samhället, bör man nödvändigt asätta något an-
nat i stället,; så hafva äfven bränvinets utro-
tare företagit sig att rekommendera förtäringen
af öl, för dem, som skola afvänjas från brän-
vin. Så välbetänkt denna substitution af öl för
bränvia än må synas, visar likväl erfarenheten,
att bränvinets dyrkare ingalunda derigenom blif-
vit förförde till den önskade ölomanien utan
tvärtom funnit en medelväg mellan båda ytter-
ligheterna i det att de, med stöd af ordspråket,
det ena goda förskjuter icke det andran, nu-
mera alltid taga ett godt glas öl ofvanpå supen
— måhända den vackraste lösning af proble-
met att förena det nya med det gamla, som
historiska skolan ännu har att uppvisa. Sjelf-
va det räsonnabla i pykterhetsvännernas till-
bud är alltså just orsaken till ändamålets för-
felande, och hvaraf kommer väl detta, om icke
deraf, att bränvin och öl äro hvarandra alltför
litet motsatta?
Annorlunda hade troligen försöket slagit ut,
om man i siället för öl, bränvinets fosterfader,
rekommenderat dess arffiende, kallt obemängdt
vatten. Anledningen till denna förmodan hemta vi
från en liten, nyligen utkommen brochyr: cOm
valtenkurer t allmänhet ochden nya vattenkur-
metoden vid Gräfenberg isynnerhet; antecknadt
på stället i Augusti och September månader
1838 af en Svensk, hvilken brochyr vi här-
med anmäla. Man kan svårligen vid dess ge-
nomläsning, isynnerhet om denna företages på
en varm och qvalmig sommardag, undgå en viss
längtan att genast låta sig öfversköljas af de
Gräfenbergska duscharne, både ut- och invän-
digt. Förf. demonstrerar med den lyckligaste
framgång det kalla vattnets företräde framför
allt annat fluidum, mixturer eller simplex. Lik-
som bränvinet, kyler det och värmer, hopdra-
ger och utvidgar, muntrar och nedstämmer,
stärker och slappar, allt efter omständigheter-
na, och eger dertill den hos bränvinet allmänt
erkända förmånen, att ju mer man dricker der-
af, dess mer vill man dricka. Den store upp-
täckaren af alla dessa det kalla vattnets ut-
märkta egenskaper är, som man vet, Priessnitz,
och om någon frågar hvem Priessnitz är, så!
svara vi bonom med följande utdrag ur bro-
chyren, hvilket en hvar lärer läsa med nöje:
aPriessnits, som är född den 3 October 1799, fick
ingen videre bildning i sin ungdom, än den skol-
undervisning, som vanligen lemnas landibrukares
barn, som äro ämnede att en dag plöja den ärfda
togen. Redan på sitt sjuttonde år (ännu fullkom-
ligt obekant med så väl äldre som nyare vattenla-
kares försök och erfarechet) gjorda ban tilifälligt-
vis först på sig och de sina, till och med på djur,
alltid lyck!iga försök, likväl till en början blott på
friska sår. Snart blef detta bekant i grannskapet,
och i hsla orten, som var temmeligen blottad på
läkare, och pu anlitade honom om bjelp de som j:
ledo så väl af friska som gamla sår, hufvudvärk,
lätta inflammationer, rheumatiska lidanden, och
funno den också genom bruket af kailt vatten till
drickning, till omslag och bad. Genom dessa lyc-
kede kurer ökade sig hos Priessnits tron på vatt-
nets allmänna läkekraft, och det snart så myc-
ket tiliförlitligare, som genom dess bruk äfven så-
dana sjuka funno bot, hvilka redan en längre tid
hade nyttjat andra medel utan påföljd.
Genom den efterhand allt vidare utspridda kän-
nDedomesa om dessa lyckliga vattonkurer, blef mäng-
den af tillsttömmande patienter allitjemt större,
jemte det att han blef kallad till bjalp till åtskilli-
ga orter, hvarest talrika skaror af sjuka, mestadels
folk af den fattigare klassen, anropade honom om
hjelp. Snart vexte hans ryktbarhet såsom mästare
i läkarekonsten med vatten, och äfven förmögnare
hyste förtroende för hans följdrika rådslag, ehuru
-han hos ds mesta hade att kämpa med hårdnac-
kade och mångåriga åkommor. Detta kunde icke
förblifva obemärkt. Priessnits blef anklagad och
beskylld för fuskeri I medicinen. Men då den
härigenom föranledda undersökningen upplyste, att
han icke betjente sig af något annat läkemedel än
kallt källvatten, och att genom detsamma många,
som ledo af giktartade och rbeumstiska krämpor,
blefvo verkligen återställde, så blef väl af veder-
börlig auktoritet honom medgifven tillåtelse tilll
fortsättning af sin kurmethod, men hans görandel!
och låtande borde likväl följas med vaksamma ögon. I:
För att au unna svara emot många sjukas önsk-
ningar, att erhålla logis hos honom sjelf, uppbygg-
da han 1829, nära sin boning och de öfriga små
husen, hvaraf Gråfenberg ) består, ett brädhus för
) Gräfenberg är en bondby, belägen uti Österri-
kiska Schlesien, nära den lilla staden Freywal-
dau och på dess område, hvarföre byns femton
åboer höra till stadsförsamlingen och ega borga-
rerätt istadsn. Från den starkt befåstade Preu-
siska gränsstaden Neisse ligger det fyra Tyskal
mil och fån Troppau åtta och en half mil. Beo-l
lägenbeien är ovanlig och skön. Boningshusen
äro anlagde i en sträcka, nedåt en startt slut-
tande dal, och öfverst har Priessnits sin bostad.
Stora böjder, som äro utgreningar af Sudetiska
Dbergsrygasn, omgaifva den på närmare ech län-
gre afstånd. Dessa höjder kallas berg, ehuru
deras sidor öfverallt äro beklädda msd den herrliga-
gte gröda, och på döras öfversta toppar bära de res:
liga skogar, för det mesta bestående af bok,lär-
keträd och gran. Det är öfverst på en sådan
höjd som den källa är belägen (949 fot högre än
-staden och 2,331 fötöfver häfvet) som cj blott,
till nio upp uti skogen inrättade starka doucher
(nemligen tre för damer och 9ex för herrar) lem-
nar vatten, utan ledes dess vatten äfven genom
1 jorden nedgräfda pumpstockar vad till Gräfen-
berg. VWVattnets temperatur i sjalfva källan var