och nödvändighet, som den annars allieles skulle
sakna. — Vi boppas likväl, att sådane perso.
ners försök må stranda mot representanternes
redan i Utskottet så väl ådagslagda bemödan.
den för vinnandet af ett för det allmänna gyn-
samt resultat. i
— KANN
— En af Augsburger Allgemeinc Zeilungs
korrespondenter här i Stockbolm yttrar sig i
ett bref af dan 34 Juli på följande sätt om nu-
varande ministeriella kris härstädes:
aMan talar här om ingenting annat än den
nya ministerens fall, så oväntadt för den stora
ailmänheten, och afvaktar med spänd förväntan
de ting, som komma skola. Förhållandet är
icke här såsom i England eller Frankrike, der
man nästan kan beräkna en ministers lefuads-
dagar; sakerna bedrifvas här, i trots af Ritsda-
gen, ännu alltid i hemlighet; den offentliga Riks-
dagen afgör ingenting, men väl Utskotien, och
dessa låta åtminstene icke stöta i trumpeten
om sina hemliza bevekelsegrunder. I allmän-
het kan man icke säga någontiag annual om mi-
nisteren, än att den var det gamla hofpartiet
i hög grad misshbaglig, och ingalunda tillfreds-
ställde oppositionen och dess fordringar; den
föll således, emedan den icke understöddes från
någondera sidan, Det torde vara svårt för en
oinvigd, att bedöma huru saken specielt gått
till; imedlertid kommer man alltid under fund
med en och annan omständigbet, hvaraf man
vidare kan draga sina slutsatser. Förliden Mån-
dag hölls en konselj, som räckte ganska länge,
och efter hvilken, såsom det synes, Grefve Posse
och Friherre Sijerneld ingåfvo sina afskedsan-
sökningar. Närmaste anledningen var väl utan
tvifvel Statsutskottets nyss förut fattade beslut
i en fråga, den ministrarne kunde tyda per-
sonligen på sig, nämligen frågan om ett årligt
anslag i 4000 Rdr, såsom ersättning för fe-
lande ministerboteler. Imedlertid var väl be-
slutet, åtminstone Grefve Posses, redan sedan
längre tid tillbaka faitadt, ty man behandlade
ministrarae vid hofvet, i synnerbet under sad-
naste tiden, med en studerad missaktning;
derjemte hade de redan någon tid förut för-
derfvat sina aktier hos oppositionen, derige-
nom att de ledde valet på Biddarhuset till
ledamöter af förstärkta Statsutskottet på ett
sådant sätt, att blott regeringens folk och
hofmän blefvo invalde. Det gamla hofpartiet
hade lockat dem dertill, och sedan mivistrar-
ne gjort detsamma denna tjenst, begagnade
man sig deraf, för att blifva dem qvitt. Svag-
het och obeslutsamhet utmärkte alltså ministe-
rens bana, och omständigheterne, så skenbart
lugna de också se ut, äro icke af den beskaf-
fenhet, att de längre kunde upprätthålla en dy-
lik ministere. Då man i Borgare- och Bonde-
stånden offentligen förklarar, catt i Sverige hvar
och en är öfvertygad att Adelns ståndpunkt i
samhället utgör förnämsta hindret emot natio-
nens lycka,, så måste man antingen tro på så-
dana herrskande åsigter, eller ock, om man an-
ser dem för oriktiga och förtidiga, med kraft
uppträda emot dem. Det nu anförda stället
är bemtadt ur ett tal af Hr Petre i Borgare-
ståndet, i anledning af frågan om en represen-
tationsförändring, hvarvid han rakt fram hänvi-
sar på Norska konstitutionen, såsom den, med
några modifikationer, för Sverige bästa, emedan
Adeln måste sammansmälta med det öfriga fol-
ket, likasom i Norge. Att detta är den herr-
skande åsigten i Borgareståndet och i det ännu
vida mera betydande Bondeståndet, behjöfverin-
tet bevis; men att hofpartiet af alla krafter spjer-
par deremot, är naturligt. Man bar starka skäl
till den förmodan, att detta parti har sia ko-
ryf Hr von Hartmansdorff ia petto såsom mi-
nister; åtminstone synes den eftergifvenhet för
hans vilja, som visar sig på Riddzrbuset, tyda
derpå; äfven Hr Nerman fortfar att vistas här
utan någon allmänt känd orsak; dessa båda Her-
rar kunna väl således anses för stödjepelarne i
den blifvande ministeren, hvilken skulle kunna
kallas en ny ministere Polignac. Blott i:en punkt
baltar jemförelsen: dessa båda män äro nemligen
starkare och hårdare naturer än Pulignac; men
deras utnämnande skulle jemförelsevis här göra
samma intryck, som Polignacs utnämning gjor-
de i Paris; ty man skulle dermed blott förkun-
na, att man ämnade hårdnackadt fortfara med
samma system, som hittills. Grefve Brahes
namn, hvilket också nämnes, skulle sätta kro-
nan på en dylik åtgärd.n
— I Calmar Läns och Ölands Tidning, som
med dagens post hitkommit, läses följande:
Hr Doktorn och Biskopen har, i likhet med åt-
skillige andra från Riksdagen till sina hemorter
återresta äldre embetsmån af bepröfvad trobet, fått
anmening att ånyo begifva sig till Riksmötet. —
Nu lärer väl stridens afgörande ögonblick vara ia-
ne, efter gamla gardet skall fram.
M—S——— —
— Den musikälskande allmänheten får om
Thborsdag tillfälle att göra bekantskap med en
sanska utmärkt talang. Hr Ferdinand Schiller,