mycket att göra; men all den föregående bildnin-
gen och det svåraste, nemligen bedömandet och
corrigerandet af predikningarne tillhörer dock Se-
minarierne. Ville dock öka Skollärare-Seminarier-
na till inalles fyra, som skulle kunna vara upprät-
tade i t. ex. Hernösand för norra delen af laudet,
uti Stockholm för östra, Götheborg för vestra, och Lund
för södra delen. Man skulle häremot kunna invända,
att detta väl läter verkställa sig, då Skolorna redan
äro i gäng och ett behöfligt autal Lärare redan
finnes, men att nu i början, då Skolor i nästan
hvarje socken böra organiseras , antalet af sådana
Folklärare-elever blir så stort, att fyra Seminari-
er ej äro tillräckliga. Då man likväl kan antaga
för afgjordt, att icke alla socknar på en gång kun-
na vara beredda att uppbygga Skolhus: och öfver-
enskomma om, huru lön för Läraren skall tillväga-
bringas m. fl. saker, ansåg han de fyra Seminari
erna tillräckliga; ty, om det skulle erfordras, så
kunde ganska väl för en tid ett större antal elever
autagas. Om lönerna som nu utgöra 13 gånger
3029 R:dr3,900 R:dr eller nära 4,000 fördelade
på dessa 4 Seminarier, skulle hvarje Seminarie-Lä-
rare bekomma i ärlig lön 1000 R:dr, och derföre
kunde man erhålla en duglig man, hvilken ensamt
skulle sysselsätta sig med sitt vigtiga kall. Man
kunde äfven då boppas att en längre tid få behål-
la en skicklig Lärare, hvilket nu är högst proble-
matiskt, då han endast har 300 R:drs lön. Menar
man äter, att han ganska väl kan hafva en bisyssla,
så kan han ju ej jemnt sysselsätta sig med sina e-
lever i denna Skola, hvilka således måste qvardrö-
ja der så mycket längre. Slutligen såg han äfven
en fördel uti ett färre antal Seminarier, genom
den täflan, som måste uppkomma blard ett större
antal elever, samt de förändringar, som kunna be-
höfva vidtagas, hvilka lättare kunna verkställas på
fyra ställen, än på tretton.
Herr C. A. Pousette: Som jag är öfvertygad
derom, att den vetenskapliga bildning, som för
Lärare i Folkskolor erfordras, kan inhewmtas vid Ri-
kets så väl högre, som lägre undervisningsverk ,
så anser jag de föreslagne Scminarierne öfverflödi-
ge; hvad åter den praktiska bildningen beträffar,
kan den lätteligen inhemtas vid de redan etablera-
de Folkskolorne.
Af Riksdagsfullmägtigen A. Trysen från Öster-
göthlands Län: Emot beslutet, att en Fast Skola
ovillkorligen skall finnas inom hvarje Pastorat.) Ut-
skotten hafva, efter hans förmening, sträckt tvånget
på kommunerne för långt, längre än nödvändighe-
ten kräfver för dess säkerhet att kunna verkställa,
hvad denna tag kommer att bjuda.
Då ett Pastorat är skyldigt att antaga en Skol-
lärare med de qvalificationer och med de löneför-
moner, som Betänkandet föreskrifver, och Staten
dessutom genom sina organer innehar kontrol-
len öfver att så väl Läraren uppfyller sin pligt,
som att barnen bibringas det föreskrifne kunskaps-
måltet, anser jag, att Staten förbehållit sig tillräck-
liv magt; det öfriga bestyret om Skolans inrättan-
de i form af fast eller ambulatorisk, bör ovillkor-
ligen tillhöra kommunen att sjelf bestämma, så att
den kan draga största nytta af de löneförmoner ,
den ganska kännbart fär bekosta. Det finnes i
mången landsort, der den fasta skolan må placeras
på hvilken punkt som helst, som i alla fall må-.
hända icke Ag:del af de barn, hvilka böra njuta
undervisning, kunna sammanföras på ctt ställe, och
således en högst ringa del hafva nytta afen så kost-
sam Skol-inrättninvg. Skulle då kommunen, enligt
Utskottets beslut, icke, genom sin Skol-Direction,
få afgöra hvad som, enligt lokala förhållanden, kan
vara den nyttigast? Skulle den då vara skyldig att,
utom den betydliga kostnaden för arrangementet af
Skolan, hafva besvär af undersökningar (ty sådane
mäste ovilkorligen föregå), innan de Auctoriteter,
som skola yttra sig, kunna afgifva något på sakkän-
nedom grundadt utlåtande? I allmänhet måste man
vara mycket van att gå i ledband, om man tystlå-
tet skulle förbigå projectet till en sådan Lagstift-
ning och sätta sig under ett alldeles onödigt bero-
ende. Utskotten hafva väl beslutat, att, der Skolor
förut redan finnas inrättade, i enlighet med nu af-
gifne stadgande, men med olika löneförmoner, skul-
le desamma framgent tillåtas att fortfara i oförän-
dra skick. Denna tillåtelse borde utsträckas till
alla nu varande Skolor så att icke någon rubbning
eller förändring af der varande Lärare, äfven med
mindre kunskap, än hvad bestämdt är, bör före-
skrifvas, utan först efter dessas afgång vid ny till-
sättning Skol-Lagens föreskrift iakttagas; i annat
full skall en alltför stor orättvisa vederfaras de per-
soner, som egnat sin tid åt detta yrke, och som
vanligen icke hafva något annat till sin bergning
att påräkna
Af Riksdagsfullmägtigen Bengt Gudmundsson
från Hallands Län: Emot anslaget till Seminari-
er och bestämmandet af löner till Skol-Lärare. Det
senare anser han kommunens rätt, att med Skol-
Läraren på bästa sätt öfverenskomma. Det förra
kan vinnas utan en så betydlig uppoffring genom
Lä arens undervisning i en Lancaster-Skola, der
den praktiska bildningen säkrast inhemtas, samt i
öfrigt emot Utskottens beslut i de delar, der kom-
munerne hindras att sjelfyve öfveresnkomma och
stadga om de fattigas barna-försörjning, undervis-
ningstiden m. m.
Härmed förenade sig Anders Andersson från Ska-
raborgs Län.
ROK HOLM den 20 Juli.