undsätining af kronan. Denna åsigt, som delats af nära halfva antalet ledamöter i StatsUti skottet, kunne vi ännu icke frångå, emedan, om alla de fakta verkligen befinnas grundade, som blifvit till Hr Liljevalchs fördel andragna, skulie det i vår tanka innebära en alltför liten uppmuntran till dylika bemödanden för framtiden, om det nu visade sig, att man till och med nekar att inhemta officiella upplysningar om förhållandet vid åtgärder, som likväl i ekonomiskt afseende nära röra hela landsorters välfärd, utan blott sluter till ögonen, och om någon viss obenägenhet på vissa af samhällets höjder mot Hr L. af andra skäl gjort, att någon skrifvelse härom icke från Regeringen ankominit till Ständerna, hvilket ock lärer föranledt det besynnerliga förhållande, att en och annan som eljest är rätt frikostig med anslag, talat ifrigt mot denna sak, så kunne vi icke precist häruti finna ett skäl, hvarföre en i alla afseenden oskyldig preliminäråtgärd, som lemnar hela hufvudfrågan öppen, skulle af Ständernas plurslitet bemötas med ett obetingadt afslag, som måbända med något skäl kunde anses obilligt. Det är ifrån denna synpunkt vi äfven anse oss böra fästa uppmärksamheten på Hr Janses skrift, hvilken är af följande innehåll: Då den a? Hr Grefve Sparre väckta motion om afskrifning af Hr Grosshandlare Liljewalcbs skuld till statsverket, för de tiil undsättnings utdelande i Norrland lemnade förskotter, förevar i höglofl. Statsutskottets plenum den 47 sistl. Juli, föreslog Hr Major von Trotl, att Utskottet måtte höra någon om affärerna kunnig person, och ansåg undertecknad vara till upplysningars lemnande bäst i tillfällo, då jag bela tiden haft närmaste tillsyn öfver Hr Lilj:walebs undsättningsåtgärder. Uti Utakostat uppstodo olika meningar om behofvet af oct dylikt hörande, och vid anställd votering bief dea meningen, att inga upplysningar voro af nöden, segrande med 43 röster mot 42. Då sålunda tillfället för mig, att lemna upplysningar inför Utskottet, blifvit afskuret, anser jag mig böra afgifva dem inför allmänheten, emedan jag tror rättrigan fordra att berittiga en mängd origtiga uppgifter om facta och siffror, som blifvit utspridde, : och emadan det troligen är just dessa oriktiga uppgifter, som föranledt Utskottet att, vid frågans afgörande den 7 dennes, helt och hållet afstyrka motionan. i Mig tillkommer visst icke att blanda mig i stri-! den om opiaioner i denna fråga, den Rikets Stän-! der afgöra så, som dem godt synes; men då afgörancot skulle kuona ledas af vanställande uppgifter, så torda det icke blott vara en rätt, utan äf-: ven en pligt för hvar och en, som närmare känner förhållandet, men 1 synserbet för mig, att upplysa derom. Jag anhåller således att Tit. bebagade: 1 sitt bjad intaga nadanstående framställningar. Eit af Kongl. Statskontoret afgifvet underdånigt utlåtsnde har lemnat en viss cfficiell färg ät den uppgift, att Hr Liljewalch på den öfvertagna kro-: pospanrålen i Norrland gjort en vinst af 20,000 Rdr; och jeg kan knappast undra, att mången, utan att inse behofvet af egen undersökning, eftersäger, hvad ett offentligt embetsverk, ett Rikets Kollegium, ansett sig tiliständigt att yttra bestämdt. Jag vill imedlertid framlägga en öfversigt, som skall ovederläggligen visa, att icke blott ingen vinst kunerpat fiones på denna affär, utsn tvertom förlust. Vinsten skulle väl egentligen hafva uppkommit genom skilnaden mellan det pris, hvartill Hr Liljewaich öfveriog Kronans spannmål, och det, hvartill den försåldes, eiler rättare utborgades och bortbyttes, till allmogan. Hvad han mottog från Kronans magesiner, utgjorde 2,411?;, tunnor råg och 4,383!;, tunnor korn. Rågen öfvertogs till 7 Rdr 46 sk. Bko, och försäljningsprisets maximum utsattes af Landshöfdinga:na till 9 Rdr 46 sk. Bko; kornet mottogs till 5 Rdr 39 sk. Bko, och det bestämda priset vid försäljnipg var 7 Rdr 46 sk. Bko. I båda fallen tillärs avt debitera 46 sk. Bko deröfver, då jag måsta lemna kredit. Således utgör skilnaden 2 4117;, tunnor råg å 29 Rdr . . 4822: 27. — 4 383!,, tunnor korn å 4: 32. . 7.309:45. 6. Rdr Bko 12,431: 42. 6. Låtom o3s derxtill lägga ytterligare 46 sk. tuonan för krediten med . . 29265:530.— så blir hela difforensen . Bko Rdr 14.397: 24. 6. Enligt arithmetikan vore denna räkning ganska riktig, dock allt under den för en köpman, och äfven för ett förvaltande penningverk, såsom det borde tyckss, något besynnerliga supposition, att en dylik effär, der det är fråga att undsätta två provinser, bedrifvas utan alla omkostnader. Känner man deremot det ringaste, huru dermed verkligan tillgår, skall man svårligen kunna anse Statskontorets uppgift för annat än ett skämt. Uti underdåniga påminnelser vid ettitidningarna tryckt utlåtande af Kongl. Statskontoret, har Hr Liljswaleh besvarat den insinuationen, att han skulls, vid öfvertagandet af kronospanmålen, hafva fått densamma för lägre pris, än det I handeln gångbera. Det har blifvit med ovederläggliga facta visadt, att ban tvärtom betalte nämnde spanmål högre, än dem skolat kosta, om han köpt den i Stockholm och afskeppat den till Norrland. Hvsr och en,, som vill tega kännedom af tillgängliga handlicgar, kan härom öfvertyga Sig. Då jag nu går att yttra mig om den vinst, som tros hafva uppkommit efteråt. eller vid försäljningen, at den öfvertagna spanmålen, får jag förutsända en erinran. Mao bar sagt, ait Hr Liljewalch af Kronan haft räntefria förskotter. både i penningar och spanmål. Dermed hänger imedlertid så tillsamman, att ban ur Kronens magssing emottog de ifrågavarande 6,796 tunnor 28 kappar spanmäl i Januari, Februari och Mars månader 4834, men att han redan på hösten 1833 begynt utdela undsättning afspanmål och varor, som han på eget:förlag uppköpt och tll Norrland afsändt. Denna första, år 4833 wlan förskott verkställda undsättning bestod uri 2302