RU TUE AV VLERPAVE a UREA vVvvVv28? Jal. HUCH TIRS isia Riksdag så mycket omtvisiade .Sjuttiotvåar, synes vafva legai vederbörande så i hågen, att de nu met SiälsRådet gjorde anenärkulngar blifvit jemnt 72. Detta KontitutionsUisko tet bar. åtminstone icka i saker af någon vetydenhet, sett genom fingret med rårgifsarne, och såedes icke I:kna: föregående Riksdagars Konstits Uiskt, om icke gjort några anmärkaingar emot dem Jag bögrätar således närvarande Konstitutions Uskowuet för dess nit och oväld; men vid närmare betraktande af des: menorial, beli n-s detsem na endast utgöra et reg ster öfver anwärkningarve Jaz hade dock trott, att Utskoitet, avlednisg af desse, bordt bestämdt yura sig. huravida frey Utskottets omdö ne Råidgfvarneiaktagit Rikets sannskyid ga bästa eller icke: men då sådant icke skett, instämmer jag uti de här förut afgifoe så väl skiiftiiga som mundidiga aoföranden, och yrkar återremiss ef memosialet.n Stephens Andersson från Stockbolms län föraade sig med Anders Andersson. Johan Jakob Rutberg från Norrhotien: eXonstitotionsU:skoriet har, pag. 3, förtlarat, av det enligt 07 ReueringsFormen snmärkt de rådslag om allmäna mät och steg, deri Rikets sanoskvldiga nytta icke blifiit af föredraganderne och Stats Rådets jedasöter isktageo; och cerefter uppräknat ej mindre än 79 annärkningspuniter. Jag skulle derföre tro, au 8 åsdet, tan Hterrewiss af forevarandas memorial va geresttunle fauna sitt beslut; men om återremiss snses nödig får ag tillkännagifra, ati jag nu, likasom jag förut gjort, intämmer I Friherre Kentzows, memorl:lst föjasiga, reervation Anders Jonsson från Okna i Östergötbland förejade sig wi hvad Nils Persson från Södermanland ywutrat. Bengt Gudmundsson fråa Halland: ähara jag örut sk.ftligen yttrat mig, kan jag deck ej underlåa att Du bfoga den muntliga anmärkning, att jar aner det stridande mot 56 RogeringsFormen, at Ut;toitet underlåtit medde!a bestämdt utlåtande öfver Rådsifvarnes åtgärder HBonstitutionsUtskottet står under samma kategori som ala öfriga Utskott, och bör derföre, ika med desse, meddela sitt yttrande i sla frågor, som kommit under dess handläggning. Att återrem tiera meömoria et är derföre nödvändigt, på det U:sk. må komma vilifälie att afgifva ett definitift utlåtande, buruvida det anser, avl Rikseus Ständer böra hos Kongl Maj:t göra avdersånig bemställsn om någon Rådgifvares endtlediganle från sin plats eller icke. De gjorde anmärkningar synas gifva tillräckiige meteriaker för tillstyrkande af en sådan hemställan. I sfeende på fo men för det utlåtante, Utskouet sålunda komme att afgfra, förenar j:g mig med Anders Nilsson från Östergöttland Gust. Berah. Appelqvist från Bekinge samt Per Jönsson och Christen Anderssons från Sk.ne instämde uti Bevgt Gudmundssonrs förestående yttrande; hvarefter den sstnäxg nde tillade: Maa säzer, alt ingen i Grundlzgen berätlvgsr O skoctet till est sl.kt omdömr. Deremor vil jag anmärka atv icke beller något Grundlagsstadgsode förbjuder sådant, och at, enligt 12 dosareregeln, då bestämd lag saknas. man bör rävta sig ef er lagens anda och den mening, lagstiftaren bade, när lagen nedskrefs Hans Jansson frin Elfsborgs län: Nils Persson från Södermanland bar redan upplyst. att då förevarande memorial i Uiskotiet justerades, en längre dubett föreföll, buruvida Utskouei bo:de meddela något d;fAnitft omdöme öfver de gjorde anmärkningar, eller icke. Jag yttrade mig då, såsom min reseivaion visar; men plura!ite:en som Urskottet ansåg detsamma på grund sf 407 RegeringsFormen icke berättigadt till sikt omdösse, utan trodde, det Ständerna, med arlednisg af anm:rkningarne, utan något Aillstyrkande från Utskottet, kunde ingå till Kongl. Maj:t med den underdåniga hemställan hvartill de fönno sig befogade: men då, erligt 44 Riksdags-Ordningen, Utskottens yttranden uti alla allmänna frågor böra föregå Riksens Stiänders