I RULVUTCP, x ödet BIRVIA FREE R Rv VETERAN FEMI VvRnS
Prcosten Nordhammar yttrade med anledning af
föreslagen lön för fjerdingsmän, att, om de muncipala
embets- och tjemstemännen komma att blifva! af
sådan beskaffenhet och så berosnde af länsmannen,
så blir det en skön inrättning.
Derefter föredrogos och biföllos utan diskussion
en mängd Utskottsbetänkanden, men. några, hvari-
bland det om Tullbevillningen, bordlades.
STOCKHOLM den 27 Juli.
Dagens utländska poster medförde tidningar
från Konstantinopel af d. 4, från Paris och
London af d, 47, samt från Hamburg af d. 21
dennes. :
FRANKRIKE.
Deputeradekammarens och Pärskammarens
sessioner för 4840 äro slutade.
Cabrera har blifvit afförd till Ham, (der
Carl X:s ministrar suto) i stället för till Lille;
han hade sjelf utbett sig denna förändring, för
att slippa sammanträffa med Balmaseda, den
han på det djupaste föraktade,. - Kan man
tänka!
Den Rosamelska eskadern har, enligt tele-
grafdepesch, verkligen d. 44 afgått från Toulons
redd till Tunis.
Man omtalar i salongerna en til:iämnad ny
rekrytering af pärer, för att i nästa session
kunna qväsa de ohemula oppositionsförsök, som
sednast visat sig inom skötet af denna annars
så godan korporation.
En talrik deputation af officerare, underoffi-
cerare och soldater af nationalgardet hade be-
gärt och erhållit företräde hos inrikes mini-
stern, för att utbedja sig en förklaring angåen-
de de orsaker, som kunnat bestämma polispre-
fekten att förbjuda fler än 4000 personer bi-
vista den till d. 44 beramade banketten till
minne af bastiljens intagande. Ministern lärer
svarat, att meningen visst icke vore, att en
gång för alla göra ett absolut förbud mot ban-
ketter af mer än 4000 personer, men att man
denna gång ansett sådant nödvändigt, emedan
man lefde i en så inflammatorisk månad, då
de politiska passionerna vore eldfängdare än
vanligt, o. s. Vv. Nationalgardisterna hafva nu,
i öfverensstämmelse med de öfriga kommissa-
rierna för banketten, beslutat att uppskjuta fe-
sten till den efter ministerns förmenande min-
dre inflammatoriska Augusti månad; kommit-
ten skall veta att sammanknyta den reformisti-
ska opinionsyttringen med en annan tilldragelse
i vår historia, som hvarken i glans eller stor-
het ger vika för bastiljstormningen. Echo
francaisv frågar om härmed möjligen menas d.
40 Augusti (dagen för stormningen af Ludvig
XVI:s residens). — Vi kunna icke svara här-
på — säger Charivari — men hvad vi med
visshet veta, att man i intet fall skall välja d.
9 Augusti (den dag från hvilken Ludvig Filips
regemente daterar sig).
Courrier Francais har en artikel rörande
de radikala banketter, som redan ägt rum,
hvilken väl förtjenar meddelas, såsom ett bevis
till hvad ytterlighet i åsigter regeringens sträf-
vande emot valrättens förståndiga utvidgning,
bragt en hop af de arbetande klasserne i Frank-
rike. Artikeln lyder som följer:
aDet radikala partiet är söndradt: ropet på re-
form, som syntes skola förena alla fraktioner, up-
penbarade blott med så mycket större klarhet de
redan bekanta tvistigheterna. Schismen är nu af
alla känd. Mankan räkna de sekter, som utveck-
lat sina fanor, icke mera blygas för sina grund-
satser, icke längre dölja sina planer. Först kom-
mer den mer eller mindre parlamentariska radika-
lismen, som gerna ville moderera och leda rörel-
sen. Den uppträder med formeln: Hvarje na-
tionalgardist är valman. Sedermera komma de
radikale par excellence, de radikale från torg och
gata, hvilka ropa: wAllt eller intet. Dessa åtnö-
jas icke med mindre än allmän valrätt. Vidare
ser man den stora hopen, för hvilken icke mera
Dågra politiska reformer göra tillfyllest, utan som