quisl-edog0:el:8 för den dagen förut hållna kLalmanaskonfsrensen, hvars reiultater ej gåfvo synner lizen ljusa utsalgter för dem, som längta till hembygden åter, då ännu, utom Konst. U:sk. förslag till reprasantaiion, och förändr. i R. F. m. m., fuano: 3å 400 Bet., som ej varit sill afgörande i Ståndet I föredragna. Tal. framställde derföre, om ej vore bäst at: förstaga de vigiigaste af de 400:2 batänkanden, som utom förra autalet, nu funaos på bordet, och i denna mening instämde Stiåndet med stor pluraliist. Darefter föredrogs ofzannämnda Bankolsgs-förslag, som efier en iång diskussion, hvilten blefve för vidlyftig at här auföra, och som för öfrigt mera vända sig omkring sseciaila dalar af förslaget, än det hela i sllmänhet, blef återremitterad:. Allm. Basvärs och Exzon. Utsk:s Be:. 4 80, om anläggande af lika uniform för kavalleriernai allmänhat, biö!ls utan diskuss!on. Samma Uiskotta betänkende mM 81. om den till Stocsholms Stad vanliga brokajafgiften sysselsatte! derefier an stund, då komminister Dahigren, Biskop Hedren, Prosten Nordhammar och Biskop Holmström tslade för afgiftens bidebållande, såsom väl bahöflig för underhåll af de inrättningar, hvartill den är anslagen; men Lactor Laurenius, Prosten Örnberg, Peofessor Grafström och Prosten Lyth satte rätisenlighaten i fråga, och ansågo stadien själf böra bekosia sådane anläggningar. Bet. återramittarades. Bar. JM 82, förslag. att åtskillige till kyrkorna ingående medel må användas till folkskolor, bifölls. B:t. JG 83. om den Kongl. Theatern, som Utsk, före2lår måte till enckild utarrenderas, samt om anläggande af enskilda theatrar, blef, efser en nog Iiflig öfverläggniog, genom den vid omröstningen öppnade voteringssedela bifallet, med 47 ja mot 46 nej, som voro för återremiss. Nåzra mindre vigiiga betänkanden biföllos dersfier, inuan Siåndet åtskiljdes. BONDESTÅNDET. Plenum den 2 September eftermiddagen. Lig och Exonomitutskottens betänkande JG 6, i anledning af väckta frågor om disposition och fördelsing af häradsa!lmänningerne, deras förvaltving samt jägeristarens upphörande. — Lars Pettersson från Blakinge Län upptog, såsora sitt eget, ot af Gustaf Bernhard Appriqvist från samma Län, som nu var. frånvarande, iolemnadt skriftligt anfö rande, deri ytterligare utvecklades den af Appelqvist i ämne: väckta motion, samt yrkades, att jägeristaten inom Blakinge, såsom obehöflig, måtta dels förafskedes, dela på ludragningsstat uppföras. -— Trysenl! från Östergöthlend förmenada, stt häradsallmänningar borde af häradsboarne få fritt begagnas, och invåBarnes rätt darvid betraktas såsom delsgares 1 ett bolag, der pluraliteten har beslutanderätt, i afseende på sättet att förvalta det, som under bolaget är inbegripet. — Fredrik von Zweigbergk från Skaraborgs Län utbredde sig i en vidlyftig skrift öfver häradsalmänningarnes historia, exligs de anvisningar, som kamerallagfarenbeien i detta sfstende gifvar, och ville dermed bevisa, att eganderätten till härads-: allmänningar eldrig rättsenligt gått till Kronan från: kommunerna, hvadan intet hinder borde finnas för så väl socknesom häradsallmänningars delning; samt Konungens befallningthafvandes och jägeri-j betjeningons bafattzing med dam upphöra. — AnI ders Johnsson i Okna och Nils Gustaf Nilsson från! Östergöthlands, Anders Larsson från Westerås, Anders Andersson och Johannes Andersson från Ska-; raborgs, Erik Jansson och Sahlström från Stockholms, Marmen fråa Upsola, samt Nils Persson. från Södermanlands Län lika med von Zweigbergk och Trsysen. — Henrik Andersson från Örebro Län: delade lika tankar med Utskottet I flera afssenden, men yrkade den högre jägaribetjeningens indragning och rättighet för kommunerna, att sjelfva till-! sätta den lägre skogebetjeningan, samt åberopade sin i ämnet väckta motion. Det föreslagna tilläg-; get vid 27 i 4838 års instruktion ansåg Talaren: hafva anstrykalng af egennytta, och borda danna förblifva oförändrad. TI öfrigt lika med von Zweligbergk. — Nils Persson fråo Övebro Län lika med dem, som yrkat den högre jägeribetjeulngans in-:; dragning; i öfrigt lika med von Zweigbergk. 1 af-! seende på 27 lika med Henrik Andersson. Betänkandet återremitterades. Uian diskusston biföllos Statsutskottets betänkanden JG 276, 278, 279, 280, 281, 2892, 285, 284, 285 och 286. Emot beslutet, i afseende på betänkandet A4 281, angående ersättning till Rotebållarge inom Kållands Häred, för vägrad utsyning å kronopsrken Rådaås, anmälde von Zweigbergk teservation. — Loeogutskottets betänkande J4 104 til! och med 441 biföllos. — Likaledes Ekonomiutskottets JA 94 till och med 98. — Statsoch Ekonomiutskottens utlåtande JM 42 afslogs, M 47 lades till handlingarna; hvaremot JM 43, 44, 45, 46, 18, 49, 20 och 91 biföllos, allt utan diskussion. — Bevillningsoch Ekonomiutskottens utlåtande JM 4 blef äfven bifallet. — Bankoutskottets utlåtands JG 65 !ades till handlingarne. Vidare förekom Statsuiskottets utlåtande JM 287, i anledning af Professoren Geijers motion om ett serskildt vikarie-arfvode för Adjunkten i bistorien vid Upsala Universitet, så länge hen för Motionåren ombesörjer examina och tentamina. Hans Jansson från Elfsborgs Län yrkade bifsll till Utskottets tillstyrkan, att å allmänna indrogBingssteaten må för Adjunkten i historian vid Upsala Universitet uppföras ett årligt arfvode af 400 Rdr, så läcge han för Professor Geijer vikarierar, men ansåg detta anslag böra bestämmas endast till nästa Riksdag, då kommande Ständer blefvo i tillfälle att bedöma, om det än ytterligare bords fortfara. — I samma syftning yttrada sig Vicetalmannen Per Eriksson och Johan Erik Jansson från Wermland, m. fl. — Anders Andersson och Fredrik von Zweigbergk från Skaraborgs Län yttrade sig deremot för afslag, och ville minnas, att Professor Geijer redan hade ett årligt honorarium för fortsättande af svenska folkets historia, samt ensågo honom böra sjoif löna sin Vikarie, i fsll han någon längre tid erhåller ledighet från sitt inne hafvande professorsembete vid Upsala Universitet. — Denna mening delades af Henrik Andersson från Örebro, Peter Gabrielsson från Kronebergs, Jöns Ersson från Wermlands, Erik Persson från Gefleborgs, Lars Pettersson från Blekinge, Nils JeppsAM fa AE tt os j Ä j j l L f j -mA AR ÄLL LR