Hr Liljewalch förskjutna undsättningen verkställdes både före och under utdelningen af den öfvertagna kronospanmålen, kunna dessa båda undsättningar icke åtskiljas, utan måste betraktas i ett sammanhang; och framställningen af facta och siffror, som gifva ledning för omdömet, i afseende på omkostnaderna vid undsättningsföretaget, måste omfatia det såsom ett helt. i Utur böcker och handlingar, som äro för hvar och en sillgänglige, visa sig icko blott omkosinader och safbränningar, på hvilkas betydliga beiopp jag vill lemna några talande exempel, utan äfven den omständigheton, att mängden af spanmålen utlemnades vida under de af Landshöfdingarna til-: lätna maximipriser. År 1834, då just den öfvertagne kronospanmålen utdelades, jemte annan af Hr Liljewalch till orten införskaffad, väljer jzg, för alt ur dess räkenskaper anföra exempel både på omkostnader och priser. : I Såsom exempel på kostnader för spannmåls trans-! porterande emellan särskilta ställen inom orten, kan visas, att 4000 Tunnor, som från Norrbotien; måste föras till Westerbotten, och vid ett annat tillfälle tvärtom, ej emedan Hr Liljewalch dertill var förbuden, uten emedan han ansåg sådant nödvändigt för det fattiga folkets lindring, kostade i! transport 1,200 R:dr. — Man bör besinna, att en landsträcka af 60 mils längd måste undsättas, och att dot varit omöjligt för den nödlidande allmogen att sjelf hemta sitt behof på all: för stora afstånd. Och det var dessutom icke blott forsel-lönen, som :! vid dessa spannmålens flyttningar belastade den; uten Bya kommissionärer på hvarje nytt ställe må-: ste antagas, och vidsträckta resor för Hr Liije-! walchs ombud mäste bekostas. Vid spannmäålens uppläggande på många punkter inom uradsättnings-! distriktet, och dess flyttningar från den ena till, den andra, blef nödvändigt att hyra en mängd ma! gasiner. Dessa höllos ofiast ganska dyra. Kommissions-arfvoden utgjorde, som förr nämndt är, en afj de betydligaste afbränningarna. Personer finnas, till hvilka Hr Liljewalch uader ett undsättningsår betalt från 500 ända till 4,400 R:dr i arfvode.! Jeg åteger mig styrka, att afskrifningar för undermål, magasinshyror, transporter, kommissions-arfvoden och öfrige administrations-kostnader uppgått: till mer än 23,000 R:dr R:gds, som utgjorde skillnaden emellan de priser Hr Liljewalch betalt till: Statsverket för säden och dem han ägt taga vid; I försäljningen. Häraf terde för den sakförståndige icke vara svårt att bedömma halten af den vinst, som Kongl. StatsKontoret ansett såsom gifven, och hvarpå mången tror, stödd på dess suktoritet. Jag väntar mig visserligen den inrändring, att ett par af dessa afbränningar, t. ex. megasinshyra och för-; valtare-arfvode, icke drabbade just ensamt den span-) mål, som öfvertogs ur kronans förråder; men insan man bedömmer denna invändning, torde man böra besinna den redan vidrörda omständighet, att I undsättnings företaget måste badömas sisom ett! I helt, enär blotta utdslandet af det lilla öfvertagna I spannmåls-qvantum icke skulle hafva utgjort någon I verklig undsättving, utan stadnat vid, snart sagdt, ell gäckeri med folkets nöd. Således om än någon skulle vara hugad att betrakta Herr Lilje welch såsom stäcnde i förhållande till staten endast för den lilla del af undsättningsverket, som representeras af det mottagna förskottet, så lär han dock erkänna, att äfven deruti afbränningar måste hafva ägt rum, så stora att någon vinst ej kan med i skäl beräknas. — Visserligen kunde stor vinst hafva hemtats af företaget, ja en mycket större, än den Kongl. StatsKontoret uppgifvit, ty Hr Liljewalch var oförhindrad att fordra hvad han behagade för de 46,000 Tunnorna spannmål, hvilka han själf tillsändt orten. Jag kan deremot styrka, att mängden af spannmålen såldes 4833 och 1834 2 å 3 R:år under de af Landsböfdingarna bestämda priser, i byte mot varor, bvilka till stor del dock ej erböilos genast, utan först året derpå. Bredvid denna omständighet förtjenar äfven en annan att besinnas: de förut oafsättliga produkter, som af den fattiga allmogen togos i betalning, hade ietet handelsvärde, utan att förädlas. Sålunda måste Hr Liljzwalch t. ex. anläsga en terpentins-fabrik, för att af grankådan göra en säljbar vara. En dylik fabrik kostade honom 41,361 R:dr 355 sk. 9 rst., hvilka han visst icke skulle hafva användt i den vägen, i fall han ieke aels mäst tillgodogöra en mängd råämne, som han dessutom aldrig inköpt, om ej för att bereda da nödlidande någon förtjenst, dels velat lära dem konsten att af en naturprodukt, som förr varit dem utan värde, bereda en säljbar vara. Fabriken såldes sedermera för 4000 R:dr R:gds, under garanti för dess fortfarande drift af köparen. Ingen torde neka, att denna verkliga förlust uppkommit endast genom undsättnings-företaget; i Hr Liljewalchs plan hade visserligen annars sldrig kunnat ligga att i Norrland anlägga en Terpentins-fabrik. Fiera dylika exempel skulle kunna anföras. Den största anläggning som Hr Liljewalch i Norrland gjort, eller skeppsbyggerlet i Luleå, vill jag icke nämna, då det icke hört till min befattning, men att 4 å 500,000 R:dr der blifvit utgifne i varor och penningar, det kan styrkas. Ått yttra mig om dess verkan på ortens arbetsförtjenst kommer icke i fråga, då, såsom nämndt är, meningen icke kan vara att söka inverka på opinioner, utan blott att upplysa om siffror och fakta. I fall Länsstyrelserna, ortens Domare och Presterskap, jemte andra ojäfvige personer, hvilka haft tillfälle att på nära håll följa det gamla, så väl som det nya unpdsättningssystemet, finge tillfälle yttra sig, så torde upplyspingar kunna erhållas, hvilka måhända skulle visa, att Herr Liljewalchs företag under undsättningstiden mera afsett beredandet af srbetsförsjenst i mångfaldig form åt en utblottad folkmassa, än ögonblicklig vinst, och att således det är i högsta lerad oriktigt att hänföra dem till vanliga handelsspekulationer. Riksens Stärder afgöra saken såsom de godt finna; derpå kan eller vill jag Icke ivverka. Men jag ansåg mig böra, så vidt på mig kunde bero, söka förebygga, att beslutet, hurudant i det än må blifva, skall grundas på okunnighet om verkliga förhållandet, Do fakta jag här anfört, beIstyrkes af böcker och handlingar, dem hvar och en kan granska, som önskar upplysning och icke