Article Image
en egen socken, få hafva egen fattigförsörjning Vid de orden: ader de äro skattskrifnan, borde til läggas: clagligon erkände; ty utom det att kom munerna få aflägsna från sig dem de ej erkänna kan fri inoch utflytsning ej ega rum. AÅrbetsin rättningar böra eljest användas, och de derifrå: besparade penningar i sparbank nedsättas, hvarför: länsstyrelserna böra uppgifra i orten gängse jocl mest passande? arbetssysselsättningar, så att vid in träffande behof kan föranstaltas. Att en moder e får undandraga sig sitt barn, bör väl af några per soner tillsas. Fattigas qvarhållande, när de tigga kunna svårligen låta sig göra. Beträffande kom munalpersoners äskade närvaro vid skattskrifnin gen, upplyste Talaren, att så nu sker, då fattigföre ståndaren är tillstädes. Begärde återremiss. Prcosten Örnberg ansåg fri inoch utflyttning vara riktig, så vida skyddandet för obehörige per soner dermed kan iakttagas. Vistas nu en persor i flare socknar, ja län, så tords blifva svårt at afgöra, hvar han slutligsn, efter som det yrkats bör bafva fattigvård. Arbetsinrättningar voro vis serligen nyttiga och borde af hvarje kommun an. ordnas. Biskop Heurlin insåg, att Utskottet hafi ett svår! problem att lösa, då fattigförsörjningen numera e är hvad den fordom varit, utan alltmera utsträc kes och blir en polisanstalt. I sådant förhållande bör Pastor befrias från att vara ordförande, och en kontrollerande makt i stället honom uppdragas Behofvet, upplyste Talaren, vore verkligen mindre än som öfverklagas; arbetsföranstaltanden kunds e heller i flere orter låta verkställa sig. Batänkan det vore för närvarande kanske det bästa; men Ta: laren befarade, att det vid nästa Riksdag skall vissa nya behof; ty förr än lättare arbetsförtjenst bere des, skall fattigvården ej ezga bestånd. I stad bör ej fianas mer än en fattigvårdsinrättning. Biskor Holmström, P:ostarna Säve och Lindmark instämde. Statsrådet Poppius ansåg statens mellankoms nödvändig, och, om späårrningssjstemet skall bibe. hållas, att det måtte blifva så lindrigt som möj. ligt. Några andra Talare yttrade sig äfven, tilläggando några anmärkningar; men voro i det hela belåtne med hvad Utskottet åtgjort. Betänkandet blef återremitteradt. Derefter förekom samma Utskotts betänkande JM 5, om delning af skogsallmänningar, som af Prosten Östberg med värma omfattades, serdeles på grund deraf, att hvad som står under statens vård merendels skötes mindre väl än det, som åt den enskilde är öfverlemnadt; hvarföre intet skäl! vore att hindra häraderna ifrån att komma i besittning af allmänningarne. Begärde återremiss. Deruti instämde Doktor Björkman. Professor Geijer ville också att hvar skulle få sin andel; delade för öfrigt, såsom flere af Ståndet, den i Hr Kremers reservation yttrade åsigten. Lektor Laurcnius ansåg nära belägne hemman böra hafva full dispositionsrätt, och att eljest vid utsyningar häradsombud borde tillstädesvara, emedan af skogsbetjeningen annat fall berodde den enas gynnande framför den andra. En kontrollerande härads auktoritet önska1es äfven af Biskop Agardh, som anmärkte den vanligen i afseende på sådane skogar hyllade satjen: atar ej jag, så tar en annan. Prosten AhlJvist litade ej mycket på jägeribetjeningen, men upplyste också, att efter delningen på Öland hade kogarne der försvunnit; af hvilken orsak flsre af ståndet, bland dem Prosten Sandberg, önskade, att taten måtte bibehållas vid rättigheten att vårda fterkommandes rätt. Inskränkning i betningstilen, som föreslås, fann Doktor Björkman orimlig; y skall man ej på allmänningarne få beta före d. . Juni, så kan gerna: tillämpas ordspråket: akon lör, medan gräset vexers. Betänkandet återremiterades. StatsUtskottets utlåtande7 M 260, om Hr af Uhrs vensionsansökning, företogsiderpå, och blef Utskotets afslag bifallet. Betänkandet MM 265 om ett pharmaceutiskt intitut var en stund under öfverläggning, och afjordes vid sedan företagen omröstning, med 48 öster emot 8, att Ståndet beviljar till dess inrätande 1,500 Rdr, med vilkor att Apothekare-socieen bekostar hvad derutöfver erfordras. De åtta oro för U:skottets förslag. STOCKHOLM den 7 Sept

7 september 1840, sida 2

Thumbnail