tvifvel bör erinra om nödvändigheten att ej an
ticipera på anslagen.
— På Riddarhuset i går förevar utom be.
tänkandet om folkundervisningen, hvilket åter.
remitterades med detaljanmärkningar af en mängo
ledamöter, hvaribland Hrr von Hartmansdorffs
Göran von Rosens och Arvid Ribbings voro de
utförligaste, äfven dels frågan om städernes
inqvartering och Stockholms d:o vid hvilken
Grefve Anckarsvärd yttrade sig till förmån för
någon lindring för bufvudstaden i dess tunga
onus häraf; dels Lagutskottets förnyade förslag,
angående kyrkopliktens afskaffande. Detta för-
slag föranledde en lång diskussion, i hvilken
bland andra Hr Justitiestatsministern samt Ju-
stitierådet Stråle yrkade på antagande af Hr
Gänthers reservation, som icke ville hafva kyr-
koplikten för stöld borttagen, förr än nya
kriminallagförslaget blefve i sitt sammanhang
antaget, hvaremot Friherrarne Ludvig Boije,
Thure, och Anders Cederström och Hr L.
Hierta yrkade på bifall till Utskottets betän-
kande, med borttagande likväl af den föreslagna
uppläsningen af de brottsliges namn från pre-
dikstolen. I synnerhet var Frih. Boijes anfö-
rande i denna fråga intressant. Hr von Hart-
mansdorff fick här ett nytt tillfälle till en li-
ten galluttömning mot tidningspressen: Han
ville ej, för det denna kunde, såsom dagliga er-
farenheten visar, få taga heder och ära af men-
niskor opåtalt, att man skulle förfara lika lin-
drigt med tjufvarna. Friherre Raab ville ock
ha skarpare straff i stället, om kyrkoplikten bort-
toges. Slutligen voterades det, hvarvid Hr Gän-
thers förslag segrade med 539 röster mot 24.
— Sedan öfverläggningarne inom Represen-
tationen öfver KonstitutionsUtskottets betän-
kande, i följd af Statsrådsprotokollernas gransk-
ning för de förflutna fem åren, nu mera äro I
de flesta RiksStånden justerade, gå vi att upp-
fylla det gifna löftet, att efter hand meddela
en något fullständigare redogörelse för desam-
ma. Att det icke kan ske alldeles in extensc
torde så mycket hellre ursäktas, som dessa
diskussioner annars skulle ensamt upptaga tid-
ningens utrymme för en hel månad. Vi göre
i dag början med BorgareStåndets debatt, ur
hvilken likväl Hr Petresyttrande blifvit förut med-
deladt. — Vid Hr Lagergrens anförande, hvars
innebåll läses här ofvan, och den ende, som Ii
det Ståndet egentligen tagit systemets parti
kan man i vår tanka icke undgå att anmärka
två villfarelser. Den ena är, att den värde
talaren åberopat 90 R. F. till stöd för der
tankan, att rättsenligheten af Konungens be-
slut i frågor som röra enskilda personers för.
hållanden icke får ifrågasättas. Detta synes väl
instämma med grundlagens föreskrift; men det
sätt, på hvilket Konungens Rådgifvare sjelfve,
genom sina förklaringar öfver hvarjehanda mål,
visat sig hafva uppfattat de grundlagsställen
som derom handla, ådagalägger tydligen, att in-
skränkningen ej kan sträcka sig längre, än till
hvad sjelfva bokstafven innebär, nemligen att
man ej må tala om Konungens beslutande ål-
gärd och ingå i några anmärkningar deröfver
eller ens nämna Konungens tillgörande, utan
hålla sig ensamt till Rådgifvarnes. Det kan
då icke få den mening, som Hr Lagergren sökt
gifva deråt. Den andra anmärkningen, att Stän-
derna icke skulle, uti det totalomdöme de af-
gifva om Rådgifvarnes nit, skicklighet och drift,
fista sig vid sådana unpderlåtenheter, som för-
anledt remiss till Riksrätt, är eå påtagligt o-
riktig, att det knappast beböfver någon veder-
läggning. Eller skulle vid ett sådant totalom-
döme, de fall, vid hvilka uppenbara grundlags-
ölverträdelser blifvit begångna, äfven för den
bändelsen, att de icke sedermera föranleda till
dömande ifrån embetet af en sådan domstol
som Riksrätten, icke få ingå såsom skäl i den
opinionsyttring, som Ständerne hafva att af-
gifva?
— Hr W. F. Dalman har i KonstitutionsUt-
skottet väckt en ganska ändamålsenlig motion.
för att bereda möjligheten af en nya lagförsla-
gets antagande genom förstärkt StatsUtskott.
— För Preussiska Generalen Frih. von Bor-
stell och dess officerare gaf H. E. Utrikes Mi-
nistern, Friherre Stjerneld i förrgår och H. E
Hr Grefve Brahe i går en stor middag.