NR PYK a Rn — PT Hartmansdorf, att omvex:a med att ömsom trötta Huset och ömsom u-pväcka den muaterbet som dess spetsiga anmärkningar någon gåosg kunde föranleda, så beklagade hen sig icke öfver bristen på denna förmåga, ty det vore osäkert, om han kunds använda den med eit fog som bshöfdes i anseende till Hr von Hartmansdorffs nog egna framställoinger. Förklarade för öfrigt, att hsn i ansesbde till! des blifvande resutatet, heit och hållet instämde 1 den åsigt Grefve F.ölich yttrat. I afseende på frå gan om tidningsartiteln, instämde han med dem, som trodde saken icke tillhöra Husets bedömande. : Hr Lefren, Johan Pehr. Han bade Icke ämnat del:azga i denna diskussion, men några sardetes djuat skakande målningar i sista plenum hide fören!edt honom att göra nägra allmänna framställningar. Amnaade hvarken klandra eller ifrigt försvara det så kallade systemet. Asåg egentligen att upplysa frågan från en synpunkt, som histills icte varit vidrörd, och forsfor derefter såtunda: aHär talas om elt system, här klandras detta system. Mice Herrar! finnes det blott ell system? Jag her upptäckt två. Dat är det hittilis ovidrörda systercet, som jeg ville karakterisera, för att deraf drega några enkla slutsatser, med hänseenda till det klandrade systemet. Det år nära lika gammalt som vårt stats skick, nära lika gammalt som oppositionens system. Jag gör, som j:g förmensar, oppositionen rättvise, då jag tillräknar hecna ett system; det kommer troligen att visa sig, att icka någon serdeles konseqvens deri kommit i fråga, men jag vill först försöka en kort framställning om deatta s8ystem3 natur och egentliga färg. Vi minnes nog i mänga afseenden med saknad en här allmänt vördad, redan hädsngången ledamot, en bland da verk sammeaste och aktningsvärdaste ef detta Hus; jag har delat med honom äsigter i finansfrågor, jag har vördat honom som en ledare i dam och berj icke att förebrå mig att ensidigt hafva delagit i de ärender, deri jeg af honom kunnat upplysas; jeg har sökt följa honom, erkännande hans förtjänster, men jog har icke kunnat följa honom 1 fråga om bedömandet af vårt statsskick och det system af opposition, hvarför han ställt sig i spetsen, isynnerhet vid 4815 och 4818 årens Riksdagar, — jag menar den värde Grefve von Schwoarin. Det var han, som här första gången uppträdde med den sats, att Sverigas var genom sin konstitution ungefärligen på serama punkt som England. Dot är nogsamt kändt, att han hade en stor förkärlek för den engelska statsförfattningen, och det är likaledes nogsamt bekant, att han sträckte den ända derbän, att ban trodde den engelska formes vara nedlagd i våra grundlagar. Det är derifrån, Mine Herrar, som oppositionen bestämdt daterar sig. Datta system har gått ut på att bovisa i ord, ochi så långt möjligt varit, i handling, att Sverige egde! redan ett ministerielt system, nemligen ett ministerielt styrelsasätt, der ministrarne ega fullständig politisk myndighet, jemte den adminisirativa mekten. Ur denna synpunk: har regeringsmekiens mot: stånd mot detta system blifvit besiämdt. Det är! detta motstånd, Mine Herrar, mot oppositionens system, (ett system, icke grundadt på våra grundJagar, hvilket man länge framställt och hva:i man slutligen lyckats, som vore Regeringen stadd gå en väg att icke vilja följa grundlagarne, utan styra e-j mot desamma), som Regeringen mäst iskttaga, ehuru Svenska folkets senhet att icke vilja mycket bastigt låta påbörda sig tänkesätt, har gjort, att det åtgzått nära ett fjerdedels sekel, innan vi kommit på den punkt, der vi oss nu befione. Mången är, genom de degliga ropen om bristande system hos styrelsen, redan, om icke öfvertygad, åtmin-! stone öfvertalad att tro, att här blifvit styrdt tvärtemot grundlagarne; detta sätt att gangrensra, att kasta en kräfta i djupet af folkets tänkesätt, bar utgjort oppositionens system. Genom detta förbållande har styrelsen blifvit föranledd att ställa sig på försvarssidan, och all den overksamhet, all den oförmåga man förebrår styrelsen att åstadkomma landets utveckling i hvarje af adminisiratiocens utgreniagar har sin gruad i det defensiva läge, hvaruti Regeringen blifvit kastad. Dess förnämsta pligt har varit att styra efter grundlagen, men då man det ej velat, fordrar billigheten, att äfven den omständighoten isakttages. Att detta icke är en fiktion ef mig, utan att denna plan verkligen finnes, skall jag be att få bevisa genom en autoritt, som kansko icke är så alldeles jäfvad af dem, som äro af motsatia tänkesätt med mig. Vi påmiane oss, att inom detta Hus varit många strider emellan oppositionen och Konungens Rådgifvare, vi påminna oss, att 4 I Regeringsformen, der det så kallade allenastyrandet förekommer, utgjort ett af hufvudmomenten för dessa strider, vi påminne oss detta, säger jag, ganska lifligen, och j2g ber att få läsa upp en kort framställning från en autorit och att Ridderskapet och Adeln med tålamod vill åhöra mig på ett par minuter. aDe fleste af våra läsare erinre sig utan tvifvel ett uttryck om adet konstilutionella lifvets första menlösa dagarn, etc. etc. (Tal. uppläste härefter den artikel ur Afionbladet för år 1837, som redan, tillika med svar på Hr L:s! artikel, meddelades i sistl. Juli månad). I aMine Herrar! Som det skullo synas att det va-! ris en sf den ministeriella sidans försvarare, sor skrifvit dette, som här öppet erkänner, stt oppositionen bjudit till att i grundlagen lägga annat än hvad deri ligger och att den så kallade ministören baft rätt, hvem är då denna autorit? Jo, Afion-:! bladst den 23 Oktober 1837. — Men hör nu huru; likgiltigt det är för dem, som uppfostra tänkesätten för dagen, att vara konseqventa; det vore lik-; väl skäl att någon aktning för konseqvens och en: bestämd öfvertygelse egde rum, men att den enn dagen hafva en tanka i de slora grundsatserne för 4 gtatens styrelse och en ännan dag hafva en annan: och predika dessa grundsatsers tillämplighet, än på i ott sätt och än på ett annat, för en menighet, som: fordrar att man ärligt går tillväga med dess poli-; tiska uppfostran, förklarar den djupa smärta jag alltid gifver tillkänna, då fråga är om tidningarne. Jag hatar icke tryckfriheten, men jag erfar diup: smärta då man förvillar med ljuset som är gifvet att lysa med.n (Forts. följer.) ———EKDRERNRURA Rn UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. -BankoUtsk. wutl. J4 55, öfver väckt fråga om bes