min son på årets teposition haft några borstar eller penslar inlemnade, och ingen iärer kunna be: strida, att de alster, som ur hans kompani varkstad i det allmänna utgå, likasom aliuid utur min, nu nedlagda, städse utmärka sig, hvilket den alltI jemt stigande efterfrågan vitsordar, så är det smärtande förrimmea, det begäret att nagsätta och skada i mina våg förvandiat årets exposition till ett exporimentalfält, der någon afundsarm person måtte missbrukat min namnstämpel och gäckat allmänheten. Öfvertygad ati uppgiften icke är grundad, är jag viss att expositionens Hrr föreståndare, som tvifvelsutan hafva sig bekant hvem som inlemnat de mig förkienands alstren, skola finna sig lika myeket intresserade 2f, att offensliggöra dess namn, som jeg att få reda på personen, i och för laga beifran eller lämnande åt föraktet! Månre, ifellofoget icka hårledes från någon industririddare på stället, det icke deriverar ifrån en socken nära Götheborg, dartifrån en medelmåttig vara nog ofta, med min namzstämpel, smygt sig ut ibland allmänheten. Uddevalla d. 2 Sept. 1840. J. Jansson. REA