I RULVUTCP, x ödet BIRVIA FREE R Rv VETERAN FEMI VvRnS Prcosten Nordhammar yttrade med anledning af föreslagen lön för fjerdingsmän, att, om de muncipala embetsoch tjemstemännen komma att blifva! af sådan beskaffenhet och så berosnde af länsmannen, så blir det en skön inrättning. Derefter föredrogos och biföllos utan diskussion en mängd Utskottsbetänkanden, men. några, hvaribland det om Tullbevillningen, bordlades. STOCKHOLM den 27 Juli. Dagens utländska poster medförde tidningar från Konstantinopel af d. 4, från Paris och London af d, 47, samt från Hamburg af d. 21 dennes. : FRANKRIKE. Deputeradekammarens och Pärskammarens sessioner för 4840 äro slutade. Cabrera har blifvit afförd till Ham, (der Carl X:s ministrar suto) i stället för till Lille; han hade sjelf utbett sig denna förändring, för att slippa sammanträffa med Balmaseda, den han på det djupaste föraktade,. Kan man tänka! Den Rosamelska eskadern har, enligt telegrafdepesch, verkligen d. 44 afgått från Toulons redd till Tunis. Man omtalar i salongerna en til:iämnad ny rekrytering af pärer, för att i nästa session kunna qväsa de ohemula oppositionsförsök, som sednast visat sig inom skötet af denna annars så godan korporation. En talrik deputation af officerare, underofficerare och soldater af nationalgardet hade begärt och erhållit företräde hos inrikes ministern, för att utbedja sig en förklaring angående de orsaker, som kunnat bestämma polisprefekten att förbjuda fler än 4000 personer bivista den till d. 44 beramade banketten till minne af bastiljens intagande. Ministern lärer svarat, att meningen visst icke vore, att en gång för alla göra ett absolut förbud mot banketter af mer än 4000 personer, men att man denna gång ansett sådant nödvändigt, emedan man lefde i en så inflammatorisk månad, då de politiska passionerna vore eldfängdare än vanligt, o. s. Vv. Nationalgardisterna hafva nu, i öfverensstämmelse med de öfriga kommissarierna för banketten, beslutat att uppskjuta festen till den efter ministerns förmenande mindre inflammatoriska Augusti månad; kommitten skall veta att sammanknyta den reformistiska opinionsyttringen med en annan tilldragelse i vår historia, som hvarken i glans eller storhet ger vika för bastiljstormningen. Echo francaisv frågar om härmed möjligen menas d. 40 Augusti (dagen för stormningen af Ludvig XVI:s residens). — Vi kunna icke svara härpå — säger Charivari — men hvad vi med visshet veta, att man i intet fall skall välja d. 9 Augusti (den dag från hvilken Ludvig Filips regemente daterar sig). Courrier Francais har en artikel rörande de radikala banketter, som redan ägt rum, hvilken väl förtjenar meddelas, såsom ett bevis till hvad ytterlighet i åsigter regeringens sträfvande emot valrättens förståndiga utvidgning, bragt en hop af de arbetande klasserne i Frankrike. Artikeln lyder som följer: aDet radikala partiet är söndradt: ropet på reform, som syntes skola förena alla fraktioner, uppenbarade blott med så mycket större klarhet de redan bekanta tvistigheterna. Schismen är nu af alla känd. Mankan räkna de sekter, som utvecklat sina fanor, icke mera blygas för sina grundsatser, icke längre dölja sina planer. Först kommer den mer eller mindre parlamentariska radikalismen, som gerna ville moderera och leda rörelsen. Den uppträder med formeln: Hvarje nationalgardist är valman. Sedermera komma de radikale par excellence, de radikale från torg och gata, hvilka ropa: wAllt eller intet. Dessa åtnöjas icke med mindre än allmän valrätt. Vidare ser man den stora hopen, för hvilken icke mera Dågra politiska reformer göra tillfyllest, utan som