ht FP VA RIKSDAGEN. PRESTESTÅNDET. Plenum den 8 Augusti. S:ånde: sysselsatte sig denna deg mest med di:kussion och votering öfver första och andra hufvudtitlarne. Förs: upplästes likväl ett förslag till skrifvelse till K cuongen, om förändring i myntvärendet, eller cgentligast myuteis föreakling; dock med förbigående ef det enkla decimal-systemets användande. Kongliga skrifvelsen om traktamente för magistratspersoner och borgare i städerna, som deltaga i bes!gining ef Kronans förråder, remitterades iill StatsUtskottet. Derpå företogs StatsUtskottets utlåtande JM 168, anledning af återremiss af Ja 31, eller första hufvudtiteln, som, på Prosten Hallströms begäran, punktvis föredrogs; och biföllos utan diskussion första, andra, tredje, fjerde och sjitte punkterna. Rörande den af Utskottst vidrörda inventeringen öfver Slotts-mobilierna yttrade sig Biskop Hedren, att ban fann en skrifvelse med begäran derom öfverflöjig, då Konungen redan övska: och befallt, att en sådan måtte ske; yrkandes Tal. att, om den likafullt anses nödig, deri sku!le göras afseende på nämnda förhållande. Prosten Stenhammar snmärkte, att i Utskottets första utlåtande stod årlig full -inveatering, i återremissen deremot afsågos blott ärliga förändringarre. Några andra Talare deltogo ock.-å, msn mindre väsendtligt, i diskussionen. Ståndet biföll betänkandet, och Bisk. Hedrån reserverade sig. Vid femte punkten, om Hofstallet, yttrade sig flere Talare, af hvilka Biskoparne Heurlin och alto dren hyste farhåga för minskning, om häst skulie beräknas ofier markegångspris, och derföre, jemte Prosten Bergvall önskade, att man vidblefve förra Riksdags beslut; hvaremot Dr Björkman och Prosten Sandberg önskade ett mera bestämdt och ordingrio anslag, troendes den sednare, att statsmachinen, äfven om den skulle, enligt BondeStåndets förslag, minskas med 350 hästars kraft, ändock kunde drifvas med de återstående hundrades. Prosten strand ansåg det ej vara för mycket, och att Konungen sedan sjelf borde få hushålla med medlen. Prosten Lalin talte för de unga prinsarnes behof i denna väg. Ståndet biföll betänkandet, med några tillägg. Öiver den i sjunde punkten föreslagna skrifvelsen till Konungen, med begäran om en serskild styr2!se öfver alla Lustslotten, utom Rosersberg, som innefattades i första punkten, talade Biskoparne Hedren och Holmström. Den förre befarade, ifal: af en sådan styrelse, nya anslag vid en blifvande Riksdag; den sednare trodde en sådan auktoriiet ej göra mera reda för sig, utan ansåg den till och med mindre i stånd dertill, än en på hvarje ställe närvarende och boende ståthållare, hvilken, då Zen lönades af Konungen, dessutom ej vore Staten till last. Ståndet skred till vetering, då skrifvelsta afslogs med 25 nej, mot 20 ja. Alt öfrigt af denna hufvudtitel bifölls. StotsUtskottets utlåtande J4 494, andra hufvudtiteln, företogs sedan, och blefvo, tilldess Statsregleringen blir genomgången, de första punkterna om Rikets högsta Embeten, Allmänna Arendernas Beredning och JustitieRevision på bordet lagde; men JustitieRådens lönförhöjning bifölls. Hof Rätternas föreslagna behof af så väl förökad personal, som förbättrad lönereglering, bifölls, enligt Utskottets förslag, ehuru det ifrågasattes, om ej ett mindre antal bättre lönade embetsmänr vore lämpligare, och mera till nytta för Staten. Denna sats hyllades af Biskop Holmström; Biskop Heurlin ville uppskof, tills allmän Statzreglering, och Prosten Gumelius skulle deri instämt, om ej verkliga behofvet förmått honom tala för bifall af betänkandet. I sfeeende på Justitie-staterna i landsorterna bifölls betänkandet. Om Konungens Kansli och Riksarkivet utläto sig hufvudsakligen Professor Geijer och Biskoparne Heurlin och Hedren, för anslag till erkivet, serdeles med afseende på nu i verket varande anstalter till lokalförändringen, hvartill väl behöfdes anslag, helst som, då arbetspersonalen beböfts större, löperrda måst nedsättas, och chefen, för att i någon mån afhjelpa behofvet, gjort betydliga uppoffringar. Dr Björkman ville, att man skulle vänta till nästa Riksdag; ty att göra anslag innan lokalen vore fun