tas af alt prosterskap, som så uppriktigt vårdar sig om folkets andeliga väl och som just dekföre 1cxe kan bliffa bland de sista att bekänna och främja, hvad som i aila fall, förr eller sedaare, en dag skall blifva ibland sjelfva Laici erkändt och en rådende öfvertygeise. Pig. 405. Huru omdömet om denna skrift än må utfalla ifrån de teologiske recensenternas läppar i Lunds och Upsalas qvartalsskrifter, så är det åtminstone visst, att han blifver en hård nöt att bita på för Herrar Teologer och alla dem, som till minsta delen blindt och envist vilja förfäkta den symboliska tydningens helgd och riktighet. Äfven få Luthers ilrige beundrare och lofsjungare af allt hvad Luther gjort och skrifvit, mycket att beställa och ombestyra med försvaret af hans här evident bevisade dubbelhet, vide pag. 47, 402. — At Författaren måste imediertid alla opartiske läsare och granskare, de må förklara sig emot eller för hans tydning, gifva rättvisa, och med erkänsamhet betacka den möda han gjort sig, att till sanningens uppdagande framleta så rika materialier. Sanningens heliga sak förlorar aldrig på, att strid hålles. Stridshandsken är nu kastad rörande Luthers sednare tydnirg af fjerde bönen. Upp då J segerbjeltar och starke Her. rar på vårt Svenska Zion, och svaren, om Lvuther svarat rätt på frågan: hvad är dagligt bröd? tt OLE —-—-——