protokollet inryckta bilsgorna, engående huru vid
ett par föregående Riksdagar förhällits med aflö-
ning för Ståndets e. o. kanslistor, aldrig varit in-
för Siåndet upplästs, utan är det först genom en
tidning som troligen de flosia af Ständets medliem-
mar haft dena fågpnaden aut lära känna dessa bila-
gors innehåll. I sjelfva bufvudfrågan betyda också
dessa bilagor ingenting; men i afseende å Hr Lim-
nelis attest, att frågsn om aflöningens fördelning
icka egentligen skulls tillhöra Ständet, hade dei
dock icke skadat, att nämnde bilagor blifvit ordent-
ligen föredragae.
Man begagcar äfven tillfället att, i afseende ä
en Ståndsledamots uti ifrågavarande protokoll be-
fintliga yttrande om det vanärande, att ändra för-
sta beslutet angående kanslisternes arfvoden, badja
läsaren ge sig till tåls, wildess det protokoll, som
afhandlar denna fråga, varder allmängjordt, då lä-
saren får veta, att större delen ef Siåndet förkla-
rat sig icke kunna begripa, att något hinder af
grundlagen mötte för återkellande af ett beslut,
som endast och allenast angick Ståndets eoskilda
ekonomi och hvilket för öfrigt visat sig hafva fö:-
anledt till godiyckliga åtgärder å dess Sekreterares
sida. Den utgång saken fick, i thy att hsla Stån-
det, med afvikelse från förra beslutet, på grund
hvaraf f. d. Sekreteraren Heurlin trott sig kunna
dela arfvodena olika, bestämde att de samma sko-
Ja hädanefier utgå lika, tyckes bäst afgöra kburuvir
da den der vanäran var så alldeles riktigt pla-
cerad.