myntsystem, De nu gällande olika myntsorterne
hade föranl!edt mångfalldiga tvister, genom en ser-
deles bland allmogen lätt skedd förgätenbet att i
dokumenter, der penningetransactioner varit i fråga,
utsätta myntsorten af Riksgäld eller banko.
Häruti instämde Olof Lindbäck från Halland.
G. B. Appelqvist frän Blekinge ansåg den nu
brukliga myntbenämningen vara den bästa och yr-
kade derföre ålerremiss å bet.
Anders And rsson från Skaraborgs Län, om han
vågat hoppas, att Decimal-systemet nu kunnat vin
na bifall, skulle destomindre haft något deremot,
som han. lika med Dahllöf, var öfvertygad, att det-
samma ändock i framtiden gör sig äfven hos vss
gällande; men öfvertygad, att ingenting uträttades
genom en återremiss, fullföljde Tal. sitt yrkande af
bifall till Pet.
Diskussionen var slutad och Bet. bifölls efter vo-
tering med 590 röster mot 35. LagUtsk. Bet. JM 43
bifölls. Ekon. .Utsk. bet. JM 22 återremitterades.
Plenum den 23 Maj.
Vid förnyad föredragning af StatsUtsk. ut!. MM 105,
i anledning af återremiss å Stats-Uisk ul. M 24
angående meidels anvisande till gevärsfabrikatio-
nn, yttrade sig härutinnan Henrik Andersson från
Örebro län skriftligt: Han erinrade att han, då
StatsUtsk. förra bet. ang. medel till gevärsfabrika-
tionen för innev. år hos Ståndet behandlades, fästat
uppmärksamheten på ett och annat, som icke just
vittnade gynnsamt om förvaltningen af de förut be-
viljade anslagen till enahanda ändamål; såsom, att
i början af sistlidet år en befallning utfärdades från!
regeringen om förfärdigande af 800 gevär endast för!
att anställa försök med ett par nya uppfir.ningar
allo. Folket hade länge längtat efter ett
afseende på antändningssättet, hvilkas verkan bordt
kunna utrönas med antalet af 20 å 30 gevär, hvar-
igenom staten besparats flera tusen Rår, helst kost-
naden för hvarj: gevär aldraminst måste antagas till
20 Rdr Bko, och vidare, hurusom styrelsen, under
1835 års sommar, bvars märkvärdigheter i öfrigt
icke så hastigt förgätas, återköpte ett till enskild
person redan försäldt parti gevär och dervid betal-
te flerdubbelt mer än hvad den af honom vid för-
säljningen erböll, hvilken högst underbara handels-
transaktion icke förlorar i besynnerlighet, om man
betänker, att samma gevär sedermera blefvo för kro-
nans räkning slopade, d. v s. totalt förstörda. Till
följd af dessa företeelser hade han då ej röstat för
bifall till StatsUtsk. nämnde bet., hvari då ett an-
slag å 36,000 Rdr tillstyrktes. Nu hade Utsk. i
sitt sednare bet. gått vida längre och förhöjt sum-
man till 60,000 Rdr, på grund af anmärkningar
från de andra Stånden, der man icke synes, såsom
vederbör, taga i betraktande folkets oförmåga att
alltjemnt skatta till en missvårdad statskassa. —
Han fann då än större skäl att förkasta det nu
framlagda förslaget att uppoffra 60,000 Rdr; och
han hemtade ett ytterligare stöd härför från den
omständigheten, att af föregående års gevärstill-
verkningsmedel ett belopp af öfver 30,000 Rdr blif-
vit använde till fremmande ändamål, nemligen till
nybyggnader vid Carl Gustafs stads faktori. Han
föreställde sig dessutom att de dryga summor, som
äro anvisade på 3:dje Hufvudtiteln, alltförväl kun-
na räcka till för gevärs fabrikationens bedrifvande,
så framt administrationen vill ådagalägga en all-
varlig håg att hushålla med folkets penningar. Hans
tanka var alltså den, att man rätteligen borde helt
och hållet afbålla sig från att anslå särskilda medelj
till ifrågavarande, ändamål men i alla händelser
högst 36,000 Rdr.
Nils Persson hade första gången hos Stats-Utsk.
deltagit i beslutet om 36,000 Rdr; sednare gången
vidblifvit samma beslut, men blifvit öfverröstad af
pluraliteten; instämde för öfrigt med Henrik Ander-
son. Med tal. förenade sig:
Lars Rasmusson från Götbeborgs och Bohus Län,
Anders Andersson i Tuna och Anders Andersson i
Okna frän Östergöthlands Län, Stephan Andersson
från Stockbolms Län samt Henrik Hansson från
Elfsborgs Län.
Strindlund ville endast erinra att på sätt ingres-
sen till Utsk. Utl. jemväl utvisade, under hvartde-
ra af de 5 senast förflutne åren 60,000 Rdr varit till
Gevärsfabrikationen anslagne och att Utsk., på grund
deraf, tillstyrkt en lika summa för innevarande år.
von Zweigbergk yttrade att då vid senaste öfver-
läggningen i ämnet Ståndet ansåg 36,000 Rdr vara
för högt belopp för innevarande års Gevärsfabrikation,
det vore inconsequent, om det nu skulle vara sig o- 1
likt, och då känt vore att de sedan sista riksdag för
gevärs förfärdigande beviljade Statsanslag till för-
sta delen blifvit till främmande ändamål använde,
ansåg tal. lämpligast, att allt statsanslag för gevärs-
fabrikation under innevarande år blefve förvägradt.
Jakob Kihlblom kunde, då nu blifvit bestämdt kändt,
att de förut för gevärsfabrikation beviljande stats-
anslag blifvit till stor del använde till uppbyggan-
de af hus men ej till gevärs anskaffande, för sin del
icke frångå förut yttrade åsigter, att, då regerin-
gen icke användt ett beviljadt statsanslag för detl
ändamål, som blifvit afsedt, Ständerna icke böra ett
sådant förnya; hvarföre tal. afstyrkte allt anslag!
för gevärsfabrikationen under innevarande år. Re-
geringens kontrakter med faktorierna för detta år
kunde för Ständerna så mycket mindre vara förbin-
dande, som samma kontracter utan deras hörande
blifvit ingångne; om dylika skulle förpligta Stän-
derne till anslags beviljande vore tal. förvissad, att
dessa anslag snart skulle blifva tiodubblade. Med
honom förenade sig Johan Andersson Lundberg från !
Norbottens Län, Petter Claösson och Johannes Pet-I
tersson från Elfsborgs Län samt Johan Andersson,
från Upsala Län.
Peter Jönsson från Jönköpings Län hade förut il
-serskild motion föreslagit, att vid det i hans hem-
ort belägne gevärsfaktori i Husqvarna, hvarest, e-
huru de bästa gevär der förfärdigas, arbetarne lik-
väl för kronans räkning icke sysselsättas mera änl!
8 månader om året, gevärsfabrikationen till en tredje-
del måtte förökas. Detta hade likväl icke vunnitl
bifall, utan regeringen i stället låtit anlägga ettl
nytt, och derpå användt största delen af de för ge-
värsfabrikationen beviljade statsanslag; hvilket vore!
desto oriktigare hushålladt med statens medel, som !
de förut anlagde faktorierna tillräckligen kunde
fylla kronans årliga behof. Tal. ansåg derföre inga
bögre anslag för innevarande, än föregående år bö-)
ra beviljas.
Nils Persson kunde, då de redan anslagne med-1
— —
