a oo 7 ÖT Sejr IRL URT
la om sanktion på sitt myntförslag, så att det öf-
verensstämmer med sedelmyntet.
Nils Strindlund: Ehuru syst matiskt Lars Lars-
sons förslag än må vara, kunde han dock för sin
del Iika litet bifalla detsamma, som BankoUtsk.
betänkande. Myntet bör icke behandlas på lika
sätt, som bränvinsbränningen, att ett nytt system
för detsamma etableras med hvarje riksdag. Vi
hafva nu ett bestämdt mynt. Sä väl Rikets Stän-
ders Banks, som alla Privatbankers sediar äro ut-
färdade i öfverensstämmelse med nu gällande syste-
met. Det skulle blifva elt oberäkneligt besvär och
medföra en mängd oredor, om någon förändring i
omförmälda hänseende tillvägabragtes. Vi böra
vara belåtne med hvad vi hbafva. Den, som äger
penningar, anser säkert icke mödosamt att räkna
dem, äfven under vårt nu gällande myutsystem.
Öuskade alt detta system må fortfarande bibehål-
las och yrkade återremiss. Hvad kopparmyntet an-
sär, bör någon förändring d.ruti icke äga rum ana-
uorlunda, än i sammanhang med mått, mil och
vigt; och tiden för förändring härnatinnuan är ännu
längt borta. Denna mening biträdde:
Peter Persson i Släthult af Jörköpings Län, Måns
Jössesson från Skåne, Lars Nisson från Blekinge,
Johannes Joransson från Götheborgs och Bohus
Län, Per Jonsson från Öland, Sven Jönsson från
Jemtland, Per Hansson från Wermland, Johannes
Christoffersson från Kronobergs- och Johan Bris-
man fran Skaraborgs Län.
Johan Fredrik Dahliöf ville ej bestrida, att det af
Utsk. föreslagna myntsystemet är bättre, än vårt nu
gällande, men kunde dock icke underlåta att yrka
återremiss å betänkandet, då Utsk. ej grundat sitt
förslag på decimalsystemet, hvilket i flere andra
sänder blifvit avtaget i all myutberäkning och icke
blott för affärsmän är af stort värde, utan älven ge-
nom sin enkelhet gör en mängd embetsmän vid rä-
kenskapsverken öfverflödige. Man kunde hos oss
t. ex. bibehålla benämningen af Riksdaler för hög-
sta myntsorten: lita nästa myntsort derunder blif-
va 10 gånger mindre och svara mot 5 sk. Res: be-
stämma den dernäst varande myntsort till tionde-
delen af den sednare, så att den svarade mot !,
skilling Egs o. s. v. Decimalsystemet har länge va-
rit i fråga för mått, mål och vigt; och var Tal. öf-
vertygad, att det i tidens längd äfven gör sig gäl-
lande för vårt mynt - Utsk. borde derföre föreläggas
att inkomma med ett förslag i denna syftning. Med
honom förenade sig
Per Pålsson fran Skåne.
Anders Andersson från Skaraborgs Län fann Da-
lersräkningen, en qvarlefsga från gamla muuktiden,
för vår tid icke passande, hvarföre han icke kunde
biträda Lars Larssons förslag. Ej heller kunde Fal.
gilla Strindluuds mening, att värt nu gällande
myntsystem är det bästa. Deremot bifölls full-
komligt det myntsystem, Utsk. föreslagit. Den nu
öfliga penningeräkningen i riksgäids och banko vo-
re vid liqvider, serdeles allmogen emellsn, ofta för-
villande; men denna olägenhet upphörde, så snart
vi icke ägde mera, än ett slags mynt. I Dabhllöfs
yttrande angående decimalsystemet skulle Tal. ger-
na velat instämma, och hyllade han vid sistförflut-
na riksdag företrädesvis detta system; men frukta-
de nu, att berörde räknesätt blefve svårare, sedan
man från längre tid tillbaka blifvit van vid att
räkna 48 sk. på Rdr och 12 ruostycken på skillin-
gen 0. s. Vv.
Anders Jonsson i Tuna och And:rs Jonsson i Ok-
na af Östergötbland, Per Mårtensson från Jönkö-
plngs- och Erik Persson från Upsala Län förenade
sig med Anders Andersson.
Nils Persson från Södermanland biföll Utsk. be-
tänkande, hvilket ban ansåg desto mera välgrun-
dadt, som riksgäldsmyntet numera är till största
delen invexladt och, inom 1845 års utgång, bör
vara alldeles förbi. Dessutom är den föreslagna
kurant-myntberäkningen öfverensstämmande med
den i bandel och rörelse hittills alltid brukliga
riksgäldsräkningen. -Decimalsystemets införande i
myntberäkn. kunde ej gillas, så länge detta system
icke blifvit antaget för må t, mål och vigt; och
dalersräkningen vore numera nästan alldeles för-
glömd.
- Häruti instämde Johannes Andersson, Anders Lars-
son ochJan Persson från Upsala Län Stephan An-
dersson från Stuckholms och Peer Gubri lsson
från Kronobergs Län Per Jönsson från Skåne, Peler
Persson och Henrik Andersson från Örebro Län, E-
phraim Larsson, Johannes PelUcTsson och Henrik
Hansson från Elfsborgs Län, Olsf Jacobsson från
Södermanland m. (fl. Sven Heurlin trodde att Da-
lersräkningens införande i vårt myntsystem skulle
medföra mycket bråk och äfventyr, och att man
vunnit mycket, blott man får en kurant benämning
på värt mynt Talaren satte sig dock ej emot å-
terremiss, fastän han trodde, att Bet. skulle åter-
komma i lika beskaffadt skick som det nu befanns.
— Olof Persson från Stockholms Län: instämde buf-
vudsakligen med Strindlund.
Per Östman från Westernorrlands Län biföll Bet.,
hvilket han ansåg rådligast att antaga, då det af
Utsk. föreslagna myntberäknings-sättet vore det
bland allmogen mest vanliga.
Nils Persson från Örebro Län önskade också att
vi måtte få ett bestämdt mynt, hvilket, då det ut-
ginge från Banken, också tycktes böra heta Banko-
mynt; men som en slik benämning jemväl torde
blifva ämne för betänkligheter, så biföll Tal. Ut-
skottets förslag.
Lars Larsson från Elfsborgs Län förklarade sin
egentliga syftning vara att vinna enhet. i beräknin-
gen af landets mynt, samt dess mått, mål och vigt.
Nägon förändring i sjelfva myutfoten uppkomme ej
heller, antiagen man antoge beräkningen af Daler
Siltvermynt, eller den af Biksda!ter kurant; men
förstnämda beräkningssätt ägde det företräde fram-
för det senare, att man komme ifrån alla bråk och
hade blott jemna tal. — Tal. hade denna gång be-
gärt ordet egentligen för att yrka återremiss. .
Anders Normark från Westerbotten förenade sig
med, Sven Heurlin. .
Fredrik von zw igbergk skulle velat understödja
den af Dahliöf föreslagna reformen, om han e
sett, hvilka svårigheter som mött Decimal-syste-
mets antagande för mått, mål och vigt; minnes
ganska väl; hvad besvär det i början åstadkom att
förvandla daler, öre och penningar till Riksdalrar,
skillingar och runstycken, och att flere embetsmän
blott derföre blefvo nödvändige. — En förändring i
vår nu gällande myntberäkning blefve dock icke