I ULURU vVvII MUYDLaIIVS SAMI VAL VI UIVI SRUV I
skolstyrelsen, föreslår jag, att ändras derhän, att
sådant må bero af fritt val inom densamma. Det
kan ju ofta hända, att pastor är en ålderstigen och
sjuklig person, som icke qvalificerar sig för syss-
landet, oberäknadt den förutsättning, att man icke
torde hafva anledning inrymma högv. Prostestån-
det mer uteslutande makt, än hittills, att leda folk-
undervisningen.
HrArvid Ribbings reservation anser jag synner-
nerligen väl grundad och hoppas, att Utskotten,
då ämnet ånyo kommer under öfvervägande, derå
gör mera afssende.n
Hr Rydin ville understödja sllt, som gick ut på
folkets upplysning och bildning; ansåg likväl detta
förslag alltför mycket reglemeniariskt och för litet
tillämpligt och passande efier våra förhållanden;
instämde deremot fullkomligt i Biskop Agardhs
reservation; önskade återremiss.
Hr Kjellberg yttrade sig äfven för en återremiss.
Hr Jacobi förenade sig i Hr Christierssons an-
märkningar. Dot vore alldeles omöjligt för små
bern, som bo aflägset från skolan, aw bhbvar dag
besöka densamma och gå 4!, mil om dagen, i syn-
nerhet om vintertiden och i snöyra; man kunde
icke ens fordra detta af vuxna menniskor, mycket
mindre af barn; talade emot ambulatoriska skolor
och biträdde det förslag, Biskop Agardh framställt.
Äfven lönen vore för låg;läraren borde kunpa på-
räkna sin fullkomliga bergning, om han skulle
kunna uppfylla sitt kall; 46 tunnor spanmål vore
alltför litet; yrkade på dessa och de skäl, Hr Rib-
bing anfört, en återremiss.
Hr Levin redogjorde för Utskottets motiver; Ut-
skottet hade ej velat göra intrång i föräldrarnes
rättighet, att sjelfve uppfostra sina barn, men an-
sett, att de, i allmänhet taget, på landet, för när-
varande icke egde förmåga dertill. Det högsta
Utskottet trott sig kuvna föreslå, vore en fast skola
för hvarje sockan; det vore ej förloradt, hvad som
möjligt vis kunde läras i ambulatoriska skolor, 0. 8. Vv.
Hr Gustafsson: Då man tyckes förundra sig der-
öfver, att Utskottet fästat så litet afseende vid de
åsigter, som i Hr Biskop Agardhs reservation fin-
nas uttryckte, så får jag upplysa, att Hr Biskopen,
såsom ledamot af första afdelningen, tagit den verk-
sammaste del i detta betänkande, och att Hr Bi-
skopen funnit detsamma vara vackert och väl af-
fattadt; men, för att ej lösrycka något derur, vilie
Hr Biskopen endast förbehålla sig sin rätt att re-
servera sig; och kunde således de åsigter, Hr Bi-
skopen i sin reservation uttalat, icke blifva före-
mål för någon diskussion, då de af Utskottet ej
voro kända. Utskottet har för öfsigt icke förbisedt
föräldraundervisningens vigt och värde, hvilket i
4 G af betänkandet tillräckligt antydes. För öfrigt,
och då Bondeståndets ledamöter så allmänt yrkat
på skolors inrättande, -hvari undervisning, lämpad
efter tidens fordringar, kunde meddelas, och då de
fleste inom Utsk. yrkat högre kunskapsmått af de
utexaminerade barnen, än det af afdöln. förgslagna,
torde få antagas, att endast få föräldrar af allmo-
gen för närvarande sjelfve kunna undervisa sine
barn; och att många fattige, som nödgas använda
sin tid endast till förvärfvande af en knapp berg-
ning, och som derföre tidigt börja sin dag och
sent gå till hvila, ej ega någon tid öfrig för det
angelägna värfvet att undervisa sina barp. Innan-
läsning kan dock alltid, till en början, vid läglig
tid företagas hemma, helst Utskottet ej bestämt
skolgångens början före 7 års ålder. — I en fram-
tid torde således vara att förese on mera ordnad
ech ändamålsenlig föräldraundervisningp.
Hr Geijer erkände den goda afsigt och det nit
Utsk. ådagalagt; anmärkte, att lönerna voro i all-
mänhet nog lågt beräknade; det vore af största
vigt att få skicklige lärare; talade emot belönin-
gar; genom dylikas utdelande erhålla barnen det
begrepp, att, då de göra sin skyldighet, böra de er-
hålla uppmuntran; önskade på redan anförda skäl
återremiss.
Hr Billing. De Tal., som här instämt i Biskop
Agardhs reservation, bade utgått från den åsigt att,
efter det förslag Utskottet framställt, hemläsning ej
vore möjlig; trodde likväl, att det reglementariska
i Utskottets uppställning ingalunda hindrar en så-
dan. Det goda, som reservanten åsyftat, vore så-
ledes ej motverkadt af betänkandet, tvärtom; ansåg
i alla fall så många hetänkligheter vara framställ-
da, att en återremiss blefve af nöden, och instäm-
de isynnerhet i Prof. Thomanders reservation. Hr
Langenberg instämde i Biskop Adardhs reservation;
önskade, på de skäl Biskopen anfört, återremiss.
Hr Schartau. Det hade ofta med skäl blifvit an-
märkt, att man onödigtvis belastat protokollet med
långa diskussioner öfver mindre vigtiga ämnen;
denna gåog hade likväl Tal. med glädje hört så
många yttra sig, emedan det vittnade om det all-
männa intresse, hvarmed denna sak omfattades.
Det hade icke varit omöjligt för Utskottet, att i
sitt betänkande uppfylla allas önskningar. Några
hade yttrat sig emot seminarier; men hade man
väl besinnat, att för folkundervisningen behöfdes
2000 lärare? Hvarifrån skulle dessa tegas?
det vore ej meningen att härtill taga blott stu-
denter, utan äfven bilda bonddrängar härtill.
Hvad de ambulatoriska skolorna angick hade Ut-
skottet endast föreslagit sådana, der fasta skolor
voro omöjliga; det var endast ett slags nödfalls-
skolor. Msn hede äfven enmärkt att lönen var
låg; men det var åt Bondeståndets egna ledamöter
i Utskottet, som det blifvit öfverlemnadt att be-
stämma i detta afseende; anmärkningarne i detta
fall voro ej eller så väsendtliga, då man endast
bestämdt minimibeloppet. Ansåg betänkligt att:
förena skollärare-kallet med pastorsadjunkts-beställ-:
ningen, så länge pastor vore ordförande i Skoldi-.
rektionen; mycket klander mot Utskottet hade vis-
serligen kunnat undvikas, om Utskottet ej gått så
mycket i detalj; trodde att en återremiss vore af!
vigt isynnerhet som Hrr Ribbing och Wern anfört !
saker, som förtjent Utskottets stora uppmärksamhet. .
Hr Höök önskade på skäl som blifvit anförda, .
återremiss; äfvenså Hr Berglund, som förenade sig
med Hr Wern och i Hz7 Ribbings reservation. !
Hr Brinck förklarade Utskottet sin erkänsla för
det nit, hvarmed Utskottet omfattat denna sak; ön-
skade att detta arbete måtte blifva ett slags öfver-
gångspunkt från ett sämre till ett bättre; Biskop :
Agardh bade i sin reservation förebrått Utskottet!
Åd mante Ach åke. KM än JM a xx ee mo kem I afen
I
I