RU TUE AV VLERPAVE a UREA vVvvVv28? Jal. HUCH TIRS
isia Riksdag så mycket omtvisiade .Sjuttiotvåar, synes
vafva legai vederbörande så i hågen, att de nu met Siäls-
Rådet gjorde anenärkulngar blifvit jemnt 72. Detta Kon-
titutions- Uisko tet bar. åtminstone icka i saker af någon
vetydenhet, sett genom fingret med rårgifsarne, och så-
edes icke I:kna: föregående Riksdagars Konstits Uiskt,
om icke gjort några anmärkaingar emot dem Jag bög-
rätar således närvarande Konstitutions Uskowuet för dess
nit och oväld; men vid närmare betraktande af des: me-
norial, beli n-s detsem na endast utgöra et reg ster öf-
ver anwärkningarve Jaz hade dock trott, att Utskoitet,
avlednisg af desse, bordt bestämdt yura sig. huravida
frey Utskottets omdö ne Råidgfvarneiaktagit Rikets sann-
skyid ga bästa eller icke: men då sådant icke skett, in-
stämmer jag uti de här förut afgifoe så väl skiiftiiga som
mundidiga aoföranden, och yrkar återremiss ef memosialet.n
Stephens Andersson från Stockbolms län föra-
ade sig med Anders Andersson.
Johan Jakob Rutberg från Norrhotien: eXon-
stitotions- U:skoriet har, pag. 3, förtlarat, av det enligt
07 Reuerings- Formen snmärkt de rådslag om allmän-
a mät och steg, deri Rikets sanoskvldiga nytta icke
blifiit af föredraganderne och Stats Rådets jedasöter i-
sktageo; och cerefter uppräknat ej mindre än 79 an-
närkningspuniter. Jag skulle derföre tro, au 8 åsdet,
tan Hterrewiss af forevarandas memorial va geresttun-
le fauna sitt beslut; men om återremiss snses nödig får
ag tillkännagifra, ati jag nu, likasom jag förut gjort, in-
tämmer I Friherre Kentzows, memorl:lst föjasiga, re-
ervation
Anders Jonsson från Okna i Östergötbland före-
jade sig wi hvad Nils Persson från Södermanland ywutrat.
Bengt Gudmundsson fråa Halland: ähara jag
örut sk.ftligen yttrat mig, kan jag deck ej underlå-
a att Du bfoga den muntliga anmärkning, att jar an-
er det stridande mot 56 Rogerings- Formen, at Ut-
;toitet underlåtit medde!a bestämdt utlåtande öfver Råd-
sifvarnes åtgärder HBonstitutions- Utskottet står under sam-
ma kategori som ala öfriga Utskott, och bör derföre,
ika med desse, meddela sitt yttrande i sla frågor, som
kommit under dess handläggning. Att återrem tiera meö-
moria et är derföre nödvändigt, på det U:sk. må komma
vilifälie att afgifva ett definitift utlåtande, buruvida det
anser, avl Rikseus Ständer böra hos Kongl Maj:t göra
avdersånig bemställsn om någon Rådgifvares endtledigan-
le från sin plats eller icke. De gjorde anmärkningar sy-
nas gifva tillräckiige meteriaker för tillstyrkande af en
sådan hemställan. I sfeende på fo men för det utlåtan-
te, Utskouet sålunda komme att afgfra, förenar j:g mig
med Anders Nilsson från Östergöttland
Gust. Berah. Appelqvist från Bekinge samt
Per Jönsson och Christen Anderssons från
Sk.ne instämde uti Bevgt Gudmundssonrs förestå-
ende yttrande; hvarefter den sstnäxg nde tillade: Maa sä-
zer, alt ingen i Grundlzgen berätlvgsr O skoctet till est
sl.kt omdömr. Deremor vil jag anmärka atv icke beller
något Grundlagsstadgsode förbjuder sådant, och at, enligt
12 dosareregeln, då bestämd lag saknas. man bör rävta
sig ef er lagens anda och den mening, lagstiftaren bade,
när lagen nedskrefs
Hans Jansson frin Elfsborgs län: Nils Persson
från Södermanland bar redan upplyst. att då förevarande
memorial i Uiskotiet justerades, en längre dubett föreföll,
buruvida Utskouei bo:de meddela något d;fAnitft omdöme
öfver de gjorde anmärkningar, eller icke. Jag yttrade
mig då, såsom min reseivaion visar; men plura!ite:en
som Urskottet ansåg detsamma på grund sf 407 Re-
gerings- Formen icke berättigadt till sikt omdösse, utan
trodde, det Ständerna, med arlednisg af anm:rkningarne,
utan något Aillstyrkande från Utskottet, kunde ingå till
Kongl. Maj:t med den underdåniga hemställan hvartill de
fönno sig befogade: men då, erligt 44 Riksdags-Ord-
ningen, Utskottens yttranden uti alla allmänna frågor bö-
ra föregå Riksens Stiänders beslat, avser jag äfven ett så-
dant ytirande i värverande fall böra af Konstitutions- Ut-
skottet afgifvas; och detta är grunden, hvarför jag yrkat.
och nu yrkar återremss af memoriaiet
Med Hans Jansson instäxde Olaus Eriksson
från Görheborgs och Bohus lär, Sven Issksson från
Ötand och Lars Larsson trån Örebro län.
