min son på årets teposition haft några borstar el-
ler penslar inlemnade, och ingen iärer kunna be:
strida, att de alster, som ur hans kompani vark-
stad i det allmänna utgå, likasom aliuid utur min,
nu nedlagda, städse utmärka sig, hvilket den allt- I
jemt stigande efterfrågan vitsordar, så är det smär-
tande förrimmea, det begäret att nagsätta och ska-
da i mina våg förvandiat årets exposition till ett
exporimentalfält, der någon afundsarm person måtte
missbrukat min namnstämpel och gäckat allmänhe-
ten. Öfvertygad ati uppgiften icke är grundad, är
jag viss att expositionens Hrr föreståndare, som
tvifvelsutan hafva sig bekant hvem som inlemnat
de mig förkienands alstren, skola finna sig lika
myeket intresserade 2f, att offensliggöra dess namn,
som jeg att få reda på personen, i och för laga be-
ifran eller lämnande åt föraktet! Månre, ifellofo-
get icka hårledes från någon industririddare på
stället, det icke deriverar ifrån en socken nära Gö-
theborg, dartifrån en medelmåttig vara nog ofta,
med min namzstämpel, smygt sig ut ibland allmän-
heten. Uddevalla d. 2 Sept. 1840.
J. Jansson.
REA