STOCKHOLM den 15 Sept. — I går var åter ett rykte i svang om Stats-rådskombinationer. Det sades nemligen, att förre Presidenten Baron Leyonbutfvud blifvit nämnd till Justitieminister, och i bredd dermed till och med, att Professor Thomas Järta skulle varit i fråga till ecklesiastikportföljen. Den sednare versionen torde väl egentligen uppstått i följd af den förut omnämnda uppgiften i en Tysk tidnings korrespondent-artikel, enligt hvilken Hr Järta jemte sin fader, den bekante förre Statssekreteraren och Landshöfdingen Hans Järta skulle vara medarbetare i Svenska Biet, hvilket likväl nu mera måtte ba upphört, för att döma af den dåliga tonen i den tidningen, serdeles på de sista två månaderna. Hvad Friberre Leyonbufvud angår, så låter det mindre otroligt under en s. k. Allehanda-minister (hvilket icke har afseende på tidningen Dagligt Allehanda). Friherre Leyonhufvud är en man mot hvars karakter och enskilda ställnind intet är att påminna, och som under sitt representantkall vid denna Riksdag vid flere tillfällen visat möderat liberala tänkesätt; huru han kunde begå sig i öfrigt, på förmigans vägnar, derom kunne vi af bristande närmare kännedom om personen, för vår del icke utlåta oss. — Intresset för de offentliga angelägenheterna har för dagen nästan helt och hållet vikit för den bestörtning, som Grosshandlaren Thomas Morsings hastiga död härstädes förorsakat. Det lärer äfven i affårsväg komma att kännas djupt hos en del af börsen, då endast ett pär hus kunde anses stå framför honom i vidsträckta handelsrelationer. Annu i Lördags hade han, i ett sällskap hos en af sina Ståndskamrater, synts vid fullkomlig helsa, samt lika lugn, som vanligt, och bivistat hela eftermiddagens plenum i Borgareståndet.