beslat, avser jag äfven ett sådant ytirande i värverande fall böra af KonstitutionsUtskottet afgifvas; och detta är grunden, hvarför jag yrkat. och nu yrkar återremss af memoriaiet Med Hans Jansson instäxde Olaus Eriksson från Görheborgs och Bohus lär, Sven Issksson från Ötand och Lars Larsson trån Örebro län. Johan Fredrik Dahllöf från Eifsborgs län: Äfven jag bembär min skyldiga tacksam hetsgärd, icke allsnast åt den af fosteritndsk anda Ifrade majoriteten inom KonstitutionsUtskottet. utan äfven åt de flere af mine medbröder inom detta Slånd, som i sine så väl skriftlige som mundilige anforsncen förråct en lika anda. Sann:gen af de mot Styrelse-å gärderne gjorde enmärkningse kan icke bestridas; och jag frågar då, om någon fosterJändsvän kan säga, att desse män, som delt, git i Statens styrelse, äro fosterländskt sinzade? Det. som en gång är svart, kan icke blifva britt. — Men nu äro lagsrne stifiade, för ast efier!efras. så aut den, som försett sig äfven säste straffas Kosstitutions-Utskouets för: värande memorial gillar jeg, utom i det afseende, hvaruti kerremiss redan är begärd, och i hviiken begäran jag således instämt mer. Med Oshlöfförenade sig An ders Göransson frin Stora Kopparbergs län. Mats Persson, från Stockholms län: Jag måste bekänna min uppriktiga aktning och tacksamhet mot KonstitutionsUtsk., för dess ådagalagda nit och osvsrda möda. Åminstone vid 1840 års riksdag ser men, att detta U.skott gått sn bana rätt fram, såsom sig bordt: men ehuru dess anmärkningar mot Styrelsen stigit till det betydliga antal af 72, hede jag dock önskat ännu en tillökning i detta antal!, så au de blifvit 73 KonstututionsUtskottet har nemligen förbisett ett mål, hvars utgång baft ett icke ringa inflytande på nationens sjöfart, och uti hvilket Rådgifvarne icke synas hafva tillhandagått med viguiga tillstyrkanden. Förhållandet är i korthet följande: Från uråldriga tider har det varit hvar och en ti:låtet att, utan någon afgit, idiasiöfart i Bottniska viken: men i sed-nare ticer har det blifvit stadgadt, att man derstädes måsie begagna lots, antingen man behöfver den eller ej, och sit Om en sådan icte begagnas, man gör sig skyldig till bäter, och skall i alla fall betala lotspennirgar. — Jag blef sjelf år 2836 anklagad för underlåtardet att nyuja lots vid ett vilifälle, då sådan ej sar 2f nöden, samt falldes wid första instansen till 412 Rdr böter, från bvilka jag dock befriades i Hofrätten. Det ligger för öppen dag, att en sådan pålaga är orättvis och kännes så mycket. mera tryckande, som sjöfarten desswom är förenad med en mängd dryga utgifter. Btäderne Gefle, Söderbamn, Umeå, Luleå och alla de norra landsorterne intommo derföre år 1857 till Kongl. Maj:t med underdånig ansökan om hefrielse från detta onus: men ansökningen blef afslagen, då den, efier att hsfva i 40 månader hvilat på Stal Sekreteraren Grips dombyllor, änduligen förekom i Statsrådet. — Nu kan ;.ågon ändring härutisnan icke mera ske, utan man får taga saken sädan den är; men åtminstone för mig synas vederbörande icke hafva i berörde afseende gifvit riktiga råd, eller velat gå folkets önskningar till mötes, i hvilken hämdelse resultatet troligen. blifvit helt annorlunda. — Jag skulle önska, att Konstitatiors-Utskotttet kunde finna rätt på denna sak och öfverväga dess beskaffenhet, i händelse memorialet varder dit återremitteradt , hvilket äfven jag yrkar och förenar mig i öfrigt med Sahlström Anders Anderson från Skaraborgs län: Då jag sist hade ordet, var änsu ingen, som talat för bifall af memecerialet För min dei tror jag det icke gå an, att Ständerne, i anledning af anmärkvingarse, göra någor hemställan hos Kongl. Maj:t, innan Utskottet fallt ett 89nerelt omdöme öfver Rådgifvarnes handlingssätt; och till ett sådant omdöme anser jag Utskottet destomera oförhindgadi, som slikt icke uti 407 S Regerings-Formen är 8