Johan Fredrik Dahllöf från Eifsborgs län: Äf-
ven jag bembär min skyldiga tacksam hetsgärd, icke al-
lsnast åt den af fosteritndsk anda Ifrade majoriteten in-
om Konstitutions- Utskottet. utan äfven åt de flere af mi-
ne medbröder inom detta Slånd, som i sine så väl skrift-
lige som mundilige anforsncen förråct en lika anda. San-
n:gen af de mot Styrelse-å gärderne gjorde enmärkningse
kan icke bestridas; och jag frågar då, om någon foster-
Jändsvän kan säga, att desse män, som delt, git i Statens
styrelse, äro fosterländskt sinzade? Det. som en gång är
svart, kan icke blifva britt. — Men nu äro lagsrne stifia-
de, för ast efier!efras. så aut den, som försett sig äfven
säste straffas Kosstitutions-Utskouets för: värande me-
morial gillar jeg, utom i det afseende, hvaruti kerremiss
redan är begärd, och i hviiken begäran jag således in-
stämt mer.
Med Oshlöfförenade sig An ders Göransson frin
Stora Kopparbergs län.
Mats Persson, från Stockholms län: Jag måste
bekänna min uppriktiga aktning och tacksamhet mot
Konstitutions- Utsk., för dess ådagalagda nit och osvsrda
möda. Åminstone vid 1840 års riksdag ser men, att det-
ta U.skott gått sn bana rätt fram, såsom sig bordt: men
ehuru dess anmärkningar mot Styrelsen stigit till det be-
tydliga antal af 72, hede jag dock önskat ännu en till-
ökning i detta antal!, så au de blifvit 73 Konstututions-
Utskottet har nemligen förbisett ett mål, hvars utgång baft
ett icke ringa inflytande på nationens sjöfart, och uti hvil-
ket Rådgifvarne icke synas hafva tillhandagått med vig-
uiga tillstyrkanden. Förhållandet är i korthet följande:
Från uråldriga tider har det varit hvar och en ti:låtet att,
utan någon afgit, idiasiöfart i Bottniska viken: men i sed--
nare ticer har det blifvit stadgadt, att man derstädes må-
sie begagna lots, antingen man behöfver den eller ej, och
sit Om en sådan icte begagnas, man gör sig skyldig till
bäter, och skall i alla fall betala lotspennirgar. — Jag
blef sjelf år 2836 anklagad för underlåtardet att nyuja
lots vid ett vilifälle, då sådan ej sar 2f nöden, samt fall-
des wid första instansen till 412 Rdr böter, från bvilka
jag dock befriades i Hofrätten. Det ligger för öppen dag,
att en sådan pålaga är orättvis och kännes så mycket.
mera tryckande, som sjöfarten desswom är förenad med
en mängd dryga utgifter. Btäderne Gefle, Söderbamn, U-
meå, Luleå och alla de norra landsorterne intommo der-
före år 1857 till Kongl. Maj:t med underdånig ansökan
om hefrielse från detta onus: men ansökningen blef af-
slagen, då den, efier att hsfva i 40 månader hvilat på
Stal Sekreteraren Grips dombyllor, änduligen förekom i
Statsrådet. — Nu kan ;.ågon ändring härutisnan icke me-
ra ske, utan man får taga saken sädan den är; men åt-
minstone för mig synas vederbörande icke hafva i berör-
de afseende gifvit riktiga råd, eller velat gå folkets önsk-
ningar till mötes, i hvilken hämdelse resultatet troligen.
blifvit helt annorlunda. — Jag skulle önska, att Konstita-
tiors-Utskotttet kunde finna rätt på denna sak och öfver-
väga dess beskaffenhet, i händelse memorialet varder dit
återremitteradt , hvilket äfven jag yrkar och förenar mig
i öfrigt med Sahlström
Anders Anderson från Skaraborgs län: Då jag
sist hade ordet, var änsu ingen, som talat för bifall af
memecerialet För min dei tror jag det icke gå an, att
Ständerne, i anledning af anmärkvingarse, göra någor
hemställan hos Kongl. Maj:t, innan Utskottet fallt ett 89-
nerelt omdöme öfver Rådgifvarnes handlingssätt; och till
ett sådant omdöme anser jag Utskottet destomera oför-
hindgadi, som slikt icke uti 407 S Regerings-Formen är
8