La vn
kante för detta Utgifvaren,, som i sina arti
lar i Freja drifver denna sats. Så läser mar
nämnde tidning för den 6 September, burul
des för två till tre decennier tillbaka Ada
Smiths liberala grundsatser i frågan om näri
garna, (bestående deruti, att den rätta hushål
ningen så väl för Staten som enskilde är a
köpa för billigaste och sälja för högsta pris oc
att alla konstlade hinder häremot följaktlig
leda till förlust) hade avunnit ett sådant väl
;här i Sverge, att de troddes såsom orakelspr:
cutan undersökning, utan att man ansåg nödi
age skäl för dem och aldraminst göra sig rec
för deras grunder., F. d. Utgifvaren berätt:
ock mycket bevekligt, att han haft tillfälle a
göra denna erfarenhet inom sig sjelf, och ju
med afseende på Adam Smiths arbete., — Pi
bliken får en intressant upplysning om, hur
ban, (f. d. Utgifvaren) redan i gosseåren had
Qi Läsning i Blandade ämnen flitigt läst ö
,versättningarne utur Smiths verk och flera ai
handlingar i samma tidskrift, hvilka på foster
eländska frågor tillämpade och så att säga loks
liserade de Smithska grundsatsernan, och hur
han, asåsom yngling vid Uaiversitetet, pmed i:
aver öfverlemnade sig åt studium af Smiths verk
sin (f. d. Utgifvarens?) helhet, hvarvid de
agick honom som andra, att ban fjettrades der
caf och ej kunde se ditbörande ämnen från nå
agon annan synpunkt, än Smiths,. aAlla p
aden tiden berömda skriftställare i statshushbåll
aningsläran, fortfar han, ahvilka han under des
sa och följande år studerade, såsom Jako
Soden och Lueder, Say och Maltbus, m. f
(det tyckes isynnerhet vara Lueder, hvars åsig
ter f. d. Utgifvaren sedan assimilerat)cvoro ock en
adast kommentatorer af Smith, och slutligen upp
trädde, öfver dem alla upphöjd, Ricardo, hvil
eken gaf vetenskaplig bållning och form å
aSmiths läror, och ytterligare fästade honom vi
dem., Etfter ett sådantstudiumaf sådana beröm
da författares skrifter, hvem tror väl Läsaren de
var, som först förmådde tumma en sådan man, son
f. d. Utgifvaren, till tvifvel om grundernas til
lämplighet i Sverge? Jol! ingen annan än aGe
neral-Tulldirektören Friberre Sköldebrandp, son
öppet förklarade honom, att uwtllståndet hä
kinom Tullverket med bevakniog och kon
atroller ej vore sådant, att det ännu gic
aan att afskaffa förbuden,. — Hvad som se
dan tillkom och väckte hans (för detta Utgif
varens) tvifvel äfven emot sjelfva grunderna, va
aden ytterligare vaksamhet och stränga konseqvens
hvarmed ban såg Engelska regeringen och parla
mentiet bibehålla restriktionssystemet för alla d
näringsgrenar, hvaruti Englands industri och pro
duktion kunde befara något af da andra nationer
nas konkurrens, oäktadt de Engelska statsmänne
och parlamentstalarne med orden öppet bekände sij
till Smiths grundsatser och med verklig machia
vellism sökte öfvertala och förleda andra folk, at
blottställa sin underlägsna industri för den Engel
ska öfverlägsenhetens förkrossande medtäflan. Hvac
som slutligen fullkomligt stadgade tvillet och rub
bade hans hittills hafda åsigter, voro de utomor:
den:iligt upplysande diskussionerna I NordAmeri
kanska kongressen och NordAmerikanska tidnin
garne i slutet af 1820-talet och början af 4830-ta
Jet, rörande det så kallade cAmerican systemp, oci
framför allt den store statsmannen Mr Clsys klas
siska anföranden i tariffrågan till försvar för et
pationelt tull- och skyddssystem för inhemska nä
ringar. Nu först insåg Förl. ensidigheten af Smith
och hans kommentatorers läror och förmådde han
kela dess vidd fatta sanningen af den förkastelse
dom, som Sveriges och kanske tidehvarfvets stör
sta tänkare, B. C. H. Höjer redan för mer än 4
år sedan, i och för denna ensidighets skull, ut
talat öfver den statshushållningslära, som de Frsno
yska ekonomisterne först uppställt, men som Ad
Smith egentligen utbildat.
aDenna digression om historien af Författaren
statsekonomiska studier, säger han vidare, ckundt
väl tyckas temligen öfverflödig; men exemplet ä
den erfarenbet, han gjort med sig själf, och gånger
af hans egna åsigters utbildning har legat honor
närmast ech således varit för honom natulligast at
åberopa, vid förklaringen af det förhållande, som of-
vanföre omnämndes, elle? huru Ad. Smiths satser
ifrån slutet af förra och början af innevarande år-
hundradet här inom kort tid kunde blifva nära all-
herrskande i opinionen.
Huru nu opinionen äfven hos da andra utom
f. d. Utgifvaren skall omvändas, det får man
veta på följande sätt:
Den der traditionen om förträffligheten af
Smiths läror, säger han, har intill de sednaste
cåren fortfarit i Sverge, och kunde det äfven
aså mycket lättare, som Sverge ingen egentlig
elitteratur äger, och mängden ej heller tager
någon kännedom af den utländska litteraturen,
amed undantag af sådant kram, som aBalzacsp,
aPaul de Kocks och aSands, romaner m. m.
d. aÖfverraskande,, utropar han, amåtte det
aderför varit för mången, som trodde sig till
döddagar kunna slå sig ut med denna jargon,
coch till på köpet derpå skörda popularitet, att
anu med ens få erfara, att A. Smiths och bans
kolas autoritet hos Europas mest upplysta och
odlade nationer helt och hållet fallit efter att der
ahafva i några decennier varit lika allherskan-
ede, som här, och att ensidigheten och skefbe-
aten af denna skolas principer der nu allmänt
cinses och erkännes.n
hd Too Nf