AR TIMU ROR MIMTe
s- Dernäst bör den vice Konsul, som utaf G:-
neral-kouasul utnänmmnes, ovilkorligen vara en ak-
tif Handlande på den ort, der ban som Konsul
utnämnes, samt förena egenskaperna af redlig
ket; soliditet och lokalkännedom, hvarföruian
han icke kan gagna såsom Konsul för ett fråm-
matide land. Dernäst förtjenar detnoga att ta-
ga i betraktande, att genom den föreslagna re-
formen kommer General-konsulernes makt att
ansenligt tillväxa, och, om de tillika få fön, blif-
va deras tjenster bland de allra beqvämaste och
behagligaste, då de kuranta göromålen ailtio kun-
na skötas antingen af vice Konsuln eller af en
skrifvare eller bokhållare. Det är derföre all-
deles gifvet, att alla de högättade eller gynna-
de, som gerna gå genvägar och ej komma fort
nog på den diplomatiska banan, eller ock vilja
hafva sig en sinekur, skola föröka, så godt de
kunna, att bana sig väg till konsuls-platserna,
och till och med betrakta dem så som ett trapp-
steg, och ej mindre att, om dessa platser komma
under utrikes ministerns tillsättning och inseen-
de, och om ej allvarliga hinder sättas för ett
favorit-system härutinnan, så skall Regeringen
ofta begagna utvägen af dessa platser, för att
gifva brödstyeken åt devuerade, utan afseende
på deras fallenhet för tjensten. Ett nödigt för-
sigtighetsmått emot ett skadligt slöseri härmed
vore kanske således, att föreskrifva vissa pre-
standa af kunskaper och någon examen, så att
t. ex. ingen kunde till Konsul utnämnas, som
ej, utom vanliga humanistiska studier, visade
sig känna nödiga handels kutymer, hokhålleri,
vexel-affärer, kunde föra handels korrespondens,
m. m., samt att bildade handlande företrädes-
vis borde väljas till sådana embeten, emedan
de egentligen angå handels-affärer.
Hvad för öfrigt angår distrikt indelningen,
så, då erfarenbeten bäst torde komma alt visa
hvad serskildt behof deraf kan vara uti länder
med: vidsträcktare kuster, torde väl åt Regerin-
gen böra inrymmas rättighet att efter dess om-
pröfning äfven framdeles deruti göra förändrin-
gar.
2:o Beträffande aflöningen. Ehuru det är M
skäl att söka befordra lindring uti afgilten för
sjöfart: och handel, torde det dock vara tvif-
vel underkastadt, älven af flere skäl än det,
som nyss nämndes, huruvida bestämda löner
af handels- och sjöfartsfonden utgöra en än-
damålsenligare aflöning till en konsul, än en
viss afgift per läst af de fartyg, som utaf dem
klareras. I hbvilketdera fallet som heldst är det
i alla fall bandeln och sjöfarten, som kontribu-
era till medlen, hvilket det ock bör vara. Det
medges visst, att den sammanlagda summan
som Hr von Stahl uträknat eller 33,333 Räår j
46 sk. Hamb. Banko är ganska betydlig, men I
deremot synes afgiften till exzmpel på ett 450)
lästers far!yg, som efter motionärens beräkning!
utgör 40 Rar Hawmb,. Bko eller 40 Rår riks-
gälds icke vara så betungande, att icke den för-!
delen för de sjöfarande, att bafva en person på
fremmåvde ort, som i fall af bebof, är skyldig att ,
biträda med bevakandet af deras tjenst, deraf
uppväger. I alla fall blir det äfven för enl,
sjöfarande mera tillfredsställande, att veta, detl:
en Konsul något erhåller för det besvär, honom
förorsakas, än att möjligen, vid ökade anspråk
på honom, mötas af det svaret, att-ban bar in-
gen ersättving för all det besvär, honom döror-
sakas. Dessu:om, om konsuladafgiften per läst
blef bibehållen, vore det visst billigt att jemk-
ning skedde deruii, så att om ett och samuwa
fartyg flere gånger besökte samma plats på ett l!
år, borde konsuladafgiften den andra gången
utgå endast till hälften, och bvarje påföljande:
gång endast till J;:del, heldst man kan förut-
sälta, att skepparen, såsom då mera hekavt på
stället, lättare kunde bjelpa sig uten Konsulsj!
biträde. l
3:o Betröffande förslaget att Konsulerne bä-
danefter skola komma att lyda under Minvislern
för Utrikes Departementet och ej, som hittills,
under Kommerskollegium. !
Huru denna förändring, i kommercielt afse-
ende, kan blifva gagnande är i sanuing svårt!
att inse. Först och främst begår man derige- 4
nom samma fel, som är så rättvist klandradt i
våra gamla organisatfoner, att alldeles främmande
ämnen sarmanröras under en och samma avuk-
toritet, då bvar och en sådan i stället så myc-
ket som möjligt bör hafva att sköta den gren.
som han bäst förstår. För det andra har Kams
merskollegium de sednare åren med en serde-!
les uppmärksamhet följt konsulatgöromålen och
skaffat många för bandeln gagnavde upplysnin-;
gar, hvilka. lätt och med beredvillighet blifvit!
de handlande meddelade. i
Antingen måste nu Utrikes Departementet hafva 7
ingenting att göra för den egentliga diplomatien,
om det skall medhinna att lika noggrannt följa
dessa konsulatgöromål, eller ock skall det-j
samma tillökas med en serskild syssla för detj
epecieHa ändamålet, medan en bufvudsaklig del;
af Kommerskollegii befattning blir öfverflödig,!
eller ock skola både de diplomatiska och kon- i