NR PYK a Rn — PT
Hartmansdorf, att omvex:a med att ömsom trötta
Huset och ömsom u-pväcka den muaterbet som
dess spetsiga anmärkningar någon gåosg kunde för-
anleda, så beklagade hen sig icke öfver bristen på
denna förmåga, ty det vore osäkert, om han kunds
använda den med eit fog som bshöfdes i anseende
till Hr von Hartmansdorffs nog egna framställoin-
ger. Förklarade för öfrigt, att hsn i ansesbde till!
des blifvande resutatet, heit och hållet instämde 1
den åsigt Grefve F.ölich yttrat. I afseende på frå
gan om tidningsartiteln, instämde han med dem,
som trodde saken icke tillhöra Husets bedömande. :
Hr Lefren, Johan Pehr. Han bade Icke ämnat
del:azga i denna diskussion, men några sardetes djuat
skakande målningar i sista plenum hide fören!edt
honom att göra nägra allmänna framställningar.
Amnaade hvarken klandra eller ifrigt försvara det
så kallade systemet. Asåg egentligen att upplysa
frågan från en synpunkt, som histills icte varit vid-
rörd, och forsfor derefter såtunda: aHär talas om
elt system, här klandras detta system. Mice Her-
rar! finnes det blott ell system? Jag her upptäckt
två. Dat är det hittilis ovidrörda systercet, som
jeg ville karakterisera, för att deraf drega några
enkla slutsatser, med hänseenda till det klandrade
systemet. Det år nära lika gammalt som vårt stats
skick, nära lika gammalt som oppositionens sy-
stem. Jag gör, som j:g förmensar, oppositionen
rättvise, då jag tillräknar hecna ett system; det
kommer troligen att visa sig, att icka någon ser-
deles konseqvens deri kommit i fråga, men jag vill
först försöka en kort framställning om deatta s8y-
stem3 natur och egentliga färg. Vi minnes nog i
mänga afseenden med saknad en här allmänt vör-
dad, redan hädsngången ledamot, en bland da verk
sammeaste och aktningsvärdaste ef detta Hus; jag
har delat med honom äsigter i finansfrågor, jag
har vördat honom som en ledare i dam och berj
icke att förebrå mig att ensidigt hafva delagit i
de ärender, deri jeg af honom kunnat upplysas;
jeg har sökt följa honom, erkännande hans för-
tjänster, men jog har icke kunnat följa honom 1
fråga om bedömandet af vårt statsskick och det
system af opposition, hvarför han ställt sig i spet-
sen, isynnerhet vid 4815 och 4818 årens Riksda-
gar, — jag menar den värde Grefve von Schwoarin.
Det var han, som här första gången uppträdde med
den sats, att Sverigas var genom sin konstitution
ungefärligen på serama punkt som England. Dot
är nogsamt kändt, att han hade en stor förkärlek
för den engelska statsförfattningen, och det är li-
kaledes nogsamt bekant, att han sträckte den ända
derbän, att ban trodde den engelska formes vara
nedlagd i våra grundlagar. Det är derifrån, Mine
Herrar, som oppositionen bestämdt daterar sig.
Datta system har gått ut på att bovisa i ord, ochi
så långt möjligt varit, i handling, att Sverige egde!
redan ett ministerielt system, nemligen ett mini-
sterielt styrelsasätt, der ministrarne ega fullständig
politisk myndighet, jemte den adminisirativa mek-
ten. Ur denna synpunk: har regeringsmekiens mot:
stånd mot detta system blifvit besiämdt. Det är!
detta motstånd, Mine Herrar, mot oppositionens
system, (ett system, icke grundadt på våra grund-
Jagar, hvilket man länge framställt och hva:i man
slutligen lyckats, som vore Regeringen stadd gå en
väg att icke vilja följa grundlagarne, utan styra e-j
mot desamma), som Regeringen mäst iskttaga, e-
huru Svenska folkets senhet att icke vilja mycket
bastigt låta påbörda sig tänkesätt, har gjort, att
det åtgzått nära ett fjerdedels sekel, innan vi kom-
mit på den punkt, der vi oss nu befione. Mången
är, genom de degliga ropen om bristande system
hos styrelsen, redan, om icke öfvertygad, åtmin-!
stone öfvertalad att tro, att här blifvit styrdt tvärt-
emot grundlagarne; detta sätt att gangrensra, att
kasta en kräfta i djupet af folkets tänkesätt, bar
utgjort oppositionens system. Genom detta förbål-
lande har styrelsen blifvit föranledd att ställa sig
på försvarssidan, och all den overksamhet, all den
oförmåga man förebrår styrelsen att åstadkomma
landets utveckling i hvarje af adminisiratiocens ut-
greniagar har sin gruad i det defensiva läge, hvar-
uti Regeringen blifvit kastad. Dess förnämsta pligt
har varit att styra efter grundlagen, men då man
det ej velat, fordrar billigheten, att äfven den om-
ständighoten isakttages. Att detta icke är en fiktion
ef mig, utan att denna plan verkligen finnes, skall
jag be att få bevisa genom en autoritt, som kan-
sko icke är så alldeles jäfvad af dem, som äro af
motsatia tänkesätt med mig. Vi påmiane oss, att
inom detta Hus varit många strider emellan op-
positionen och Konungens Rådgifvare, vi påminna
oss, att 4 I Regeringsformen, der det så kallade
allenastyrandet förekommer, utgjort ett af hufvud-
momenten för dessa strider, vi påminne oss detta,
säger jag, ganska lifligen, och j2g ber att få läsa
upp en kort framställning från en autorit och att
Ridderskapet och Adeln med tålamod vill åhöra
mig på ett par minuter. aDe fleste af våra läsare
erinre sig utan tvifvel ett uttryck om adet konsti-
lutionella lifvets första menlösa dagarn, etc. etc.
(Tal. uppläste härefter den artikel ur Afionbladet
för år 1837, som redan, tillika med svar på Hr L:s!
artikel, meddelades i sistl. Juli månad). I
aMine Herrar! Som det skullo synas att det va-!
ris en sf den ministeriella sidans försvarare, sor
skrifvit dette, som här öppet erkänner, stt opposi-
tionen bjudit till att i grundlagen lägga annat än
hvad deri ligger och att den så kallade ministören
baft rätt, hvem är då denna autorit? Jo, Afion-:!
bladst den 23 Oktober 1837. — Men hör nu huru;
likgiltigt det är för dem, som uppfostra tänkesät-
ten för dagen, att vara konseqventa; det vore lik-;
väl skäl att någon aktning för konseqvens och en:
bestämd öfvertygelse egde rum, men att den enn
dagen hafva en tanka i de slora grundsatserne för 4
gtatens styrelse och en ännan dag hafva en annan:
och predika dessa grundsatsers tillämplighet, än på i
ott sätt och än på ett annat, för en menighet, som:
fordrar att man ärligt går tillväga med dess poli-;
tiska uppfostran, förklarar den djupa smärta jag
alltid gifver tillkänna, då fråga är om tidningarne.
Jag hatar icke tryckfriheten, men jag erfar diup:
smärta då man förvillar med ljuset som är gifvet
att lysa med.n (Forts. följer.)
———EKDRERNRURA Rn
UTSKOTTS-BETÄNKANDEN.
-BankoUtsk. wutl. J4 55, öfver väckt fråga om bes