ting dylikt, sågförhåfter sig dermed på samm: sätt: de hafva ej kunnat oss beskatta, utan vi ege genom de Rikets Ständer, som vi välja ock såsom våra ombud beiullmäktiga, allena be-stämma vår statsreglering, så till inkomst, sor Vill utgit, ingen artikel undantagen, och hvac Rikets Ständer sålunda bestämt och beslutit det eger Konungen, enligt Grundlagens tydligs bud att rätta sig efter, ej att pröfva, och sedar gilla eller förkasta. Den musikälskande allmänheten hade i gå tillfälle att göra bekantskap med en kuriositet en Sopransångare, Hr Anton Stransky, f. d engagerad vid Strauss kapell hvilken med sit sälskap, Hrr J. Stransky Toflirz, Lindenthal och Pfuntner i går lät höra sig i Cirque Tourniaire på Djurgården. Att efter först: uppträdandet lemma något fullständigt omdömet :om Hr Stransky, såsom sångare, voro väl för tidigt, men vi hafva likväl redan aniydt de: väsendtligaste man kan hafva att säga i dei fallet, nemligen att han är en kuriositet, hvar. till vi kanhända icke förr här hört något motstycke. Då han anger en ton, är det nästan som man hörde ett fruntinmer, och bure Hr S kjortel i stället för permissioner, vore väl : sjelfva verket föga att säga om konserten. Också hörde vi hviskas här och der på bänkarna amen mån tro han är en rigtig karl?, såsom ena borgen i detta fall har Hr 5. likväl anlagt mustacher och polisonger hvilka aprydnader, som man vet, alltid ge ett manhaftigt utstende. Att Hr S. kallar sig för Sopransångare är väl en oegenllighet; ref. för sin del skulle tra att han rättare bordt kalla sig afalsett-sångare, ty man kunde knappt upptäcka en och annan bröstton, utan hela omfånget låg i falsetten; huruvida detta är en lek af naturen eller med konst förvärfvadt, lemnas derhän. Rösten föreföll något svag; men man får härvid kanske ihågkomma att lokalen icke är synnerligt lämplig för koncerter och minst för solopartier. Om det öfriga af sälskapet är just ingeåting att säga, om icke at de utom sina jodlingar, dem de likväl utföra bättre än vanliga natursångare, ega en liten färdighet på instrumenter, så att, sedan de sjungit sina qvartetter eller tersetter, de taga sina fisler, och fiolonceller samt spela upp en achor, en vals, ett potpourri eller någon dylikt; ja, man får till och med höra den mindre vanliga virtuosiien på klockspel, bjellror, pisksmällar m. m. uti en komposition af Strauss kallad aSlädpartiet. En qvartett i första afdelningen var kanske det vakraste för aftonen. Hr A. Stransky utförde endast tvenne solopartier samt skördade hvarje gång starka aplaudissementer; det ropades till och med da kapo, då han äfven tog om det sista stycket. Instrumental-partierna voro ej af synnerligt värde. Det sista stycket, Slädpartiet, var likväl en kuriös komposition som kunde kanhända taga sig väl ut med en större orkester. Huset var något mer än halft. — — Angående den s. k. cEmigrantföreningenp, som i detta blad annonserat sig och mottager bref på Aftonbladskontoret af personer, som skulle vilja utflytta till Nordamerika, hafva åtskilliga. förfrågningar till Redaktionen inkommit. Detta, äfvensom den omständigheten, att eti stort antal brof redan, på grund af annonsen, inkommit till Aftonblådskontoret, ger oss anledning upplysa, det Red. icke har sig bekani af hvilken annonsen blifvit insatt, eller af hvilka personer aföreningen, består... Då imedlertid saken väckt så mycken uppmärksamhet, synes det ej vara ur vägen att hemställa, huruvida ej Föreningen skulle finna tjenligt att framträda mera offentligt och tillika angifva, i hvad mån den redan gått i författning om:införskaffarde af sådana upplysningar, som synas nödiga på förhand, innan en så beskaffad utflyttning:företoges, alt den ej må blifva ställd för mycket på äfventyr. — :Loipziger Allgemeine Zeitung innelis ller följande avis, hvilken såsom rörande oss Svenskar, raå anföras, till det afseende den kan synas förtjena. cDet är bekant, att man gjort försök att föra Tyska arbetare till Demerara för plantageodlingen, och det vistades för detta ändamäl ena längre tid en agent i Hamburg. Då imedlertid de flesta, som från Tyskland afgingo till Demerara, föllo offer för det farliga klimatet och derföro högst få numera visa lust att begifva sig dit, så hafva plantage-egarne kommit på den ideen att införskrifva arbetare från Svörge, hvilka man tror skulle genom: den kraftiga kroppskonstitution de ega, lika -van vid: både köld och virma, bättre än någon annanutbärda Demeraras klimat.