sig sjelft, att detta måste hatva en vigligare
bestämmelse än att bekriga bergsfolken; iy fö:
en angelägenhet af andra ordningen lärer mar
svårligen använda landets första militär-tslarg
Det är fastmera sannolikt, att så snart de Tur-
kiska: angelägenheterna antagit en fastare form,
och till någon del förlorat sin hotande karak-
ter, en betydande Rysk arime torde uppbry:sa
till medlersta Asien, dels för att tukta röfvars-
foiken, dels för att sälta en gräns för Eugels-
männens inflytande, hvilket allt mer och met
tager öfverhanden i Norra Indien; ty om Rys-
sarne, medan det änna är wWd, försumma att
göra sitt supremat gällande i Medel-Asien, så
torde det snart vara för sent, emedan de En-
gelske utskickade icke försmå något medel, att
väcka misstankar emot Rysslands afsigter och
att till ett allmänt förbund emot Ryssarne för-
ena samtliga befolkningarne i Kabulistan, ända
till Cirkassierne och Lesgbierne. I närvarande
stund sätta de alla krafter i rörelse, att i Sö-
dra och Sydostliga Iran åstadkomma orolighe-
ter, för att sätta Schahen i Persien i förlägen-
het och nödga honom att kasta sig i Englands
armar. Engelsmännens politik i Syd-Asien är
slug, och stödjer sig på ett nät af verksamma
intriger; imedlerud är den Ryska politiken
icke mindre slug, och om den ceckså i Vestra
Europa gör mine af att blott uppträda förso-
nande, ja understundom till och med, i förbål-
lande till de anspråksfulla, i sin stolthet in-
skränkta öboerne (?), låter sig behaga att synas
narrad, så sker sådant likväl blott för att o-
perera desto säkrare, och i stillhet förbereda
de verksammaste åtgärder. Alf tidningarne är
redan kändt, att Kejsar Nicolaus d. 28 Juni
inträffat i Krasnoje-Selo, hvarest i denna stund
hålles ett stort krigsråd, emedan flere af de
dugligaste generalerne blifvit ditkallade. Såsom
det säges, skall Kejsaren, emellan d. 20 och
25, företaga en resa till Svarta Hafvet, och vid
samma tid torde äfven furst Paskewitsch be-
gifva sig dit, för att biträda monarken vid hans
vidare förehafvanden.
MEXIKO.
I London hade man underrättelser från
Mexiko af d. 20 Maj. Med undantag af hbalfön
Yucatan, rådde nu lugn öfverallt i landet. Re-
geringen hade för afsigt, att skicka en ansedd
person dit, för att underhandla med insurgen-
terne. Gränsen emot Texas var tryggad genom
general Arista, och sedan federalisterne blifvit
slagne och deras anförare Zapala omkommit,
voro dessa icke längre i stånd att någonting
uträtta. Regeringen skall ämna att åter af-
skaffa den tullafgift af 45 procent, som för
någon tid sedan lades på inhemsk transito och
förbrukning.
ARABIEN.
Enligt korrespondensunderrättelser till Mor-
ning Chronicle från Alexandria af d. 26 Juni,
hade Araberne åter gjort ett anfall på den af
Engelsmännen besatta fästningen Aden. De
hade redan inträngt inom fästningslinierne, men
blefvo då tillbakaslagne, med en förlust af 130
dödade. Engelsmännen förlorade blott 6 eller
7 man. Fästningen hölls dock innesluten af
3000 Araber, och man befarade ett nytt anfall.
De Egyptiske trupperne i Arabien hade an-
trädt sitt återtåg till Egypten, och Yemen var
till större delen af dem utrymdt.
———A
Med södra snällposten erhöllos underrättel-
ser från Paris af d. 20, från London af d. 24,
samt från Hamburg af d. 25 dennes.
FRANKRIKE.
Marskalk Grouchys process emot General
Berthezene för dennes yttrande, i afseende på
marskalkens förhållande i slaget vid Waterloo,
tros förekomma om en månad i Pärskammaren,
hvilken skall konstituera sig till domstol i denna
affär.
I Perpignan hade de stackars utsvultne ka-
a Sm RB LR oo KS ARA EV LA ZI lasso n oc a AE a