ht FP VA
RIKSDAGEN.
PRESTESTÅNDET.
Plenum den 8 Augusti.
S:ånde: sysselsatte sig denna deg mest med di:-
kussion och votering öfver första och andra huf-
vudtitlarne.
Förs: upplästes likväl ett förslag till skrifvelse
till K cuongen, om förändring i myntvärendet,
eller cgentligast myuteis föreakling; dock med för-
bigående ef det enkla decimal-systemets använ-
dande.
Kongliga skrifvelsen om traktamente för magi-
stratspersoner och borgare i städerna, som deltaga
i bes!gining ef Kronans förråder, remitterades iill
StatsUtskottet.
Derpå företogs StatsUtskottets utlåtande JM 168,
anledning af återremiss af Ja 31, eller första
hufvudtiteln, som, på Prosten Hallströms begäran,
punktvis föredrogs; och biföllos utan diskussion
första, andra, tredje, fjerde och sjitte punkterna.
Rörande den af Utskottst vidrörda inventeringen
öfver Slotts-mobilierna yttrade sig Biskop Hedren,
att ban fann en skrifvelse med begäran derom öf-
verflöjig, då Konungen redan övska: och befallt,
att en sådan måtte ske; yrkandes Tal. att, om den
likafullt anses nödig, deri sku!le göras afseende på
nämnda förhållande. Prosten Stenhammar snmärk-
te, att i Utskottets första utlåtande stod årlig full
-inveatering, i återremissen deremot afsågos blott
ärliga förändringarre. Några andra Talare deltogo
ock.-å, msn mindre väsendtligt, i diskussionen. Stån-
det biföll betänkandet, och Bisk. Hedrån reservera-
de sig.
Vid femte punkten, om Hofstallet, yttrade sig
flere Talare, af hvilka Biskoparne Heurlin och alto
dren hyste farhåga för minskning, om häst skulie
beräknas ofier markegångspris, och derföre, jemte
Prosten Bergvall önskade, att man vidblefve förra
Riksdags beslut; hvaremot Dr Björkman och Pro-
sten Sandberg önskade ett mera bestämdt och or-
dingrio anslag, troendes den sednare, att statsma-
chinen, äfven om den skulle, enligt BondeStåndets
förslag, minskas med 350 hästars kraft, ändock kun-
de drifvas med de återstående hundrades. Prosten
strand ansåg det ej vara för mycket, och att Ko-
nungen sedan sjelf borde få hushålla med medlen.
Prosten Lalin talte för de unga prinsarnes behof i
denna väg. Ståndet biföll betänkandet, med några
tillägg.
Öiver den i sjunde punkten föreslagna skrifvel-
sen till Konungen, med begäran om en serskild
styr2!se öfver alla Lustslotten, utom Rosersberg,
som innefattades i första punkten, talade Bisko-
parne Hedren och Holmström. Den förre befarade,
ifal: af en sådan styrelse, nya anslag vid en blif-
vande Riksdag; den sednare trodde en sådan auk-
toriiet ej göra mera reda för sig, utan ansåg den
till och med mindre i stånd dertill, än en på hvarje
ställe närvarende och boende ståthållare, hvilken,
då Zen lönades af Konungen, dessutom ej vore Sta-
ten till last. Ståndet skred till vetering, då skrif-
velsta afslogs med 25 nej, mot 20 ja.
Alt öfrigt af denna hufvudtitel bifölls.
StotsUtskottets utlåtande J4 494, andra hufvud-
titeln, företogs sedan, och blefvo, tilldess Statsreg-
leringen blir genomgången, de första punkterna om
Rikets högsta Embeten, Allmänna Arendernas Be-
redning och JustitieRevision på bordet lagde; men
JustitieRådens lönförhöjning bifölls.
Hof Rätternas föreslagna behof af så väl förökad
personal, som förbättrad lönereglering, bifölls, en-
ligt Utskottets förslag, ehuru det ifrågasattes, om
ej ett mindre antal bättre lönade embetsmänr vore
lämpligare, och mera till nytta för Staten. Denna
sats hyllades af Biskop Holmström; Biskop Heurlin
ville uppskof, tills allmän Statzreglering, och Pro-
sten Gumelius skulle deri instämt, om ej verkliga
behofvet förmått honom tala för bifall af betän-
kandet.
I sfeeende på Justitie-staterna i landsorterna bi-
fölls betänkandet.
Om Konungens Kansli och Riksarkivet utläto sig
hufvudsakligen Professor Geijer och Biskoparne
Heurlin och Hedren, för anslag till erkivet, serde-
les med afseende på nu i verket varande anstalter
till lokalförändringen, hvartill väl behöfdes anslag,
helst som, då arbetspersonalen beböfts större, lö-
perrda måst nedsättas, och chefen, för att i någon
mån afhjelpa behofvet, gjort betydliga uppoffringar.
Dr Björkman ville, att man skulle vänta till nästa
Riksdag; ty att göra anslag innan lokalen vore fun-