omnämndes, elle? huru Ad. Smiths satser ifrån slutet af förra och början af innevarande århundradet här inom kort tid kunde blifva nära allherrskande i opinionen. Huru nu opinionen äfven hos da andra utom f. d. Utgifvaren skall omvändas, det får man veta på följande sätt: Den der traditionen om förträffligheten af Smiths läror, säger han, har intill de sednaste cåren fortfarit i Sverge, och kunde det äfven aså mycket lättare, som Sverge ingen egentlig elitteratur äger, och mängden ej heller tager någon kännedom af den utländska litteraturen, amed undantag af sådant kram, som aBalzacsp, aPaul de Kocks och aSands, romaner m. m. d. aÖfverraskande,, utropar han, amåtte det aderför varit för mången, som trodde sig till döddagar kunna slå sig ut med denna jargon, coch till på köpet derpå skörda popularitet, att anu med ens få erfara, att A. Smiths och bans kolas autoritet hos Europas mest upplysta och odlade nationer helt och hållet fallit efter att der ahafva i några decennier varit lika allherskanede, som här, och att ensidigheten och skefbeaten af denna skolas principer der nu allmänt cinses och erkännes.n hd Too Nf